lördag 5 maj 2012

Satan´s Baby Doll - 1982



Ey! Nu pratar vi kvalitetsfilm av stora mått! Massor av nakna nunnor, minderåriga flicksnärtor, drogande fäder, invalidiserade släktingar och en död morsa nere i den lokala kryptan som styr det hela utan musik. Givetvis är det italiensk film vi pratar om och som grädde på det nu berömda moset är det att eurogudinnan, drottningen av sleaze och kvinnan som lade ribban för hur en sann kvinna ska se ut, Mariangela Girodano, är med och förgyller min ynkliga vardag.

Här spelar hon än en gång nunna som hamnar i korselden från både djuriska lustar som demoniska krafter. För det här inget annat än en remake på Malabimba - The Malicious Whore, sug på det namnet Siwert Öholm! Malabimba gjordes 1979 för att redan tre år senare få sig en regelrätt remake gjord. Inte illa med tanke på att Malabimba stoltserade med hardcore-scener inlagda dock inga från fröken Girodano som i Satan´s Baby Doll redan 13 minuter in i filmen kastar paltorna och sätter i gång med att befläcka sig till min stora förtjusning.

Strip nude for you... me!
 Nu var det länge sedan jag såg både Malabimba som SBD så minnet är inte vad det borde vara gällande Malabimba men det bör komma i den kommande veckan och då lär minnet allt komma tillbaka som en käftsmäll från gänget i Gehennah.

För att återgå till skillnaden mellan filmerna så är de som de att Andrea "Burial Ground" Bianchi gjorde Malabimba medan Mario Bianchi regisserade SBD. Om familjeband finnes är jag lyckligt ovetandes om så fråga inte. Budgeten är avsevärt mindre i SBD med precis som speltiden är avsevärt kort, endast 73 minuter fast för min del funkar det utmärkt. Filmen hinner få med allt den ska så sleazehundar behöver inte oroa sig för att missa något omoraliskt. Fan, vi till och med får en hederlig lerzombie typ de i Burial Ground så bara det berättigar ett ägandeskap av filmen. Vi får ta en  mer genomgående skillnad filmerna mellan när jag fått hem och kunnat se Malabimba helt enkelt.
Bless me sister for i´m about to defile myself...
Förutom allas våran favoritgudinna får vi se den unga Jaqueline Dupré i rollen som den unga flickan som blir besatt av sin döda mor som använder sin dotter som instrument för att ta alla sina älskare av daga. Bland annat får vi se dottern suga av farsgubben dock inte i bild samt resten av hushållet som varit närkamp med modern. Anledningen till moderns bryska hämndbegär får vi serverat oss i slutet av filmen som innehåller en naken närkamp mellan Mariangela och den svenska porraktrisen Marina Hedman som spelar modern. Dupré gjorde dock endast en film och jag har ingen koll på hennes ålder men ung är hon men inte för ung för att göra sådant här på film till exempel.

Hmm... de var allt fastare igår...

Marina Hedman härstammar från Göteborg och hann även med att medverka i en stänkare med John Holmes samt i filmen The Beast In Space samt lite andra filmer men fokusen låg på porr. Hey, jag har inte något problem med det, tvärtom. Porr är bra. I SBD är hennes påklädda scener två medan resten av dem är nakna. Lite sliten dam men fullt sevärd om man inte har krav på att allt och alla ska vara av modellkaraktär så för oss som gillar vad vi ser här lär inte bli besvikna. Hennes agerande är det inget fel alls på och det verkar vara hon själv som kör sin egen dialog då hon var gift med en italienare och gjorde sina flesta filmer där, även porren. Här bjuder vi på Marina.

Foxy lady...



 Allt eftersom filmen rullar så märker vi allt inte kanske riktigt står rätt till i hushållet speciellt inte då farsgubben gillar att skjuta upp för att sedan släppa loss på den oskyldiga nunnan som kanske inte är så oskyldig samt den trofasta, nåja, betjänten som antingen offrar höns eller sätter på dem nere i den nu berömda kryptan. Själv är jag övertygad om att han gör båda sakerna. Den jäkla kryptan visar sig vara en väldigt central plats för inte bara sätts det på höns där, det mördas, förförs nunnor av oskyldiga flickebarn till andra omoraliska händelser.

Let me just touch those babies, sister...
Ja,ni ser själva. Satan´s Baby Doll är helt enkelt en kul film för hela familjen, till och med husdjuren. Här finns något för alla. Så hämta hem mormor/farmor/svärmor från hemmet och boka er för lite stabilt fredagsmys i bästa mysdräkten så ska ni nog fan se att det kommer ske saker under lakanen under nattens gång hos samtliga. För det är inte bara en masa härligt naket som förekommer, filmen har även en genuint trevligt ond stämning igenom sig som ser till att vi inte blir allt för bekväma i soffan med nävarna innanför byxlinningen.  Och Mariangela om du läser detta: Ti amo!



Dagens musiktips: Warren Zevon - Excitable Boy

In The Valley Of Elah - 2007




Tommy Lee Jones är minst sagt känd för sin butterhet som  för sina intensiva rollprestationer. Inget ont i det alls. Jag gillar karlen och mig har han aldrig gjort besviken. Och i In The Valley Of Elah fortsätter han på inslagen bana bara det att här får vi se en svag och bräcklig sida av honom som aldrig tidigare visats. Jones spelar här en före detta militärpolis som beskedet att hans son som försvunnit efter ha kommit hem från Irak funnits styckad och bränd. Jones är inte den som är den som är den utan han ger sig ut på en jakt efter förövaren på egen hand där han till sist får hjälp av en kvinnlig polis som är kollegornas hackkyckling. Charlize Theron gör den rollen. Tillsammans försöker de ta sig igenom den militäriska muren som lägger locket på för en utomstående utredning.

Handlingen i In The Valley Of Elah är baserade på en sann händelse som skedde 2003 i USA. Och precis som Jones är militärpolis här var den riktiga pappan samma sak. Med andra ord så är det bara namn samt platser som ändrats och filmen är precis en så gott som exakt skildring av vad som skedde.

Jones är lysande som den strikta fadern som sköter allt militäriskt och inte visar den minsta antydan till känslor även om han uppenbarligen vill. Kanske är det därför han går så hårt in i jakten efter sonens mördare. Theron som omöjligt kan se ful är trots all sin nedtoning här en sann skönhet medan Susan Sarandon som modern till den mördade sonen och maka till Jones, blir bara mer läcker ju äldre hon blir. Där får jag ofta upplopp till orena tankar. Sarandon är inte med så mycket i filmen men fyller allt sin funktion som den förkrossade modern som nu inte bara förlorat ännu ett barn utan hela sin familj.

Jag har velat se den här rätt länge nu men aldrig blivit klar till det så när den dök upp framför mig till ett väldigt fördelaktigt pris så var det bara att slå till! Och jag ångrar verkligen inte det ett dugg. För In The Valley Of Elah är kanske inte världens snabbaste film men det tar sig dit den ska och den tar sin tid trots det så brydde jag inte en endaste gång om att kolla tiden. Jag satt som klistrad de dryga 120 minuter den varar. Action lyser med sin närvaro vilket kan vara skönt att få en paus från ibland speciellt i en film där vi får se Francis Fisher visa rattar i rollen som strippa eller en barbröstad servitris. Så med det i tanke så kan det kvitta om det är action eller ej. Fast det kan bero på vilken action det är man väntar på.

Dagens vinyltips: Bruce Willis - If It Don't Kill You, It Just Makes You Stronger

torsdag 3 maj 2012

Beyond Re-Animator - 2003



Herbert West, mannen med fler liv än en katt är tillbaka efter ha överlevt förra massakern i kryptan. 13 år har gått och nu befinner sig West bakom lås och bom. Dock inte utan ha varit delaktig via sina experiment i en ung flickas död vilket leder till dennas bror, nu själv läkare, kommer till West´s nya hem där de två tar upp gemensam praktik. I sann Re-Animator anda slutar allt i upplopp samt den vid det här laget väntade massakern.

Yuzna som emigrerade till Spanien drog med sig Screaming Mad George som var ansvarig för effekterna i de andra filmerna. Tillsammans bjuder de på en fin effektkavalkad men en mindre intressant film i mina ögon. Jeffrey Combs är kalas som alltid som West medan Jason Barry som kollegan spelar över mellan varven. De övriga spanjorerna är typiskt spanska med glimten i ögat och inte tar sitt agerande på största allvar. Bäst är den knarkande internen som vill ha sin dagliga dos och snor direkt av West´s förråd.

Den kvinnliga fägringen kommer i form av Elsa Pataky som den undersökande murveln som får känna på livet från de båda könen bara det i sin egen kropp samt Raquel Gribler som sköterskan Vanessa vilken här bjuder på ett bröst.


Gribler är väldigt porrig i min smak där hon sprätter runt bland dödsdömda fångar i tunn klädsel och visar upp en utmanande urringning vilket får sitt efterspel allt inspirerat av Mariangela Girodano och Peter Bark i den mäktiga Burial Ground. Oavsett vilket så är Gribler för mig den stora behållningen av filmen tillsammans med Combs som West och effekterna. För Beyond Re-Animator är inget direkt man vill  kasta sig över när man vill se en bra Zuyna-film eller någon av Re-Animator filmerna. Där är originalet sant uppföljaren bäst och den här mest framstår som ett försök från Yuzna att hålla karriären vid liv.

Beyond Re-Animator duger för stunden men den är inget jag skulle ta fram som tips åt någon som ville se en bra skräckfilm. Snarare åt den som sett allt och nu skrapar bottnen på tunnan efter filmer med lite gore, naket och en skådis man känner igen och har positiva erfarenheter ifrån. Är ni sugna på Re-Animator så se hellre om de två första och den här kan besökas om suget efter de ärför stort och n känner ni tvunget vill se allt med Jeffrey Combs.

söndag 15 april 2012

Yogi Bear - 2010



Wow, förberedd er på det omöjliga för nu det sker det. Jag ska hylla en film med fjanten Justin Timberlake i och det är INTE tramset The Social Network! Utan det är filmen ovan, Yogi Bear. Och det är på begäran bara så att ni vet det. Yogi Bear är säkerligen de flesta medvetna om vad det är en filur och för de som inte är medvetna om hans existens så är det i grunden en tecknad serie om en hungrig björn som med sin sidekick Boo Boo härjar runt i Jellystone Park där han/de två gör livet surt för Ranger Smith i deras jakt på picknickkorgar. Och efter alla dessa år, originalet sändes redan 1961 och är från de alltid lika pålitliga Hanna-Barbera, så kom äntligen en spelfilm där Yogi och Boo Boo är datorgjorda medan alla andra är mänskliga.

Idéen har gjorts tidigare i andra filmer som Who framed Roger Rabbit? fast den sög drase och fler alternativ fast Yogi Bear är väldigt underhållande i all sin simpelhet vilket funkar perfekt när man bara vill bli underhållen utan krusiduller och annat trams. Bara en simpel, rak film som man kan skratta röven av sig till och må bra av. Har man sett serien så vet man precis vad man får bara det att det här är utdraget till långfilmsformat. Yogi härjar och uppfinner olika fiffiga sätt att sno mat, Boo Boo försöker hålla efter honom och Ranger Smith försöker både styra upp Yogi som sin medhjälpare som bara vill köra deras bil. Som grädde på moset får vi en underhållande borgmästare som bara skor sig på sitt ämbete och nu ska avverka skogen för att rädda sin budget. Givetvis ska parken räddas och borgmästaren ska stoppas.

Familjevänligt så in i vassen men lik förbannat kungligt underhållande och jag har redan plöjt igenom filmen två gånger och varje gången är scenen där Yogi dansar till den mästerliga Baby Got Back av Sir Mix-A-Lot lika kul. Dan Aykroyd göt rösten till Yogi och pajasen Timberlake står för Boo Boo´s röst. Anna Faris dyker upp och gör sin beprövade del och jag gillar henne för hon är genuint underhållande. De andra känner ni säkert igen så Yogi Bear kan allt ses av alla. Även av hårdrocklegender som visst har en mjuk sida i sig...

lördag 14 april 2012

Beyond The Call Of Duty - 1992



Yes, vi är tillbaka till en dels glädje men de flestas förtret. Så vad har hänt under uppehållet? Ja, inte bara har världens mest kända crackrökare slutit sina läppar runt glaskuken för en sista gång medan det här det har varit/är fullt upp med renovering av lägenhet, byte av dator, prestigande på Modern Warfare 2, en nyupptäckt av Ramones vilken kom med en oerhörd kraft vilken förde med sig inte bara underbar musik, litteratur men även stora kostnader. Men det är bröderna fanimej allt värda!

Vad har mer skett då? Jo, våra glada kamrater i Nordkorea har äntligen fått upp sin egna första missil fast med tanke på resultatet så kan vi alla sova gott om nätterna... Åtminstone tills Eric Saade ska dit och uppträda samtidigt som han ska klämma småflickornas föräldrar på extrapengar för döttrarna ska få vara i fikusens närhet i dryga två minuter. det enda som förvånade mig med det draget var det att det kom alldeles för fort fast hans "karriär" som självutnämnd artist är säkert redan under uppsegling samtidigt som hans skata till ex kvider om deras "uppbrott" vid varje tillfälle för fixade någon en egen "karriär" genom att smaska på Eric´s kotte så var det väl ändå henne...

Well,well. Vi lämnar patrasket åt deras vidare öde för de än under våran värdighet. Ytterligare anledningar till uppdateringar inte förekommit är det att mitt intresse varit i botten för att skriva både av personliga själv som de filmatiska upplevelserna varit väldigt usla där de bästa filmerna jag sett visat sig vara Tropa De Elite (mästerlig!), Yogi Bear(!), Åsa-Nisse - Wälkom To Knohult(!!) och elva säsonger på Frasier som lätt är den bästa sitcomen någonsin! Vilken bara blir bättre och bättre för varje gång jag ser den. Boss visade sig vara en höjdare med medan Hell On Wheels visade sig inte hålla vad den lovade och The Walking Dead - Season 2 borde byta namn till The Talking Dead för satan vad de kacklar i den serien! Jag fick träsmak i arslet och vaxproppar i öronen av deras malande.Skit är vad jag finner den serien vara.

Så nu till our feature presentation. Cirio H.Santiago har gjort vietnamfilm med Nich Nicholson, Vic Diaz med flera och är man bekant med de filmerna så kan man den här utan till. Inget nytt mer än att Jan-Michael Vincent är med och ser mest bakis/halvnitad ut.Hur denne karlen lyckas skjuta ner halva den nordvietnamesiska armén i bushen iförd flipflops, blåjeans och en knallblå tröja endast beväpnad med en 45á är mig ett mysterium men lik förbannat gör han det här. Handlingen går ut på att det ska fly landet efter som kriget är över och en brokig skara soldater,nunnor, barn och annat löst folk samlas på en båt efter en väldigt irriterande börja på en film där den som klippt ihop den måste intagit unga droger i kopiös mängder. Jag fattade inte inget den första kvarten av vem som var vem och vad de hade gjort/skulle göra/borde göra. Till sist lugnade det ner sig och återgick till det där som är så vanligt i Santiago´s filmer att Charlie inte kan inte sikta och jänkarna plockar femton man på en salva. Och att ingen någonsin laddar om.

Inget mästerverk men kan duga en sur morgon i väntan på något bättre som något nytt från Weekend Video eller varför inte en ny skiva från Gehennah?

Dagens skivtips: Heaven And Hell - Black Sabbath.