torsdag 28 augusti 2008

800 Balas - 2002


Alex de la Iglesia är mannen bakom Perdita Durango samt El Dia de la Bestia. Bara det borde få er att inse detta är något bra. Vilket det är med. Och givetvis så är detta också en Spansk film. Jag vet inte vad det är men det är något med just spansk film som jag är väldigt svag för.

Man får intrycket att detta är en spaghettiwestern vilket det på sätt och vis är med men ändå så mycket mer. Detta är en film i stil med den underbara Bear Cub aka Cachorro .
Båda innehåller en tät familjär anda och barn.Men de är ändå olika i sina sätt.

I Bear cub där det handlade om en homosexuell morbror handlar det här om en alkoholiserad gammal western stunt man till farfar som vägrar inse att deras tid är förbi.

Liten kille utan pappa som dött när han var liten upptäcker plötsligt att pappa varit cowboy. Han beger sig dit han varit och upptäcker en brokig skara människor som har en western show var dag för få turister. Väl på plats inser han att ledaren är hans farfar. Givetvis gillar inte mamma detta och allt tar sin början.

En fantastisk film som fick mig till tårar i slutet faktiskt. Meningen var att Clintan skulle varit med i rollen som sig själv och att regissören erbjöd sig att flytta hela inspelningen och allt till USA om han bara kom men han fick tacka nej då han var tyvärr upptagen med Mystic River.

Mycket värme och humor i denna gör det till en underbar film att mysa tillsammans med någon man bryr sig om. Se gärna den back to back med Bear Cub.

Roller Boogie - 1979




Nu när man går i väntans tider och då syftar jag inte på att avla av sig utan det nya heta släppet på Savage Streets med Linda Blair så kna man fördriva tiden med denna!
Jag ska inte ljuga utan vara helt ärlig.

Filmens första 15 minuter fick mig att sitta i soffan med hakan på golvet. Vad fan var det jag tittade på!
Jag har tagit mig igenom Body Rock, Breakin´ och Breakin´ 2 utan problem medans denna sänkte mig totalt!

Vuxna karlar i tights samt trikåer som åmar sig och har sig på ett par roller blades, ja, det fick mig att vakna ur mitt pubertala medvetande.
Räddningen kom i form av Linda Blair som har en helt otroligt underbar kropp i denna filmen! Det är värt pengarna bara för att se den. Snyggare har hon nog fan inte varit än här.

Resten ska vi inte tala så mycket om kanske...

Blair är en rik tjej som springer på den lokala roller boogie mästaren som bestämmer sig för att få henne medans hon är ett geni på flöjt!!!!! Bara det!!!!
Inte är så lättfångad med andra ord. Snart stundar nytt mästerskap i roller boogie och det vill hon vinna då hon blir snabbt geni på allt hon gör. Samtidigt som ägaren till deras lokal hotas av lokala gangsters som hennes advokatpappa företräder och vägrar tro illa saker om. Vilket får en rafflande upplösning med stans hetaste snut komplett med siren och larm på sin 10 växlade cykel och allt!

Jag knäcktes helt av denna filmen, så illa så jag håller den högt nu. Jag har även beställt Breakin´ och Breakin´2 nu. Jag är verkligen illa ute. Hjälp lär behövas snarast!

Se denna och inse hur jäkla fin kropp Blair har haft samt kanske få egna planer på att starta ett eget Roller Boogie-mästerskap. Jag vet att jag gör det i alla fall!

söndag 24 augusti 2008

Prom Night - 2008



En ung tjej finner sig jagad av en galning som bryter sig i hennes hus och dödar familjen för henne. Hon kommer undan och dåren grips. Ett par år senare är det dags för skoldans och gissa vem som rymmer och dyker upp?

Detta är en film som kan ses som en remake på en gammal jävel med Jamie Lee Curtis och Leslie Nielsen och man kan se den som en film som lånat titlen och en del av uppläget och gjort något eget av det. Jag väljer att se den som en egen film då originalet suger det med.

Vad som är lättare att göra här att såga denna då det är en remake, om man nu vill se det som det, eller såga den för den är rätt ut sagt usel. Jag sågar den för den är genomkass. Oavsett om det är en remake eller ej.

Visst, den är snyggt filmad och hyfsat agerat men man får ingen som helst förklaring till varför han jagar just henne och varför han är så frälst i henne. Inget som helst som förklarar!
Mördaren är totalt ointressant och blek. Han ser ut som en nörd eller en förväxt skolpojke. Han passar inte alls in i själva filmen. Prata om att vara malplacerad. Inte ens morden är kul.

Detta är en skräckfilm för den nya sortens generation som växt upp med MTV och sådant dravel eller rättare sagt håller på och växa upp. Här är inget våld, knappt blod och framför allt inga förklaringar!!!
Alla är snygga i filmen utom mördaren som ser ut som en tönt men det är i själva verket en snygg skådis som gör honom.

Nej, detta var ingen höjdare. Inte på grund av dess möjlighet som remake utan för att det var en tråkig och ointressant film. Vette fasiken om inte originalet var bättre här?

Rekommenderas ej!

The Amityville Horror - 2005



Familjen Lutz flyttar in i ett hus där en familj blivit mördad 1 år tidigare av sonen i familjen. Killen har hört röster som fått honom att ladda bössan och skicka familjen till de sälla jaktmarkerna. Ny familj, samma problem.

Detta är givetvis en remake på den gamla filmen med samma namn med James Brolin och Margot Kidder i rollerna. Ryan Reynolds, alltid sevärd, har lagt till med ett stiligt helskägg och lyckas med att se bättre besatt ut än gamle Brolin. Dock slipar han ingen yxa här med samma ilskna min som Brolin men han tvingar den unga killen i familjen att hålla i vedklabbarna så länge som möjligt och det är alltid bra.

Detta är ett bevis på att en remake visst kan spöa ett orginal med hästlängder. trots jag sett denna flera gånger så får den mig fortfarande att rycka till i soffan vid väl valda tillfällen.

Skådisarna är bra och filmen flyter fint. Dock är det sataniska i filmen utbytt mot ett annat hot här. Visst handlar det om besatthet som i första fast här av en annan ondska. Och djävulsk besatthet är alltid intressant att se.

Effekterna funkar precis som det ska göra och det enda att egentligen klaga på är det lite för flitiga användandet av den lilla flickan. Hon är för mycket i bild för min smak. Det man inte ser är alltid värre än det man kan se. Sen är ju denna films barnvakt väsentligt hetare än den i den första fast där är det vad som sker med dem som är det riktigt intressanta.

Filmen har även en lagom längd på knappa 90 minuter och det är fint. Man hinner se en film till så klart!

Skön film som rekommenderas!

fredag 22 augusti 2008

Spectre - 2006



Detta är en av de fyra filmerna i 4 Films To keep You Awake vilka är gjorda för Spansk tv. De andra är The Baby´s Room, A Real friend och Blame. Alla olika på sina vis och alla med olika kända regissörer. Regissören här är samma som skrev manuset till den utmärkta Tesis och Vanilla Sky samt originalet som kom före denna, Abre Los Ojos.

Men nu till Spectre!

Tomás är gammal, hans fru har precis begått självmord och han får ett kort från en gammal vän som varit död i 44 år! Vad gör man?
Jo, han beger sig hem till sin hemstad för att se vad som skett. Och under tiden får man se orsaken till kortet i tillbakablickar när Tomás är i lagom ålder och han och hans polare berättar historier för varandra om en kvinna som bor ensam i ett hus ovanför den lilla byn de bor i. Efter prat om att Djävulen kommer till henne om nätterna och att hon orsakar torka samt är indirekt orsak till djuren dör så beger de sig dit. Tomás som snubblar på väg i från huset och slår i huvudet finner sig snart vaknandes upp inne i det samt att kvinnan i huset sköter om hans sår. Han upptäcker samtidigt att kvinnan Moira, är en otroligt vacker kvinna. Hans mor kommer givetvis lägligt och hämtar honom och hotar Moira tillsammans med andra kvinnor från Byn.

Efter diverse smygande och utvecklande samtal så får de till det och de blir älskande. Men det slutar inte lyckligt.

Detta är en väldigt smygande film på det viset att den smyger sig på dig efteråt. Dagen efter att man sett den så sätter den sig ordentligt och man kan inte släppa den. Natalia Millán som spelar Moira är en otroligt vacker kvinna och hade det inte varit för henne så tror jag inte resultatet blivit lika lyckat. Precis som i alla spanska filmer jag sett så är allt välspelat och bra agerat. Inget direkt våld i denna så den kan inte direkt räknas som en skräckfilm eller rysare utan mer som ett drama med inslag av övernaturligt i sig. Här är det gott om sköna tillfällen då man inte vet vad som väntar en och det räcker väl för mig.

Under filmens gång så slog det mig att den har likheter både med filmen Malèna som med Fulcis Non si sevizia un paperino
Fråga mig inte varför men denna känns som en mix av de båda.

En bra film helt enkelt som bör ses. Om inget annat så för Natalia Millán skull!

The Faculty - 1998




Robert Rodriguez är ingen höjdare tycker jag. Spy Kids-filmerna funkar knappt och där tar det slut. Planet Terror slår knut på sig själv i all sin gore-vänlighet och funkar säkert på en 15-åring som precis upptäckt gore. Däremot funkar denna lilla bortglömda pärla alldeles utmärkt!
Skådisarna haglar i denna och alla verkar de ha skitkul, speciellt Robert Patrick trivs ypperligt. Kul att se! Salma Hayek, Bebe Neuwirth (mums!), Famke Janssen (mums! 2) Piper Laurie, Jon Stewart, Christopher McDonald (världens bästa filmskurk någonsin!) osv... med andra ord, tätt med bra skådisar.

Storyn då? Jo den är som så här:
Eleverna på Herrington High upptäcker att lärarkåren plötsligt blivit övertagna av aliens och bestämmer sig för att bekämpa dem med fultjack!Alla medel är tillåtna och lärarna är minst lika jävliga.

Filmen är bra och inget direkt att störa sig på här. Skoj även att se Harry knowles med i en liten roll men vet man inte vem han är så klarar man sig utmärkt ändå. Det som man kan klaga på är längden faktiskt. Lite för lång är den och hade inte dött av trimmas ner en kvart eller så. Bara för att få den att flyta bättre och snabbare. Lyckligtvis är detta en av Rodriguez tidiga rullar så alla hans andra ständiga polare är inte med här och det är rätt skönt att se. Speciellt slipper man Tarantino och bara det är värt ett inköp!

Effekterna är bra här och just monstret i slutet är väldans bra gjort och scenerna när det är i skolans pool är riktigt bra tycker jag. Den sista kvarten är riktigt bra och man vill inte den ska ta slut! Samt att det är skoj att se att eleven som är kåt på läraren till sist får sin önskan igenom med och sådant måste ju bara uppmuntras!

onsdag 20 augusti 2008

Den Grymma Leken - 2007



Gillian Anderson var den enda anledningen till jag kollade på Arkiv X. Jag hoppades hela tiden på att få se henne naken. Tji fick jag där. Här får jag se det hela tiden. Allas våran favoritbritt Danny Dyer är med här och som alltid så bärgar det för kvalité. Och frågan är om dem levererar?

Danny livnär sig på att montera trådlösa larm och Gillian får ett insatt. Det tar inte lång tid innan de får till det och redan samma kväll vill hon att han ska följa med på party. Väl på partyt så går fullbordar de bekantskapen och på vägen hem går det snett. Ordentligt.

Efter alla år av filmtittande så har jag lärt mig att aldrig! tuta på en bil som kryper fram i natten på ensliga skogsvägar, trycka mig förbi den samt håna föraren. Det har dem två turturduvorna missat. Följden blir. Gillian våldtagen och Danny totalt misshandlad med följden att han förlorar ett öga och ärr för livet på kroppen.
Trots allt följs de två fortfarande åt och tar sig igenom detta på något sjukt vis tills Gillian plötsligt finner en av männen och de bestämmer sig för att hämnas.

Detta ser ut som en typisk rape & revenge-film men är så mycket mer. Dyer är den veka här och Gillian visar att hon tar ingen skit. Samt att hon har en väldigt fin kropp.
Gillar man filmer som Death Wish samt Death Sentence och The Brave One så gillar man denna!

Gillian är hård som flinta här och visar hon kan mer än springa runt och jaga UFO´n. Dyer är som alltid kanon och den engelska landsbygden är rätt skön faktiskt ändå.

Hardcore - 1979


George C. Scott är för mig vad Jesus är för somliga. Karlajävlen skulle kunna stå på tv ( om han nu levt) och predikat om att hundmat var bra för figuren och jag hade gått på det, direkt. Vov hade sålt i kopiösa mängder!
Karlen är en fenomenal skådespelare med rang! Inget vidare utseende men en utstrålning som knäcker de flesta baby facen i dag.

Här spelar han en gudsfruktig man som är ensamstående med en tonårsdotter samt eget företag. All ledig tid verkas tas upp av kristna högtider och liknande kristna vänner. Jesus 24/7 typ med andra ord. Aldrig han svär eller gör något som strider mot sin tro. Dottern skickar han med på ett läger utombys där hon ska vara med likasinnade och praktisera Jesu lära eller något i den stilen. Allt flyter på tills han får ett samtal om att hon har stuckit från lägret och ingen vet vart hon är.
Allt han får veta är att hon har träffat en kille och sedan dess är borta.

I sin förtvivlan kontaktar han en privatdetektiv som ska hjälpa honom leta då han måste sköta sin firma. Efter ha luskat ett bra tag så kommer till sist detektiven fram till något och kallar honom till en intill liggande stad med en porrbio där han visar vad han funnit. På duken framför honom rullas en sliten super 8-film upp där han får se sin dotter bestigas av två karlar samtidigt.
Efter att ha reagerat som precis vilken far som helst så tar han saken i egna händer och ger sig in i porrträsket efter sin dotter.

Detta är ingen lättsmält film och Scott är givetvis lysande här. Mitt i all tragik som till exempel när han sitter förklädd till porrproducent och ska leta efter aktörer till sin film och det bara blir värre och värre så lyser han upp mörkret och på något vis får in lite komik i det hela. Favoriten är när han nekar den färgade killen Big Dick Blaque en roll i sin "film" och han rabblar alla sina kriterier som gör honom så väldans imponerande för det motsatta könet.

Peter Boyle är kanon som den lite dumdryga men totalt sliskige detektiven. För mig är han mest känd för rollen som Frankenstein i Mel Brooks Young Frankenstein samt rollen som kommissarien i Red Heat med Arnold och James Belushi.
Filmer om porrbranschen är alltid kul och medans Boogie Nights inte vägde upp mina förväntningar så denna gör det ordentligt. Super 8 med Cage är okej men brister på den dumma sluscenen på Cages fåniga flin och Matteis Snuff Trap är väldans hård men har för mig den hade ett dumt slut den med. Men detta är ett måste att se. Inte minst för Scott. Mannen som skulle kunna sälja tonfisk till delfiner.

tisdag 19 augusti 2008

The Last Winter - 2006


Om pajasen Sting skulle få för sig att göra en skräckfilm så skulle den säkert sett ut så här och istället för att utspela sig på tundran så skulle den utspelat sig i någon regnskog någonstans. Men nu är han lyckligtvis inte inblandad så vi slipper den clownen. Detta är något så egensinnigt som en ekologisk skräckfilm, om man nu kan kalla den för ekologisk. Den är ju inte återanvänd men idéen blir säkert det. Utan jag menar att detta är en man versus nature-flick och sådana är alltid skoj. Och lite förutsägbara.

Ett gäng stollar ledda av Ron Perlman är ute på Alaskas tundra och ska lägga rör eller åtminstone göra grundjobbet för det. De tar prover och har sig. Allt flyter på tills Ron anländer och då brakar allt loss. Kråkor börjar dyka upp och vinden för ett jävla liv. Spår dyker även de upp från ingenstans och plötsligt blir en av dem skogstokig, trots han är på tundran, och vandrar ut naken med en videokamera för att visa farsan där hemma vad han själv ser i mörkret. Inget lyckat slutresultat där vill jag lova. Och så bär det i väg!

Detta är en liten lågbudgetfilm med okända skådisar coh nämnde Perlman som det tunga namnet. Regissören har inte bara editerat, han har även producerat och skrivit manuset med. Flitig kille. Och resultatet är förvånansvärt bra. Lite The Thing-känsla över den, det kommer man inte i från. Inte med tanke på den miljön de bor och är i. Mycket stor känsla av isolering samt man har ingen aning om vad man kan vänta sig för upplösning.

Budget är låg och det märks i slutscenen speciellt men det funkar fint för mig. Inte så mycket till gore eller blod utan mer en gnagande känsla här man sitter med. Och när den väl är slut så sitter man med en konstig känsla i magen och funderar över slutet.

Kanske ingen direkt film man springer benen efter sig för att införskaffa men väl värd en titt om möjlighet ges!

måndag 18 augusti 2008

Off Limits - 1988



Jag älskar filmer om Vietnamkriget. Inget snack om den saken. Varför vet jag dock ej. Möjligtvis pga att man är född under det så men ingen jag vet var med där. Skit samma. Nu gäller det filmen Off Limits eller Saigon - Ett Helvete För Snutar, som den hette på svensk vhs när den kom första gången.

En ytterst klockren film under just ett brinnande Vietnamkrig där två detektiver från armén finner sig på spåren av en seriemördare som dödar vietnamesiska horor. Bevisen pekar direkt mot en eller varför inte flera höga officerare inom den amerikanska armén. Utredningen blir inte direkt lättsammare samtidigt som Charlie lägger sig i och pangar friskt eller att två lokala pojkar gillar att lägga sig i och avlägsna potentiella vittnen.

Utredarna spelas av två fullständigt eminenta herrar vid namn Willem Dafoe och den djupt saknade Gregory Hines som här gör sitt livs roll. Fred Ward och Scott Glenn samt Keith David gör även de sköna roller här. Man glömmer aldrig uttrycket Drippy dick efter denna filmen!

Saigon eller rättare sagt Off Limits som den är omdöpt till är utan tvekan världens svettigaste film med! Det är nog fan ingen som inte är svettig i denna. Jo, Lime Green är möjligtvis den enda som inte är svettig.

Tyvärr en väldigt bra film som hamnat i skymundan och bör verkligen tas fram och hyllas för det är den verkligen värd. Och hur ofta får man se en sådan här film i denna kategori under ett brinnande Vietnamkrig?

Nu vill jag inte avslöja för mycket utan se den i stället och precis som jag älska en kroniskt tuggummituggande Hines när han halar fram sina silvriga kelgrisar och låter dem tala i filmen.

Köp, Se och Älska!

söndag 17 augusti 2008

Det närmar sig!

Sista tiden har varit full med kvällsskift på jobb, omstrukturering av filmhyllan, inköpande av ytterligare platsmaterial samt ytterligare inköp av film. Men det sista ska inhandlas i dag. Tyvärr måste jag ta mig ända till Malmö för att få tag i det sista för att det ska bli komplett. 2 sketna hyllplan fattas och de finns endast där. Typiskt. Jag som hatar Malmö. Men vad gör man inte för sitt samlande?

Film har det med avyttrats. En hel jäkla massa faktiskt.

Michael Mann´s The Keep avnjöts i rätt format på duk och från laserdisc. Bra film som förtjänar fint dvdsläpp. Lite underlig efter halva men fullt njutbar. The Wire säsong 5 har avnjutits fortare det gick än att betala för den. Tråkigt det var sista säsongen men ett väldigt bra slut för att vara HBO faktiskt. Men nu kan man se allt från början till slut i ett istället. Beställde Enter The Ninja med Franco Nero från discshop. Fick hem den och där var Franco stavad Franko! Och utgåvan i 4.3! Fucking Noble. Retur direkt.

Foxy Brown sågs med fast långt i från Coffy´s och Truck Turners klass. RIP - Isaac Hayes där med. Just nu avnjutes Bucktown med Fred Williamson, dock ska den ses klart. Såg precis Little Nicky med grabben. Han älskade den. Tyvärr måste jag erkänna att Tarantino är jävligt bra här som den blinda predikanten och någon mer som funnit The Last In Line-videon med Dio ännu?

Dagskift i veckan och då ska det rulla in recensioner för er som njuter av dem :D

Tack till alla er som läser här och kommentera gärna!

Bilder kommer snart på samlingen med nu när den strax är klar.

fredag 8 augusti 2008

Creepozoids - 1987


Ett gäng desertörer drar sig undan ett syraregn någonstans i USA på flykt undan Tredje Världskriget. De kommer in i en byggnad som är tom men full på grejor. De tar för sig och verkar inte bry sig direkt om varför ingen är kvar där. Snart upptäcker dem att de inte är ensamma!

En sanslös rip på Aliens och liknande filmer med världens lägsta budget. Givetvis är det en kille som springer runt i en latexdräkt här och mördar dem. Det förekommer även en/flera jätteråttor samt en creepozoidsbaby!

Effekterna är förvånansvärt bra förutom när råttan anfaller och de håller den själva mot sig och gninder runt den så det ser ut som att det är den som anfaller. Men råttan är snyggt gjord i allafall.

Aktörerna ska vi inte ens prata om. Linnea Quigley är den bästa av dem och det räcker antar jag det. Men jag kan ge ett exempel på hennes förehavande i filmen. 6 minuter in i filmen har hon snubblat pga något i marken två gånger, totalt utanför manuset. Ytterligare 10 minuter in så duschar hon. Sen räckte det för mig. Sen bara glodde jag och stängde hjärnan.

Kan fortfarande inte bestämma mig för om jag tycker om den eller ej.

Blacula - 1972


Mamuwalde är en Afrikansk prins som inte direkt kan vara känd för sin intelligens då han plötsligt bestämmer sig för att åka till Transylvanien och där träffa Greve Dracula i ett möte som han hoppas ska stoppa slavhandeln i världen. Väldigt klok prins detta. Med sig har han sin älskade fru Luva. Efter en trevlig kväll med den gode greven så intas en konjak och prinsens planer angående slaveriet kommer på tal. Självklart som den aristokrat som greven trots allt är så skrattar han bara åt planerna och säger att det är färgade människor som prinsen och hans fru som får han att uppskatta bloddrickandet. Prinsen blir topp tunnor rasande och börjar veva loss. Draculas hantlangare brottar snabbt ner honom och han blir nerstoppad i en kista där Dracula biter honom och säger att han ska tillbringa resten av odödligheten där i samtidigt som hans fruga ska ligga utanför och svälta ihjäl samtidigt som han för ett jävla liv inne i kistan. Fast innan han stänger in honom berättar Dracula att hans nya namn är... Blacula!

Århundradena går och plötsligt är det 1972 och Dracula har varit död i 150 år. Slottets antikviteter reas ut och ett par extremt fjolliga inredningsarkitekter från L.A. (var annars?) prutar ner priset och tar rubbet med sig hem. Inklusive Mamuwalde och hans nya hem sedan 200 år.
Väl på plats försöker de öppna kistan och givetvis så skär en av dem sig och Blacula återuppstår!

Snart tar det inte lång tid innan Blacula är ute och ränner på gatorna 0ch de fjolliga inredarna är hans första byte!

Skön film med glimten i ögat som borde framstå redan i texten ovanför och William Marshall i rollen som Blacula är en höjdare! Stor som ett hus är han och för mig funkar det med en svart Dracula. Andra i rollerna är mindre övertygande men det spelar ingen roll för atmosfären och miljöerna är gamla och hederliga.
De fjolliga inredarna är underhållande i all sin fjollighet och de skänker en kul stämning till filmen med. Speciellt den ena av dem med sin enorma afro! Speciellt lökig blir han när huggtänderna är framme med.

Inte så mycket hat mot den vita mannen här utan mer inbördes bråk med varandra. Speciellt kul är det i en scen när doktorn i filmen besöker ett begravningshem för att kolla in en av inredarna och han som håller i det hela pratar och pratar och doktorn bara går. Bara den scenen bör ses. Riktigt kul!

Vampyrerna här är faktiskt de sämsta jag har sett! Otroligt långa tänder och grönt smink har de på sig och de ser mer ut som ruttnade hippies än vampyrer. Det är till och med så att de slår zombierna i Naschys mästerverk Vengeance Of The Zombies!

Annars är det som vanligt. Samma gamla historia med han jagar, de jagar och snart jagar alla varandra. Dock påminner den mig väldigt mycket om Love at First Bite med George Hamilton, en annan kul vampyrfilm. Fast denna var före. Kom även en uppföljare: Scream Blacula Scream

Något som är annorlunda här är att Blacula ändrar utseende var gång han blir vampyr. Konstigt egentligen för det är han ju hela tiden. Ögonbrynen växer ihop med håret och polisongerna med skägget, ja, han ser för dråplig ut i alla fall.

Skön film som var lite snäll. Inget direkt vampyraction utan mer lite romantik och sköna miljöer. Kul om man gillar blaxploitation och tanken på en svart vampyr vid namn Blacula!

tisdag 5 augusti 2008

Just Before Dawn - 1981


En grupp på 5 raska ynglingar ger sig upp i bergen och dess skogar för att spana in en tomt som deras kompis ärvt. De och deras winnebago kämpar sig uppför sluttningarna och den täta skogen. Totalt omedvetna om att samtidigt inne i skogen blir en jägare slaktad mitt framför ögonen på sin kompis. Den överlevande jägaren flyr och möter de raska ungdomarna i sin winnebago och berättar för dem om demonen i skogen som han flyr undan.
Efter att ha avfärdat den överlevande jägarens prat om demoner i skogen som nonsens fortsätter de in resa in i den täta skogen, totalt omedvetan om att dunsen som får bilen att kränga till plötsligt inte är ett gupp i marken utan mördaren som hoppar på bak på bilen.
Och så börjar natten sänka sig i skogen...

Här har vi en hederlig slasher i underbar miljö som är kalas!
Bra skådisar, fantastisk miljö och riktigt bra foto. Filmen har flera sköna scener som verkligen sticker ut med. Speciellt en med ett träd som visar hur mörkt det kan vara i en skog egentligen. Naturen här är verkligen vacker och enorm på alla vis och man känner att deta är inget ställe man själv skulle vilja gå vilse i.

Den mest kända skådisen här är George Kennedy och hans roll är ingen stor men hans tyngd i sin persona och karisma behövs verkligen här som en ljusglimt i det stora mörkret. Regissören Jeff Lieberman har även gjort Blue Sunshine och maskfilmen Squirm. Till min förvåning är även Jack Lemmons son Chris Lemmon med och han är intressant och kul i extramaterialet på Shriek Shows släpp. Och filmens verkliga hjälte är Deborah Benson i rollen som Constance. Här får man verkligen se en förvandling från liten tjej till ett rytande monster som inte backar för något. Hennes scener i slutet är fantastiska och hennes spel gjorde att jag reste mig i soffan från liggandes ner i väntan på vad hon skulle hitta på härnäst. Så pass övertygade hon. Att hon blivit en riktigt vacker kvinna på senare år har inget med det att göra..
Även skoj att se Gregg Henry i en tidig roll, han är väl mest känd från Payback där han spelar Mel Gibsons sadistiske kompis och Slither, där han med är slemmig.

En film som får mig att minnas Rituals med ett stort leende på läpparna och jag inte kan rekommendera tillräckligt. Vill man se en bra film i fantastisk miljö så ska man bara se denna!

söndag 3 augusti 2008

Anaconda 3 - 2008


På något vis fick någon med sig The blood Orchid med sig från Anacondas hem och nu har ett gäng forskare på nytt fött fram och genmanipulerat en ny anaconda. Bigger, faster, badder, more med andra ord. En rik stolle med en sjukdom och ofantligt med pengar, spelad av John Rhys Davis, ligger bakom både anläggningen som ormen finns i och samt han samtidigt är orsaken till att ormen rymmer.

Med en gigantisk anaconda på rymmen i en skog i ett öststatsland så kallas elitgänget in och jakten börjar. Det tar inte lång tid innan att det kanske inte blir så lätt som de tror coh det tunga gardet kallas in!
Hasselhoff!
Inte nog med att han är en babemagnet, han är även en storviltsjägare och bad boy. Da Hoff slänger sig i väg och samtidigt så märker den första gruppen att det kanske inte är så lätt att fånga en anaconda som inte vill fångas och växer konstant.
Men da Hoff är på väg!

Budgeten är inte som i de två första filmerna och det märks tydligt. Detta är precis som Lake Placid 2 en Sci Fi-channel produktion och inget ont om dem. Jag gillar bolaget och deras filmer och här har de lyckats rätt bra med valet av skådisar. Inga usla som den ena tjejen i Starship Tropers 3 med andra ord. Fy för henne!
Hasselhoff har skoj och ger sitt. Han funkar för mig här. Rhys Davis är som vanligt, grå och gammal men han måste ju snart vara 300 år gammal.

Effekterna är cgi, precis som väntat fast ormen är verkligen ful här. Blodigt värre är det och lite gore bjuds det på. Mer än vad som är brukligt annars i deras filmer. Inga svordommar förekommer dock.

Regissör är Don E. FauntLeRoy, mannen bakom flera av Seagals senare filmer, den senaste var Urban Justice.

Bra tempo och lite mer gore än i de andra Anacondafilmerna höjer spännningen men den slår inte de andra två på fingrarna. Synd bara ormen är så ful. Men det går snabbt och flyter fint så jag är nöjd. Gillar man de andra två så ska man se denna. Nu väntar man bara på del fyra: Anaconda 4: Trail of Blood

lördag 2 augusti 2008

Footsoldier - 2007



Carlton är en kille som är en fotbollshuligan av värsta sorten. Spriten flödar, våldet eskalerar och livet leker. Men allting tar ett slut så när polisens insatser växer och motståndet mot huliganer på samma gång så drar han sig undan. Bara för att ta upp en karriär som utkastare. Han sätter sina gamla egenskaper i nytta igen och spöar killar på löpande band och charmar brudar på samma gång. Efter hand som hans rykte stiger så ökar jobberbjudande och han kallar in sina gamla huligankompisar. Vägen till framgång ligger framför honom men den är blodig och våldsam. Riktigt blodig och våldsam.


Ytterligare en brittisk film om fotbollshuliganer och jag kan inte få nog. De andra har setts och i klass med I.D. och Football Factory är den. En stor del av skådisarna från just Football Factory är med här i både små som stora roller.

Våldsamt är inte förnamnet i denna film då det är så gott som en våldshandling så gott som var tionde minut, om inte mer! Brutalt, blodigt och smärtsamt är det. Till sist sitter man och känner avsmak för det. Så grovt är det. Våld är inte kul i denna filmen. På vilket sätt får man se efter en väldigt brutal tortyrscen. Det är inte den enda av sitt slag i filmen heller.

Filmen är inte bara våld nu och man får se Carltons resa från huligan på 80-talet till knarkaffärer på 90-talet och diverse typer han kommer i lag med. Och det värsta är det att allt är sant med!
Hur dessa killar sova på nätterna efter sina tilltag är för mig en gåta då deras beteende inte är mänskligt. Respekt visas inte för någon och ska endast visas för dem. Kolla bara in killen i pizzaaffären som blir visad i hur man kan använda en pizzaslicer i ett ansikte.

Kall, känslolös och riktigt våldsam film som nog trots allt bör rekommenderas.

Så mycket film, så lite plats...

Trodde aldrig den dagen skulle komma då jag hade brist på plats för film. Trodde alltid tvärtom!
Nu sitter man här med 4 stycken snart fulla bokhyllor och och ändå är där mer på gång hem!
Man är inte klok i sitt handlande ju!

Jag har 3 stycken av de största Billyhyllorna från Ikea med 2 extra hyllplan i varje samt en fjärde mindre. Den ska strax bytas ut mot en fjärde hylla i samma utförande som de andra tre med även den två extra hyllplan. Ett hyllplan rymmer över 40 filmer!

Vart ska man ta vägen sen?
Sluta köpa film går ju inte för det är ju så mycket där ute man vill ha och mer kommer där!
Prata om Moment 22!

Slänger upp en bild sen på samlingen när jag väl fått hem den nya hyllan och fått ordning på grejorna.