The Scorpion King - 2002

Vad säga om den här egentligen? Oförarglig matinéfilm med The Rock som svingar muskler, kvinnor, överdimensionerade svärd och är allmänt trevlig. Till och med kamelen behandlas med en öm blick som skulle till och med få en gammal härdad mattant från grundskolan att brista ut i tårar och bjuda på lite extra makaroner och köttfärssås och det är en totalt omöjlig uppgift annars! När det handlar om The Scorpion King så är det här en rätt spin off på karaktären som förekommer i Mumien-filmerna från Stephen Sommers där The Rock även gestaltar den genmanipulerade kungen.

Här ska det hämnas en fallen broder, en kung ska stoppas och en sierska ska befruktas/dräpas. Inte kanske i den ordningen heller utan lite mer blandat. Kungen spelas av Steven Brand som är så överdrivet kaxig att man själv vill hoppa in och kväsa fanskapet bara för det ska bli lugnt i rutan. Branscombe Richmond spelar här brodern till The Rock och Michael Clark Duncan ska vara någon annan hövding med egoproblem. Även han störde mig rätt bra. Hade de öst på med mer våld, blod och nakenhet så hade den här suttit lika fint i hyllan bredvid Conan Barbaren och Kull The Conqueror utan att skämmas men nu så får den mer ses som ett barnvänligare alternativ till sina storebröder.

Trots det så är The Scorpion King en rätt oförarglig film var största problem är dess nedtonade våld och brist på svordomar samt nakenhet. Karlarna i filmen är alla välpumpade och kvinnorna ser ut att vara underklädesmodeller med egen fri vilja vilket säkert är fascinerande men föga troligt i den tidsåldern. Precis som att alla ska raka vita tänder. Det finns liksom inte. Men jag gillar The Rock så det är anledningen till den här får stanna i samlingen. Det samt att jag har dess uppföljare med att se och att en tredje film nu är gjord.

Police Academy 3: Back in Training - 1986

Tredje filmen av totalt sju och den här gången är det tillbaka till skolan som gäller för våra hjältar. Vilka är desamma som i förra filmen bara det att vi fått ett par nya ansikte att hålla reda på. Nya den här gången är Tackleberry´s svåger, Fackler´s fruga som ger igen för vad han gjorde mot henne i första filmen, Zed samt Sweetchuck vilka står för filmens höjdpunkter. Harris lyser med sin frånvaro den här gången med fast Mauser är med för andra filmen på rad till min stora glädje. Eftersom han förlorade håret i förra filmen och var tvungen att använda en hemsk peruk så är det den här gången ögonbrynen som ryker. Det är de små sakerna som gör det.

Handlingen den här gången är det att nu är det två skolor för mycket vilket den ena leds av Lassard och en andre av våran favorit Mauser. Staden har bestämt sig för att spara och nu ska det utvärderas vilken av dem som ska få stanna kvar. Givetvis blir det inget rent spel från Mauser´s sida då han får Copeland och Blanks från första filmen på sin sida trots det är på Lassard´s skola. För att strö mer salt i analen så är det ett team av uråldriga utvärderare som är med dem hela tiden och skriver ner precis allt som händer och sker. Allt för att få fram en värdig skola som ska få stanna kvar.

Leslie Easterbrook är tillbaka som sig bör och i slutet så får vi ett par glimtar av henne i en fuktig våtdräkt och bara det tillsammans med Zed´s midnattsserenad för Sweetchuck spelandes på bongotrummor är bara det en rejäl anledning att se den här filmen. För en våtdräkt på rätt person kan få de flesta att dreggla av vällust. The Blue Oyster är tillbaka även den fast tyvärr alldeles för kort och för lite då Proctor gör ett naket inhopp där. En annan gammal bekanting är Georgina Spellwin som repriserar sin roll från första filmen bara det att det orala förekommer inte alls här vilket är synd.

Ska man dra fram det negativa i filmen så är det det att filmen i sig är uppbyggd av korta scener som alltid avslutas någorlunda komiskt vilket följer de andra två filmerna i serien medan den här får en jakt i slutet medelst båtar, vattenskoters osv som aldrig vill ta slut. Man hinner bli uttråkad för det är segt och fruktansvärt ointressant förutom de stunder då Easterbrook dyker upp i sin våtdräkt. En annan mindre rolig grej är det att David Graf som spelar har endast en replik i hela filmen. Resten av filmen bara ser han mest förstoppad ut. Lite tråkigt eftersom han tillför lika mycket som de andra i filmen. Hooks kör sitt vanliga spel där hon mest piper för att plötsligt ryta till precis samma replik som alltid. Mahony kör sitt sliskiga spel och Hightower är Hightower. Tack och lov då för Mauser som är samma skitstövel med samma frenesi.

Filmen börjar bra och håller samma stil ända fram till den urtråkiga finalen och anledningen till det är Zed och Sweetchuck i samklang med Mauser´s extremt välspelade rövslicker i och egoistiska fuskspel. Hade det inte varit för den stela och allt för långa finalen så hade den här varit i klass med sina föregångare. Trots det så har man sett de andra två så sköljer man ner den här med utan problem.

Police Academy 2: Their First Assignment - 1984

Handlingen den här gången är den att precis som titeln anger så är det deras första uppdrag som gäller. Lassard´s bror som är kommissarie på ett intilliggande distrikt finner sig i svår knipa då det spårat ut totalt och folket gör som de vill. Ingen går säker och för att göra saker och ting omöjligt värre så härjar ett lokalt ungdomsgäng runt ledda av Zed som förstör samt hotar och misshandlar folk. De enda som står emot dem är de glada besökarna på The Blue Oyster Bar som har sin årliga tangotävling kallad El Bimbo för övrigt. Vilket för övrigt är en ständig källa till underhållning och gapskratt när den dyker upp i filmerna. Så Lassard skickar in sina finaste rekryter och nu ska de göra stan säker igen.

Det här är en film som jag inte gillade alls förr i tiden men nu efter hand som man ser om den så tycker jag bättre och bättre om den. Varför är inget jag kan klura ut på egen hand efter som Leslie Easterbrook inte är med här fast vi får den forna Playboy modellen Colleen Camp som jag är rätt svag för i en mindre roll som föremålet för Tackleberry´s heta låga. Samt hon smäller oskulden på honom. Tyvärr har hon allt för lite tid i rutan och med för mycket kläder på sig fast hon kan verkligen fylla ut en uniform, den saken är säker.
Annars är de mest populära karaktärerna kvar som Tackleberry som precis nämndes, Mahony, Jones, Hightower, Fackler (vilken jag aldrig direkt sett meningen med då han bara mest är korkad), Hooks.

Fast i kompensation för vissa andra inte är med får vi här stifta bekantskap med Zed, utmärkt Bobcat Goldthwait, och vi får den underbart veke Sweetchuck, föremålet för Zed´s oväntade vänskap efter en lång tids fiendeskap över en lampaffär. I och med att vi nu förlorat Harris som är kvar på polisskolan så får vi stifta bekantskap med löjtnant Mauser och hans närmaste man Proctor. Visst är Harris kul men jag föredrar Mauser då han inte bara är sliskigare utan även mer hänsynslös och blir mer utsatt för grymma jävelskap tillbaka som schampot till exempel.

Nej, jag får erkänna att jag är svagare för den här serien än jag tidigare gett sken av så nu ska det det bli kul att sätta tänderna i tredje delen som jag till skillnad från den här såg på bio. Fast Polisskolan 2 gick bra på bio i Sverige då den spelade in över 18 miljoner! Konstigt? Inte alls för den innehåller allt från bögbarer till intima kroppsvisiteringar av vuxna karlar och det är visst något vi är svaga för i gamla Sverige.

Police Academy - 1984

Ännu en film man var gammal nog att se på bio när den kom och trots att åren gått så håller den förvånansvärt bra fortfarande. Precis som alla favoritfilmer som man sett till leda så kanske man inte skrattar lika mycket som vid första gången men det är något speciellt med den här serien trots den blev jäkligt urvattnad till slutet. Här får vi stifta bekantskap med Mahoney, Hooks, Callahan, Hightower, Tackleberry osv för första gången där vissa tillkom under seriens gång och andra föll bort helt medan andra kom tillbaka mellan filmerna.

Huvudpersonerna var för det mesta alltid det samma fast till sist blev det för mycket för Steve Guttenberg som gjorde rollen som Mahony. Och han var bara med upp till del fyra i serien som kom att bestå av sju filmer totalt. Nu för tiden är det nog inte många som vet vem han är eller ens saknar honom för den delen. Själv gör jag inte det.

Andra kända ansikte i serien är Leslie Easterbrook som inspektör Callahan med den imponerande bysten och mycket trevliga kroppen. Själv gillar jag henne skarpt och de som vill se mer av hennes kropp bör kolla in Privat Resort med Johnny Depp. För övrigt så ersatte hon Karen Black i The Devil´s Rejects när Black begärde för mycket pengar och gjorde rollen som Mother Firefly avsevärt bättre med. Andra kända ansikte är Georgina Spelvin, eller Claudia Clitoris som hon även gick under i porrbranschen, som horan i podiet. Känd bland annat från fina filmer som The Devil In Miss Jones och andra 70 fina pornografiska filmer.

Styrkan i amerikanska komedier från 80-talet är dess värme och träffsäkra humör samt dessa rätt stora mängd av tits & ass. Det är verkligen något man aldrig kan få för mycket av tycker vi på Weekend Video. När det kommer till Polisskolan så brukar det alltid vara en blivande kändis med i filmen som är ung och oförstörd och denna premiärtur så är det ingen mindre än Kim Cattrall från Split Second och den hemska serien Sex and the City där hon gör rollen som Samantha. Fast här behåller hon kläderna på.

Överlag en jäkligt underhållande film som fortfarande håller och det måste ses som ett bra betyg speciellt när det spottas ut komedier nu lika fort som en annan byter kanal på tv´n. De resterande filmerna kommer också det att skrivas om och om jag känner grabben min rätt så kommer säkert del två redan under dagen/kvällen. Ni som uppskattade den här "recensionen" har kanske något att se fram emot då.

Priest - 2011

Nej, nu får det allt vara bra för min del. För vad är det för trams som det ska pysslas med så fort det ska till en ny vampyrfilm? Priest är inget undantag men det som stör mig mest är finalavsnittet i Deadliest Warrior som inte drar sig för att para ihop de mest obskyraste kämpar mot varandra och hade de bara kunnat så hade de säkert satt Evert Taube mot Eliert Pilarm.

Eilert

  vs.

Evert

Tyvärr lär det nog inte bli möjligt fast man kan alltid hoppas. Så vad är det då för matchning som fått mitt skånska blod att svalla och få mig att dra in Taube på bloggen? Jo, Deadliest Warrior´s matchning av Vampyrer mot Zombier. Det var så dumt att jag skämdes för programledarnas skull när fyra övertygande personer med sina rötter i just de subgenres brakade loss och förklarade varför just deras favorit var bäst. En av dem var en manusförfattare bakom 30 Days of Night samt en författare till någon bok om hur man bekämpar och överlever vampyrer bäst. De andra två gästerna var en författare till World War Z och dennes partner som tydligen var från ett zombieuniversitet! Vars motto på deras jackor, jepp, de hade sådana med! var att "What you don´t know can eat you".

Enligt vampyrnötterna så hade vampyren blixtsnabbt rörelseschema och utommänskliga krafter samt ett bett i klass med en alligator som de kunde bita upp ett kranium med och hela käften var full med gaddar, precis som i 30 Days of Night. Bara att de var ännu snabbare och våldsammare. Ojojoj. De andra två gökarna ville ha det till att zombiernas enda plan var att ta över världen med sin epidemi! Vilken jäkla epidemi? Zombieviruset antar jag de menar fast vad jag har förstått av otaliga zombiefilmer så vill de bara förtära allt de kommer över. Gärna människor, inte fan har de någon hemlig agenda som gäller att ta över Vita Huset och styra världsekonomin. Ni läser själva hur fånigt det låter.

Så vad har nu detta med Priest att göra kanske någon undrar. Jo, för att vampyrerna här beter sig som de tidigare nämnda. De är supersnabba, stora gaddar som fyller käften och är allmänt fula. Problemet är bara att de ser ut som slempölar som fått fart på benen och nu slänger sig runt. Eller varför inte som i Doom när killen i rullstolen äntligen blivit förvandlad till ett monster. De fick mig även att tänka på monsterna i Pitch Black av någon anledning. Kanske hade det något med solljus och att de båda bor under jorden i något som påminner om  ett myrbo. Bara det att istället för Vin Diesel får vi Paul Bettany som nu är en arbetslös Priest som pensionerats eftersom de blev för mäktiga enligt kyrkan som nu styr världen mer fascistiskt än tyskarna någonsin gjort.

Eftersom vampyrerna nu är borta så behövs inte kyrkans kämpar mer så de är utstötta. Men plötsligt så kommer vampyrerna tillbaka och slår ut en familj, stjäl dottern där och sedan sätter fart mot stora staden för att ta över allt. Bettany´s Priest rycker ut och gör allt för att stoppa dem och med sig får han en kollega (Maggie Q, som inte bara är jäkligt läcker utan även har filmens absolut bästa scener både fighting och de andra) och den försvunna tjejens pojkvän. Tillsammans ska de tre stoppa ett skenande tåg med vampyrer som är på väg mot staden.

Priest går inte att se utan att tänka på John Ford´s The Searchers och det märks de tagit inspiration från den men Paul Bettany är verkligen ingen John Wayne så det stannar vid inspiration och att det i grunden känns om en gammal hederlig western där indianerna är utbytta mot vampyrer istället. Men det är inget som gör någon skillnad här för Priest är en tråkig, ointressant och fullständigt bortglömd redan hos mig.

Det enda som fastnade hos mig var Maggie Q som styr upp filmen med sin blotta närvaro och bjuder på fin figthing när tåget ska stoppas där hon spöar upp fem hårda knuttar med bland annat hjälp av deras egna motorcyklar och hederlig stridskonst. Paul Bettany är mer sammanbiten än tidigare men jag har oväntat svårt att ta honom på allvar som actionskådis framför allt i en film som den här. Han bör hålla sig till romcom´s och filmatiserad drama.

Andra kända ansikte i filmen är Christopher Plummer vars insats får mig direkt att tänka på hans roll i Star Crash där man riktigt ser hur han lider när han levererar Luigi Cozzi´s dravel till dialog. Bara de scenerna är värda att äga Star Crash för. Det, Caroline Munroe´s outfit och idén med the Hoff som universums prins. Visst ja, Brad Dourif dyker även han upp och inkassar en lön för ännu en sliskig typ på film som han gjort så många gånger förr. Filmens skurk är för övrigt Karl Urban som är träigare än vanligt och ser ut som han kom ifrån en western i slutet när han v'l visar upp sig. Så kanske ville de göra en western trots allt men fann en brist på indianer som ville ställa upp så det fick bli vampyrer istället för att casha in på den rådande vampyrtrenden.

Nu inser jag att jag har skrivit avsevärt mer än Priest förtjänar för även om den inte direkt är tråkig så bryr man sig inte. Grabben som ville se den lade sig efter halva och jag som inte var direkt intresserad av den såg klart eländet. Varför kan man undra fast det var kanske på grund av Q eller för jag hoppades på att somna i filmen som jag gjorde i dess första 20 minuter. Fast filmen visade sig bara vara 80 minuter lång så jag hann helt enkelt inte somna om igen. Ett plus får den för att den hade turen att ha med sig puddingen Mädchen Amick och ett stort minus för att den hade med Stephen Moyer från True Blood där han spelar vampyren Bill medan han här blir överfallen av just vampyrer. Den rollen kunde ha gjorts av precis vilken statist som helst.

Nej, detta är Weekend Video, last survivor of Priest. Signing off....