Exit Speed - 2008

Viss ser postern lockande och lovande ut. Namn som Lea Thompson kanske inte höjer några ögonbryn för yngre tittare med oss gamla rävar så kommer namnet att plinga till med ett välbekant WTF! Lever hon ännu och desto mer, är hon fortfarande aktiv? Och det är precis vad hon varit med bara det att ingen direkt brytt sig om det. Själv minns jag henne bäst från Casual Sex?, Jaws 3D och Caroline In The City och Red Dawn såklart. Thompson som snart är 50 bast ser precis likadan ut bara det att det märks hon är lite äldre men fortfarande attraktiv på sitt eget säregna vis. Andra namn på postern är Fred Ward som ser ut precis som vanligt och Desmond Harrington som visst får störst utrymme på den men ser mest sjabbig och uppsvälld ut mot vad han gjort i Dexter-serien och Wrong Turn.

Nog med bilden och vem som är med i den nu för det är inte det som det ska handla om utan det ska handla om såvida denna är värd att lägga tid och pengar på eller ej. Svaret är nja. För ska man verkligen ta tips av en person som även kan rekommendera skräp som Never Surrender och sedan bortförklara det med att han själv tyckte det var skräp. Efteråt då. Förmodligen inte men jag gjorde det av två saker: först vänlighet och sedan för att Thompson var med.

Storyn är den att vi följer en desertör från amerikanska armén tillika Irakveteran som nu jagas av en annan militär (Fred Ward). Hon, jepp det är en kvinna det handlar om här som är så tuff som kvinnfolk ska vara på film i dag är, ger sig på en buss på väg till Texas där vi får stifta bekantskap med resten av personerna i denna historia. Vi får tränaren som avskedats för misshandlat en elev, farsan som ska till sin son han aldrig sett (Harrington), fotbollsmorsan som ska hem till kottarna (Thompson), det fräscha paret som precis träffats, busschauffören som även han är Irakveteran, gammelgubben i laget som är mexikan och bara pratar spanska osv... På vägen som leder dem framåt så blir det en olycka med ett mc-gäng som ska styla sig på vägen och nu börjar de att mörda vilt och vårat glada gäng tar bussen och drar. Till en nedlagd skrot där de snart finner sig instängda, omringade och hela baletten. Där ska de nu överkomma rädslor, fientlighet mot varandra, språkbarriärer och annat skoj som kan ske när man är omringad med personer vilka man inte tåler samtidigt som ett stort gäng knarkande knuttar gör sitt bästa för att köra över och sedan våldta en.

Visst händer det saker som gör att ens intresse hänger kvar men för min del var det mest Thompson och Ward som förtjänade den för de andra var bara utfyllnad och kanonmat. Våldet är däremot av det intressantare slaget då det lägg fram riktigt ordentliga squibs som lämnar stora hål i personerna som drabbas, vi får lite pilbågsaction av en vegan som först inte vill döda men när det väl är avklarat med den första att falla helt enkelt kallar de döda för djur, inget naket även om jag hoppades på att Lea åtminstone skulle bjuda på ett bröst eller två men tji fick jag där... Fred Ward däremot behåller klokt kläderna på. Ska man dra fram det negativa så är det det att man skiter i karaktärerna då de endast är tunna och ointressanta. Samma med skurkarna.

De är fyllda med moderiktiga tatueringar samt piercingar och fåniga frisyrer och de utför korkade grejer på sina motorcyklar under tiden som de kör dem. Om det är för att styla sig eller det är för att regissören tycker det är häftigt och säkert kommer att imponera på någon låter jag vara osagt. Men ska man ha med färgstarka skurkar så måste de vara rejält mer intressantare än dessa här för de är bara sura. Som film duger den som tidsfördriv men vänta er ingen Snake Eater eller något som ens påminner om PM i deras svagaste stunder men till dennas försvar så är den bättre än det mesta som kommer från Nu Image nu för tiden. Filmen är i alla fall inspelad i Texas och några Bulgarer ser vi inte röken av här. Så se den på eget bevåg men klaga inte här om den inte faller er på läppen för det kan ni få numret till personen som tipsade mig om den.

Snake Eater III: His Law - 1992

För tredje gången stiftar vi bekantskap med Soldier som även för tredje gången blivit suspenderad och denna gången får en förfrågan från ett par om hjälp. Deras dotter hade i egenskap av en doktorsavhandling kontaktat ett mc-gäng för att kunna skriva om dem och för att göra en avhandling om själva fenomenet bara det att resultatet blev att hon utnyttjades så svårt sexuellt och såldes av dem att hon tio månader senare återkom som i vegetariskt mentalt tillstånd och tog varje tillfälle att erbjuda sig till alla karlar hon sprang på. Så med sällskap av en tidigare biker vid namn Cowboy ger sig nu Soldier ut för att straffa de skyldiga allt enligt föräldrarnas önskemål för att ge sin dotter lite rättvisa då ingen gavs dem.

Detta är absolut den hårdaste av de tre filmerna då den inte bara öser på med naket, både på det bra viset som det mindre bra viset, ett rejält krogslagsmål där Lamas vevar på fint med både armar som ben och vi får även denna gång stifta bekantskap med Michael Sherer som även var med i Snake Eater 2, då i rollen som Goliath. Tonen är även den hårdare även om Lamas kör sin vanliga coola stil men själva grundhandlingen med den utsatta tjejen och hennes presentation samt vidare roll i det hela gör att det känns lite mörkare.

I en av rollerna som bikern Goose ser vi den gamle wrestlern "Bam Bam" Bigelow, en stor kille på 180 pannor som gjorde bakåtvolter från repen, och som hård knutte passar han fint vilket han även gjorde i Major Payne där han körde samma roll fast en annan karaktär bara det med avsevärt mindre speltid. Agerandet från de andra i filmer är det bästa i serien och inspelningsplatsen är Kanada, samma som i de andra två filmerna och regissören är även han den samma. George Erschbamer.

Har man sett de andra två filmerna så vet man precis vad man får här och den gör verkligen inte en besviken på något vis. Fina damer bjuds det på och ett par rejäla squibs får vi med men tyvärr ingen inoljad Lamas denna gång. Men man kan inte få allt här i världen så jag är nöjd med den hårdare stilen här i denna och accepterar att allas våran hunk denna gång inte är insmord i babyolja. Det tar allt emot, det gör det men vad ska man göra?  En hård film för ännu hårdare fans. Rekommenderas varmt precis som de andra två filmerna i serien!

Snake Eater II: The Drugbuster - 1989

Soldier är tillbaka i en krutdoftande uppföljare där han denna gången tröttnar på de lokala knarklangarna som spär ut sitt knark med gift och sedan säljer till tonåringar med dödligt resultat. Så Soldier ger sig på deras langningsställe med pistol och granater och fullkomligt röjer ut patrasket totalt utan nåd. Men domen låter sig inte vänta och resultatet blir att Soldier hamnar på psyket eftersom han inte kan svara för sina handlingar efter ha bevittnat två tonåringars död av drogerna som kom därifrån. Så Soldier döms till sluten vård men väl på plats märker Soldier att så värst slutet stället inte är och med hjälp av brodern till en av de drabbade tonåringarna så fortsätter de rensa upp i drogträsket....

Vad kan man säga? Budgeten är lika låg men dialogen är härlig och Lamas lika cool som bara han kan vara på film. Att han sedan har glimten i ögat i flera scener gör sitt med till att denna funkar så fint som den gör. Kathleen Kinmont är på plats i denna till skillnad från den första filmen och som hans sidekick Speedboat ser vi Larry B. Scott från Revenge of the Nerds och dess efterföljare samt en hel del annat.  Scott är en bra skådis och som bollplank till Lamas Soldier funkar han oväntat bra. Annars är det rätt tunt med kända ansikten men ett par känns säkert igen om man är en van fluktare.

Actionen är mindre i denna än i Snake Eater men vi får däremot fortfarande ta del av fällor som monteras upp som bomber vilka placeras på de mest oväntade ställe. Missförstå nu inte för det förekommer visst action i denna men inte lika mycket som i sin föregångare. Fast det spelar egentligen ingen roll för det viktigaste här är om vi får några högkvalitiva scener med en inoljad Lamas och det får vi verkligen så frukta inte på den punkten.

Ställd mot den första filmen så är detta en mer lättsmält historia mer avslappnad stämning och komik även om den första hade sina stunder den med. Som scenerna med pisset i kaffet och tandutdragningen. Lamas är verkligen en skämtare om han bara får en chans att visa den sidan vilket många säkert inte kan greppa. Nu är detta inte bara en simpel billig actionstänkare utan en LAmas och inte bara det, det är en uppföljare till den första Snake Eater-filmer och det är likställt med kvalité det. Så får ni chansen att springa på dem så ta den för de är inte lätta att finna nu för tiden, verkligen inte på DVD. Varma rekommendationer på denna med!

Snake Eater - 1989

Überhunken Lamas spelar, nej, han ÄR Soldier. Fd soldat i en specialenhet som kallades för Snake Eaters och nu är suspenderad snut efter ha nyttjat för grovt våld i tjänsten. Hur nu man som snut med namnet Soldier kan anklagas för det. Jag menar, han kan inte ha fått det för ha varit duktig på att sälja kakor i armén. Hur som helst, nu är han på väg ut i bushen för en weekendmanöver för att finna sina föräldrars mördare och sin systers kidnappare för att få tillbaka henne samt utkräva payback på rednecksen som gjort detta fruktansvärda brott.

För efter en dag när inget vill fastna i spelaren och man slänger på film efter film och inget väcker ens intresse för att traggla sig igenom 90 minuter så är Lamas klockren för de stunder. Man kan ha sett filmerna till leda men trots det så funkar de fint. En liten del av magin med Lamas som är så speciell, det samt faktumet att jag är otroligt stolt ägare av hans Snake Eater-trilogi. Actionen är till skillnaden från dialogen här, trots sin begränsade budget rätt tuff och bara tanken på att få se Lamas i ansiktsmålning raka sig med en kniv innan han drar på sin gamla urvattnade t-shirt med Snake Eater-tryck och rensande sitt gevär gör att man vill ta värvning själv. För det är precis lika hårt som det låter.

Accepterar man den rätt taskiga dialogen och den låga budgeten så får man en tuff film med en ovanligt cool Lamas som redan i de inledande minuterna inte bara sjunger Kumbaya utan även strippar, slå det Tony Soprano! Våldet innehåller allt från björnattacker till skottlossning, lite knivaction till barslagsmål med utdragande av tänder med tång till en skenande traktor och det, mina vänner, ser vi inte varje dag i någon film. Med andra ord, en film med allt som kan tänkas behövas en tråkig dag då inget ser ut att funka för en. Rekommenderas för alla fans av billig men charmig action med en stjärna i leaden med glimten i ögat och vem är inte bättre på sådant än überhunken Lamas?

Superstition - 1982

Hohoho, nu pratar vi om en gammal goding här som fortfarande vet hur man ska leverera magsugare med kraft och verkan. Gammal häxa som visar sig vara segare är gammalt knäckebröd lever bokstavligt talat jävel i, runt och vid en liten damm samt ett intilliggande hus där hon mördar precis allt och alla med brutalt och överdrivet våld. Den lokala kyrkan som visar sig äga marken bestämmer sig för att en präst med vissa personliga besvär, klunk, klunk, ska ta över huset med sin familj för att det ska bli slut på allt spring i och runt huset. Men häxan som inte är den som är den ger blanka fan i det och fortsätter i god gammal stil och fullkomligt slaktar allt och alla som sätter sina tofflor inne på hennes domän.

Mer är det inte till det än att en av prästerna försöker stoppa henne i samförstånd med den lokala bylingen men det går väl inte riktigt som väntat för dem. Tråkigt för grabbarna men desto roligare för oss som bevittnar deras undergång. För det är det som det går ut på. De ska dö så blodigt och rått som möjligt och vi ska frossa i det i soffan våran, ett lyckat koncept.

Nu är det inte bara våldsamheter i modern tid vi får utan även ett tillfälle att bevittna häxans egen hädangång med rättegång samt undergång med stor inlevelse. Och sådant är alltid kul att bevittnas, speciellt när de inblandade gör det med sådan stor inlevelse som här. Agerandet i filmen är bra, långt över vad man kan förvänta sig från en billig skräckfilm fast den stora stjärnan är häxan som vi aldrig direkt får se. Vi får endast en hand med grymma klor och en figur i kåpa som åker runt i slutet och härjar friskt. Skuggor får vi med från henne på väggar och tak och det tillsammans med den grymma atmosfären i filmen blandat med våldet gör att detta är en grymt underhållande film.

När det kommer till våldet så får vi kapade kroppar, avhuggna huvuden i mikrovågsugnar som sprängs, småflickor som spetsas på kors, andra småttingar som dör, en hantverkare vid namn Fred som hängs, en tjej som spiks i golvet via skallen i en grym scen och för att fresta med en sista scen, en präst som får en cirkelsågsklinga rätt igenom sig i en härlig scen. Effekterna är fina som en korvmacka med varmchoklad en kall dag och det är inte mycket att klaga på här mer än att man ser om den så ofta som man bara kan. För det är en utomordentligt skön film som är ett måste i samlingen! Rekommenderas hårt!