Conquest - 1983

Äntligen är den avverkad! Fulci´s bidrag till  den italienska Conan Barbaren-genrens bottennivå. Där ligger den still i fint sällskap med Lenzi´s sura Iron Master. Egentligen vet jag inte varför jag utsätter mig för de här filmerna när jag fullt medvetet vet att det räcker med Red Sonja och Conan Barbaren för att fylla mitt sug efter den här sortens film. Men jag är väl självplågare antar jag. Fulci själv var inte direkt stolt över den då han senare avfärdade Conquest som ett simpelt beställningsjobb så den punkten är vi, Fulci och jag då, fullt överens.

Handlingen i Conquest, det lilla man ser genom den vaselininsmorda linsen och Europas kraftigaste rökmaskin, är den gamla vanliga i de här sammanhangen. Ung man (Andrea Occhipinti från New York Ripper och A Blade In The Dark) ska fördriva ondskan som härjar och får en "magisk" pilbåge med sig på färden. Väl ute så springer han på en dagdrivare (Jorge Rivero) som fäller fåniga floskler som han påstår är hans livsfilosofi. Trams med andra ord. Tillsammans kommer de sedan stå enade mot ondskan i alla dess skepnader eller åtminstone tills man tröttnar och stänger av eländet.

För Conquest är en extremt seg film trots den innehåller allt från zombier till varulvsliknande människodjur till fiskmänniskor till fan vet allt. Gore är det en del av i form av krossade skallar och en söndersliten kropp men vänta er ingen gore fest bara. Lyckligtvis blir det avbrott i rökmaskinen så man får en chans att se Rivero´s fina peruk som utan problem ökar på hans längd med en halv meter. Den "magiska" pilbågen verkar ha blivit snodd från en gammal Earth Wind & Fire konsert eller något i den stilen och är totalt lam. Ni förstår själva, det här är inget direkt som man vill basunera ut för världen att man sett under helgen. Det känns mer berättigat att erkänna att man tillbringat helgen i sällskap med Grey´s Anatomy.