Razorback - 1984

There's something about blasting the shit out of a razorback that brightens up my whole day. 


Hur tar man sig vidare efter en sådan start i en recension? Jag har ingen aning själv men vi ger ett försök och ser vart det hela slutar. Russell Mulcahy, mannen bakom den bästa av Resident Evil-filmerna, Extinction det vara. Visar oss här med sin version av Hajen hur vilt det kan gå till där nere i Australien när djurlivet löper amok. Här är det ett enormt vildsvin lika stort som en noshörning som får plötsligt för sig att utöka sitt dagliga intag av mat till bebisar, turister och lokala förmågor. Givetvis ska det dit en undersökande journalist för att göra sitt livs scoop bara för att finna sig på menyn. 

Eftersom hon är jänkare så får den efterlämnade maken ta sig ner han med bara för att finna sig själv i samma situation relativt snabbt. Bara det att han är inte lika handlingsförlamad och får en smula bättre kontakt med lokalbefolkningen än frugan fick. Så tillsammans med en morfar på hämnarstråt så börjar jakten. Fast vem som jagar vem är inte riktigt klarlagt för turerna är många i den här utmärkta och smått bortglömda film.

För är man en fan av djurskräck så är Razorback ett välkommet inslag i varje filmsamling och själv kan jag stoltsera med två ex av den. Både det Australienska släppet som det engelska Anchor Bay. Det gäller att vara klädd minsann. Inte bara är det extramaterialet som skiljer sig utan det engelska innehåller även engelsk text vilket är nödvändigt när både dialekter som slangen sätter i gång och vina i högtalarna bakom en. Undvik bara det senaste Anchor Bay släppet som går under titeln Horror Classics Label som ska vara rent bedrövligt.

Razorback´s styrka är det grymma fotot och dess märkliga scenografi som i mitten av filmen tar några rejäla svängar och bjuder på en fin hallucination. Vildsvinet i sig är även det fint men det är i min mening ungefär lika rörligt som en stelopererad synthare på en Kraftverkkonsert, Fast vem kan se skillnad på vem som är stelopererad där eller ej? 

Problemet visar sig vara det att oftast står vildsvinet mot något för att se ut som det gömmer sig men det är mer för att det ska kunna stå upp i bild som det gör så i filmen. Samt att vi inte får se direkt några hela bilder på det där det är i rörelse utan det är mest huvudet som filmas. Visst, jag skiter i vilket för samma problem hade de med hajen i Jaws vilket funkade utmärkt där så det här funkar fint för mig även om det vore kul med en lite mer aktiv best.

Razorback som underhållning är skitkul, som djurskräck är den ännu bättre och vet ni att ni älskar den här underbara genre med hederliga effekter och inte bara datorgenererade sådana så är det här något att sätta betarna i. Bara så länge ni ser till att se den på rätt utgåva. Jag blir själv aldrig trött på den här lilla pärlan från down under. Rekommenderas varmt!