Killer Fish - 1979

Ett gäng diamanttjuvar gör en kupp och snor en jäkla massa diamanter. Bytet gömmer de i en liten sjö totalt ovetandes om att den är full av pirayor. Tids nog blir vissa av dem väldigt kloka på det när de på eget bevåg bestämmer sig för att ta ut ett förskott på diamanterna. Och för göra saker och ting värre så kommer det en tornado och krossar en valvdamm så pirayorna sprider sig. Och gissa vilka som är fast på en sjunkande båt där?

Antonio Margheriti´s Killer Fish är en rätt tråkig film faktiskt. Långsamt sövande tempo och rätt taskiga effekter när det gäller vissa scener med pirayorna, man ser snörena de hänger i i vissa attackerna. Medan i andra det ser hur bra ut som helst och som vanligt får vi även Margheritis standardmodellbyggen som sprängs.

I rollerna ser vi James Fransiscus, Karen Black, Lee Majors, Anthony Steffen och Margaux Hemingway. Steffen är inte lika träig som han annars är konstigt nog och Fransiscus och Majors tävlar mest om vem som är alfahannen i filmen. Tyvärr är filmen är så otroligt ointressant så man skiter i hur det går till sist och hoppas bara att alla blir fiskmat så fort som möjligt så man kan få stänga av. Denna filmen är snabbare bortglömd än vad det tog att se den.

The Exorcist III - 1990

Denna filmen är baserad på regissören William Peter Blattys bok Legion och han har även skrivit manuset till filmen. Det är inte ofta en filmatisering av en bok är bättre men det händer. Detta är ett sådant fall. Jag läste boken för ett par månader sedan och har den rätt färsk i minnet och när boken är mer en detektivhistoria och baseras på vänskapen mellan Kinderman och Dyer så är filmen en mer rak skräckthriller som nästintill spöar Exorcisten.

George C. Scott är fantastisk som Kinderman här och det är ett sant nöje att se honom i action. Hans minimala spel till hans plötsliga utbrott till hans gråtattack är inget annat än stort skådespeleri. Jason Miller är tillbaka som Damien Karras och man har lite svårt att smälta att hans karaktär är här för vi vet ju alla hur det slutade i den första filmen men han gör en bra insats och till sist sväljer man förklaringen. De som väntar sig en ny Exorcisten här blir förvånade för denna är så långt i från den som det är möjligt. Vi får även Viveca Lindfors här i en liten men kul roll som definitivt kommer att få er rycka till.

Stämningen i filmen är sjukt grym och man sitter som på nålar och scenen med tanten i taket är grymt skön även om jag vet att andra inte tycker det men den scenen som är bäst är den långa tagningen på sköterskan som tycker höra sig saker och det visar sig vara is som smälter men det är givetvis inte slut där.. En enda lång tagning i en enda vinkel och ett jävligt bra resultat, svårare behöver det inte vara!

Jag gillar denna skarpt och det var sent i går när jag såg den men jag satt med gåshud ett par gånger och när jag sen väl släckte och lade mig så var det inte det lättaste att plötsligt somna. Jag har sett filmen många gånger tidigare men nu var det länge sedan sist men jag hade väldigt svårt att komma till ro och somna. Jag till och med vaknade och inbillade mig saker och det har inte hänt på många år det.

En lysande film som jag tycker är makalöst underskattad och som skrämde mig rätt rejält fortfarande. Se den och släpp alla tankar om den dumma titeln och kopplingen till Exorcisten och bli skrämda istället!

Rekommenderas definitivt!

Beowulf - 1999

Ytterligare filmatisering av den gamla legenden om Beuwolf och Grendel. Denna gången är det Christopher Lambert som ska bekämpa honom och till hjälp har han puddingen Rhona Mitra.
Storyn går vi inte in på utan vi struntar i det. Denna gången är Lambert vithårig och rör sig som en gymnast när han slåss och skuttar runt. Vilket han gör ofta här. En hel del slagsmål och monsterraffel bjuds vi på samt en jäkla massa underliga vapen.

Vad sägs om till exempel världens största rakkniv? Den är enorm och används inte till att raka med, den saken är säker här. Vi får även enorma och konstiga svärd och rustningar. Vattenledningar i gamla slott men ingen elektricitet och det är inte utan att man undrar vilken tidsera detta egentligen utspelar sig i. Det är emellanåt verkligen en bizarr film minst sagt. Men vi får lite latexmonster och ett snyggt fruntimmer så varför klaga?

Layla Roberts som spelar monstrets mor har verkligen en fin kropp och den visas upp titt som tätt och det gillas i denna stugan. Hon har mest gjort filmer för Playboy, 11 stycken för vara exakt. Rhona Mitra håller kläderna och bjuder inte på så mycket hud som man hade velat se. Lambert visar bröstet men det kunde han gärna fått slippa för min del.

Annars är det lite latexmonster, lite svärdsstrider, lite naket och en del konspirationsteorier som yttras. med andra ord, det vanliga standardköret i en monsterfilm och detta är inte bland det bästa av dem men heller inte den sämsta av dem. Funkar fint för stunden mest pga de bizarra prylarna, Mitra och monstermamman. Fast det som stör mig mest med den är det att Lambert inte bara hånglar med Mitra, den jävlen fick till och med betalt för att göra det!

Venom - 1981

Vad får man om man placerar Klaus Kinksi, Susan George, Oliver Reed och en svart mamba i ett hus i London? Jo, man får denna filmen.

Ett par typer tänker sig göra en hacka på att kidnappa en liten kille för att utpressa föräldrarna på pengar. Grabben som beställt sig en orm åker och hämtar den och vet inte om att han fått fel orm. Istället för den ofarliga orm han beställt får han en svart mamba. En av världens farligaste och giftigaste ormar. Givetvis öppnas lådan i samma stund som kuppen går av staplen och i väg far den. Så nu har kidnapparna inte bara polisen och en jobbig unge att handskas med, de har även en orm på halsen med. Saker och ting kunde vara bättre.

En mycket bra film med riktiga mambor i och en stor del av scenerna är i ormens perspektiv, inget nytt nu men det var när den kom. Mycket spänning och till sist så glömmer man bort ormen helt tills den dyker upp igen och påminner oss om att den är trots allt kvar. Stabil regi av Piers Haggard som tog över efter Tobe Hooper som lämnade inspelningen pga delade kreativa åsikter efter 10 dagar. Jag tvivlar dock på att Hooper luckats med denna. Haggard påstår även att Reed provocerade Kinski så mycket under inspelningen så att han tappade sitt humör flera gånger samt att de hatade varandra enormt med. Under ett party för att fira releasen på en resturang ska Kinski ha skrutit om att han och en del av teamet både framför som bakom kameran ska ha gaddat ihop sig mot Hooper för att få honom utbytt som regissör medan regissören Haggard säger att mamban var den snällaste figuren på setet.

Mycket skön stämning och kompetent spel av alla här och ett tempo som flyter fint gör detta till en riktigt bra film. Gillar man inte ormar så måste man bara se denna för den lär verkligen skrämma er ännu mer. Mycket bra ormaction får vi i thriller så det är bara att bänka er och försöka låta bli att tänka på vad Kinski och Reed egentligen tänker när de har sina intensiva scener mot varandra.

Rekommenderas varmt!

Cleopatra Jones - 1973

Det är inget att förneka att efter ha sett Race With The Devil av Jack Starrett så föll suget på att se denna just för att det var han som regisserat den. Och detta var verkligen ett sömnpiller. Blaxploitation är skoj för det mesta och visst har denna sina höjdpunkter, inget snack om saken. Till exempel när Jones mejar ner två pensionärer i rullstol, hejdlöst kul scen samt att se när hon sänker en "honky" med en platådojja i nacken. Annars var det inget vidare.

Tamara Dobson är ingen vidare skådespelare och hennes karatekunskaper är nog inte så värst bra att diskutera då hon inte verkar vara något vidare på det. Annars är det en lång tjej som är väldigt söt i sin afro men hennes klädval är verkligen i det hiskeligaste laget. Som motspelare i filmen ser vi en överspelande Shelley Winters som den lesbiska ledaren för det stora knarksyndikat som Jones stoppar hela tiden. Hennes perukbyten är legendariska i den här fimen. men den som stjäler filmen är Antonio Vargas i rollen Doodlebug Simkins, karismatisk pimp och knarklangare med två otroligt korkade polare och en vit chafför i gul uniform.

Fint foto och bra regi som väntat men stuper på Dobson som är otroligt slätstruken som skådis och har lika mycket uttryck som en sur disktrasa. Hade filmen varit med Pam Grier i stället så hade den däremot verkligen blivit en höjdare, den saken är säker!