The Stone Killer - 1973

Michael Winner och Charles Bronson är alltid en garanti för fin hederligt raffel och en rätt så hög bodycount men denna gången har de satt taket på hur en snutfilm ska vara. Bronson är en snut här som är mer dirty är både Harry och Harriet och tar ingen skit. Han skjuter på studs och skiter fullkomligt i vem det är som står framför pipan. Så när han kommer ett gäng med Vietnamveteraner på spåren som ska utplåna stora delar av maffian så lägger han i överväxeln och decimerar invånarantalet i USA ordentligt.

Förutom Bronson så ser vi Martin Balsam, som till vissas stora besvikelse inte är dubbad här. Även andra ansikten från förr dyker upp vilket garanterar en fin stund framför burken. Våldet däremot är rejält, blodigt och i överflöd. Det skjuts så mycket i slutet att jag till sist tappade räkningen på vem som var vem och bara följde med i det vilda slutet. Nu är detta inte den våldsammaste film jag sett av Winner men väl den där det skjuts mest.

Bronson däremot verkar trivas som en tysk sexturist i Thailand och levererar en dialog som är minst lika rasistisk som den är hård. Att sedan var och varannan polis i filmen har hatt gör det bara ännu hårdare. Tyvärr är det som så att filthatten och den virkade slipsen är i minoritet, precis som piprökandet. För de som vill se biljakter så bjuds vi på en här som verkligen presterar vad man vill se i en biljakt. Jag tror inte att det kommer något i Bronsons väg här för bilen som han rattar som han inte kör på eller över. Precis som det ska vara. Och bäst av allt, det är ingen Fiat han kör.

En hård och väldigt tidsenlig film som funkar finfint vilken kväll som helst i veckan eller när suget efter en Bronson-film kommer i dager. Ytterligare ett fint exempel på att Winner och Bronson var ett bra team.

One Crazy Summer - 1986

One Crazy Summer är en tidstypisk sommarkomedi med en hel rad sköna namn i rollistan. Vad sägs om John Cusack, Demi Moore (på den tiden när hon såg bra ut och förförde småpojkar), Joel Murray, Bills bror, Bobcat Goldthwait, Jeremy Piven, Curtis Armstrong, William Hickey och Mark Metcalf och flera. Inget egentligen som skiljer den från andra sommarkomedier utan denna följer mallen rätt bra. Det är romanser, båttävlingar, tomtövertagande, radiotävlingar, mobbing, falnande romanser och fula barn. Men!

Den innehåller även en skön Bobcat i Godzilla-dräkt som förstör modellhus, en filminspelning av produktionsbolaget Mondo Pictures som gör filmen Foam II. Uppföljaren till Foam, som handlar om en jättedelfin med rabies som hotar en liten kuststad. Och ja, det är lika skönt som det låter! För alla oss djurskräcks-älskare och hajfilms-frälsta så är detta kalas hela dagen.

Helt enkelt en rolig film att titta på och må bra av och det är aldrig fel det att slappna av till lite då och då. Rekommenderas för alla fans av just komedier eller till de som helt enkelt har missat den.

Prison - 1988

Vad får man om man med en finne till regissör, en svensk till fotot och en dansk i leaden? Man får denna actionfilm med övernaturliga inslag och lite rysarstämning. Någon rysare är det inte och det tror jag inte Harlin ville göra hellre. Utan han är bäst när det är action med plattan i botten. Nu är inte plattan i botten här utan det är mer ett rätt lugnt och lite avslaget tempo men han har fått med bra skådisar i både små som stora roller och de i samband med rätt sköna kills och att det just är en Harlin-film gör så blir det en okej upplevelse.

Viggo som liknar en skandinavisk Elvis här är bra, Chelsea Field även hon bra och trevlig att titta på, Lane Smith glänser som svinet till fängelsedirektör och är riktigt bra, Tom Everett som spelade mot Viggo i TCM 3 är med en kort stund och flera ansikten man minns dyker fram med. Stämningen är skön och de dödsscener som förekommer är bra och speciellt taggtrådsscenen är grym men de är alldeles för få tycker jag.

Överlag en okej film med bra effekter men inget att skriva hem tårfyllda brev om, jag däremot kommer att se om Mind Hunters många gånger framför denna. Men någon rysare är denna verkligen inte, det ville jag bara påpeka en gång till. Men har ni pengar över och vill se den så vänta tills den gått ner i pris. Har en känsla av att man snart hittar den för 2 för 99:-

The Raven - 1963

Edgar Allan Poe´s noveller och liknande har blivit filmade oavbrutet under åren och resultaten har verkligen varierat. Romero, Argento, Fulci för att nämna ett par har gjort sina versioner med varierande resultat. Roger Corman, som inte är den som är den utan kan han göra sig en hacka så är han förste man på plats, har inte bara producerat denna utan har även regisserat. Nu är detta är ingen rysare som man först kan tro utan mer en komedi, åtminstone ställd mot dagens klimat och filmutbud. Själv ser jag denna som en lättsam film med grymt skön stämning och ett härligt skådespeleri. Man blir glad av att den fanimej.

Vincent Price spelar Craven, magiker med dotter som förlorat sin fru två år tidigare. Peter Lorre spelar Bedlo, magiker han med som blivit förtrollad till korp av Boris Karloffs Dr. Scarabus. Price och Lorre ger sig dit för Lorre har sett Prices försvunna fru där och snart är de fångna då Scarabus vill sno Cravens magiska kunskaper. Och allt slutar såklart med en magisk showdown mellan Price och Karloff.

Price är för härlig här och har en underbar komisk ådra som han inte drar sig för att ta fram i tid som otid. Lorre, som jag aldrig sett tidigare är skön han med som den nedsupne magikern och före detta korpen och Karloff, utan masker och allt sådant på sig har en härlig karisma och utstrålning. Men Price är bäst för han äger filmen och verkar mest bara glida fram med ett leende på läpparna och ha skitroligt. Vad som drar ner är Jack Nicholson, han är ung här men passar inte alls in och han står sig slätt mot herrarna Price, Lorre och Karloff. Lite underligt men alla är vi barn i början.

Kvinnlig fägring stor får vi här med i en fyllig kvinna med härlig barm, Hazel Court. Med i både Hammer-filmer som flera av Cormans Poe-filmatiseringar som omen 3 visst. Henne ska jag kolla närmare på, den saken är säker. Så är man sugen på härligt spel, skön atmosfär, fyndig dialog och bra karaktärer så är detta ett fint sätt att tillbringa knappa 90 minuter på. Jag hade mycket trevligt som roligt under denna och måste säga att jag är förvånad av Corman som fått till en sådan bra film som denna.

Rekommenderas varmt!

Dagens skörd # 5

Lite nytt, lite bytt, lite beställt och vips så är hösten än en gång räddad...