Vampires: Los Muertos är en direkt uppföljare till Carpenter´s fina film med James Woods. Den här gången är det veteranen Tommy Lee Wallace som gett oss både Halloween 3 som Fright Night 2. Carpenter har lånat ut sitt namn till den här filmens omslag och poster så det är säkerligen anledningen till att han står som producent. Och stand-in för James Woods får vi denna gången den tvålfagre Jon Bon Jovi. En skådespelare som är lika plastig som sin musik som verkligen inte är något att skriva hem om.
Handlingen den här gången är i stort sett den samma som i originalfilmen. Bon Jovi jagar ett gäng vampyrer som kommit över Berziers kors som nu skall användas för att göra ledaren för vampyrerna tålig för dagsljus. Skillnaden är bara den att ledaren är en kvinna nu annars är det samma sak än en gång. Så varför ska man då se Vampires: Los Muertos då om Vampires är först och otroligt mycket bättre?
Ja, av den simpla anledningen till att det är en underhållande film som serverar upp en stor del fin gore där vi bjuds på en stor del halshuggningar, uppslitna kroppar, stympade kroppar, blod som flödar och en relativt cool sekvens där en attack på en bar har vissa likheter med Near Dark. En viss del cgi förekommer men det mesta är hederlig latex och lönnsirap till blod. Inledningen där Jon ger en lokal hora vad hon tål är oväntat fräck även om det kanske inte är som man leds att tro av min text. Slutscenen där vampyren biter i gruset är rätt skön med vid en eftertanke.
Så ni kan se den här med relativt lättat samvete men var bara beredda på herr Jovi´s agerande som inte är så nyanserat som man hade velat. Han är rätt rutten faktiskt. Trots det så hade jag en helt okej stund framför dumburken och de 69:- som jag lade ut på den här boxen med alla tre filmerna i var inte allt för illa spenderade. Tredje filmen som ska utspela sig i Thailand och innehålla thaiboxare och vampyrer är jag kanske inte direkt så förväntansfull inför eftersom jag och Thailand inte riktigt går ihop. En av oss är väldigt överskattad och ett tips är att det inte är jag.
Vampires: Los Muertos bjuder på en fin första halva med bra drag i galoscherna som tyvärr saggar ner sig efter halva tiden. Tempot dras ner och Herr Jovi har fler klädombyte än en transa i Malmö. Vid närmare eftertanke så är det bara han som byter om i hela filmen! Ingen av de andra gör det underligt nog. Till och med fruntimmerna i filmen har samma paltor men inte våran världsstjärna. Han byter stup i kvarten. Skit samma egentligen för filmen är underhållande om än dess första hälft är bäst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar