The Eagle - 2011

Den gamla romartiden är visst i ropet efter den utsökta serien Rome. Vi får Spartacus och alla dess avkomlingar som filmer som The Eagle och Neil Marshall´s Centurion. Alla ska de visa upp sig både som våldsamma och aggressiva men även lättklädda och fyllda med nakenhet. Fast riktigt så dekadenta som i Joe D´Amato´s Galigula filmer blir det aldrig. Jag tror att djurrättsaktivisterna jublar för det. Själv börjar det bli lite tråkigt då det ser ut som att alla ska försöka bräcka varandra i mängden nakenhet samt våld medan en film som The eagle går ut med att vara unrated och visar upp brist på både våld som nakenhet. Aldrig får man vara nöjd. Antingen så är det för mycket eller så är det inget alls. Varför kan det inte bara finnas ett mellanläge för de stunder i livet när man vill bara ha ett litet lagom alternativ?

Oavsett vad jag tycker så ändras det till nästa gång så därför fortsätter vi med filmen. Den här gången är det den legendariska Nionde Legionen som är i ropet igen och nu är det sonen till dess befälhavare som lider av taskig samvete och ingen ro i själen efter faderns påstådda misslyckande så han beger sig ut i karriären för att råda bot och kanske återbörda både den guldörn som försvann och sin faders ära. Men ett taskigt slag gör att han pensioneras och nu lever ett stilla liv tills han får veta att en lokal slav kan känna till dess gömställe så nu bär det iväg till de norra delarna av England på den felaktiga sidan av muren för att fina inte bara örnemblemet utan även sin faders förlorade hatt. Förlåt mej, ära ska det vara såklart.

Det är autentiskt så det ryker om det här och alla på andra sidan muren talar galliska eller vad nu det är de morrar och alla italienare talar engelska. Precis som det ska vara. Uniformer, vapen, till och med gräset ser autentiskt ut och ur turistens synvinkel så får den här filmen mig inte att vilja resa dit då det bara ser ut att vara grått, jävligt och blött så gott som hela tiden och då kan jag lika gärna uppleva det på film hemma i tryggheten i min egen soffa där jag slipper utsättas för diverse olika sexuella övergrepp av någon ilsken lokalbefolkning med taskig inställning till turister.

Våldet är där men det är inte så att man blir vare sig stött eller glad av det för det är rätt tamt. Välgjort dock men det hjälps inte när det är just våld man vill ha. Tempot är en annan sak som inte uppskattades här för det var i det sävligaste slaget och till med hunden kom på mig med att snarka till mellan varven. Slutsats: Välgjort men lite för segt och fegt med sina våldsskildringar. Mer av det senare och ett raskare tempo så hade det här varit en intressant film. Nu duger den en seg söndag under tiden som man funderar på vilken pizza man ska äta.