The Thing - 2011

Har ni någonsin undrat vad som hände i det norska lägret innan hunden nådde fram till den amerikanska expeditionen i John Carpenter´s The Thing? Här får ni svaren. För det här är en prequel till just Carpenter´s älskade remake på Howard Hawks The Thing From Another World som skildrar de tre intensiva dagarna innan en viss hund tog sig fram över is och snö ivrigt jagad av två rabiata svensk... förlåt, norrmän med gevär, handgranater och helikopter. Och framför allt vad den förde med sig....

Ett forskningsteam ute i Antarktis faller ner i en glaciär eller det bara är en spricka i isen och finner där ett rymdskepp som legat där i minst 100000 år. En bit därifrån finner de kroppen efter en varelse som uppenbart kommer från just skeppet. Nu sätter norrmännen fart och kallar in den amerikanska och kvinnliga paleontologen Kate (Mary Elizabeth Winstead) som är ledande inom att ta fram artefakter ur is och hantera dem. De flyger in och föremålet eller rättare sagt resterna av vad som kastats/krupit ur skeppet grävs fram. Trots Kate´s inrådan tas prover direkt på kroppen och den lämnas sedan för att tina omedvetet och vad som sedan sker är välkänt om man sett The Thing ´82.

Jag var väldigt på min vakt mot den här filmen för jag kunde inte se meningen med en remake/prequel till då de två första filmerna är bra som de är. Speciellt då Carpenter´s film är makalöst bra och en av de bästa filmerna någonsin. Men jag blev överraskad för The Thing visade sig vara oväntat laddad med stämning som atmosfär och jag blev helt enkelt sittande filmen igenom. Visst, man vet vad som ske och det gör vilket leder till att man sitter och lurkar på att se om filmskaparna själva kan originalfilmen lika bra som en själv. ska yxan sitta i väggen? Får man se det spektakulära självmordet? Vilka norrmän är det i filmen som vi får se som sätter efter hunden? Hur ska de förklara det med en ensam kvinnlig överlevande när det är två män som kommer efter hunden? Vad placerade yxan i väggen? Vad hände med de två kropparna som är som en en vilken förs tillbaka till amerikanernas läger? Osv... Ni fattar vad jag menar.

Just där ligger filmens styrka för det är precis vad de ansvariga för filmen har gjort. Inga direkta missar lämnas för oss att störa oss på vilka vi väntar oss att få svar på från första filmen och dess rundtur i det ödesdigra norska lägret. De har koll på läget helt enkelt. Vad som däremot är filmens svaghet är dess effekter som är inte direkt av övertygande karaktär. Effekterna är till största delen digitala och det ser verkligen inte alltid så värst bra ut. Inte bara verkar monsterna bestå av en massa armar och ben samt en enorm mun, i ett fall ser den ut som en enorm vagina och den skapelsen får ni se i slutet av filmen, de ser även ovanligt klena och små ut. Felproportionerade kanske är ett bättre val av beskrivning. Det störde mig för har man väl lagt ner så pass mycket energi på att filmen korrekt och bra så kan man inte snåla på effekterna vilka i sin föregångare är utomordentliga samt handgjorda. Det funkar inte i min värld.

En annan sak som jag inte heller riktigt ville ta till mig var det att det skulle tillbaka till skeppet och flyktförsök skulle påbörjas. Det hade kunnat skippas för det vi att det inte sker men det kanske är det som gör att isen är som den är när jänkarna kommer dit. Nej, det förklarar inte saken för det är det ju som norrbaggarna har sprängt fram. Skit samma. The Thing 2011 är, och tro mig, detta tar emot att skriva, en oväntat bra prequel att se om man vill ha mer av skräcken ute på Antarktis under ett par extra dagar när norrmännen för en gångs skull fick chansen att bidra med något till världen förutom sina lusekofter och Immortal´s videos.

Kanske inte en perfekt film men en spännande och intressant film som jag känner att jag vill se om relativt snart igen. Trots de dåliga effekterna.