Shark Swarm - 2008

Dag 5 är vi inne på och än en gång ger vi oss ner i vattnet med ett gäng glada muterade hajar. Häng med!

RHI´s elfte bidrag visar sig vara en mindre långkörare då Shark Swarm klockar in på strax över 160 minuter. 160 minuter med cgi-gjorda hajar, planlösa promenader längs en strand i morgonljus med alternativ ekologisk/akustiskt gitarrspelande, en plöfsig Darryl Hannah som visar sig vara filmens komiska inslag när hon ska springa i slutet, en slemmig Armand Assante och en stor axelryckning åt resultatet ärligt talat.

Shark Swarm är seg, inget snack om saken. Riktigt seg där det riktigt skriker tv-produktion om det hela. Inget naket, inga svordomar och skurkar som är på gränsen till trevliga. Det duger inte även om det förekommer en eller två plastmodeller i slutet av filmen och ett par andra som strandat på en strand i mitten av filmen. För resten är så klart digitala. Det kan jag acceptera då det är en sabla massa hajar i bild och det hjälper till att skapa en del intressanta scener när de stryker runt precis under ytan mellan benen på badande men det räcker inte till för att behålla mitt intresse.

Handlingen är samma gamla vanliga. Byggprojekt, skumma personer, miljöutsläpp och en rejäl minskning av fisk men trots det så fiskar alla jämt och ständigt trots de inget fått på flera veckor. En hederlig man med familj som vägrar vika sig för byggherren, ett fogande kommunalråd och en annalkande fara i form av en enorm svärm av hajar. Nej, det finns avsevärt bättre filmer på liknande tema med hajar och i samma längd om man känner för att se det men Shark Swarm duger inte. Den är på tok för lång samt seg och F. Murray Abraham som mysig professor känns ungefär lika trovärdigt som Darryl Hannah varit snygg en gång i tiden.