Spartacus: Gods of the Arena - 2011

Spartacus: Blood And Sand var en trevlig serie som tyvärr lider av ett alldeles för hemskt premiäravsnitt som fick mig att undvika serien in i det längsta. Men jag fattade mod och såg om det, svalde förtreten och liknelserna av Rome, 300 och den hemska blue-screenen med tafflig CGI som komplement och upptäckte jag gillade serien. Mest på grund av dess härliga blandning av extremt våld och grafisk sex utan aktuell penetrering. Både manliga som kvinnliga behag och sexuellt umgänge mellan könen visas och det ska såklart hedras. Mer sådant. Vad som störde var det metrosexuella beteendet där gladiatorerna är slätrakade på både ryggar som bröst. Det störde mig lite för i Mattei´s filmer med gladiatorer så är de ludna utav helvete. Fast nu glider vi nästan från ämnet då det inte handlar om S:BAS utan om S:GotA.

Problemet här är det samma med metrosexualiteten som sprider sig vidare med ansade karlar och kvinnfolk med fuktiga ögon och färgglada frisyrer. Vad som däremot är bra är det att det är massor av nakenhet, både manlig som kvinnlig, kukar och fittor i full glans, bröst och rövar och bäst av allt. Inget silikon i sikte! Botox må hända men det är nog allt. Våldet är som i dess föregångare då det här är en prequel som visar hur huset Batiatus byggs upp med John Hannah och Lucy Lawless samt ger oss en inblick i hur pass degenererade de hinner bli till Blood and Sand för i den här så är det än så länge lugnt. Till en början åtminstone.

Vi får förutom enormt gladiatorvåld se hur de olika karaktärerna från originalserien kommer till deras platser samt hur de regerande mästarna blir det och även lite annat som involverar intriger, orgier och anala påsättningar både manliga som kvinnliga. Med andra ord, lite för hela familjen här.

När det kommer till våldet så är det grovt, grymt, våldsamt, underhållande och framför allt läckert. mängden CGI är där men den är av bättre sort än i Blood and Sand där det vart inte lika välgjort alltid. Här däremot är det bra, förvånansvärt med även om viss blue-screen lämnar en del att önska. Men det är kanske bara jag som är gnällig fast det måste göras. Gnälla är bra för det stör alltid någon.

Så hur pass intressant är detta då tänker ni? Efter min hyllning av manlig nakenhet så bör era förväntningar vara skyhöga och ja, det är inte allt för illa. Bara sex avsnitt iofs men de ger mersmak och jag är själv sugen på att se om Blood and Sand nu men först ska den inhandlas för ni vet väl att det som går/gick på tv är klippt? Både våld som nakenhet. Just det är en av anledningarna till att jag alltid ser mina tv-serier på DVD eller Blu-ray. Där får man vad man betalar för. Precis som på arenan.