The Hunted - 2002

Aaron Hallam är en amerikansk elitsoldat på uppdrag nere i forna Jugoslavien. En lokal serbisk krigsherre håller på att slakta en albansk by. En liten hobby som kallas för etnisk rensning i andras ögon. Hallam slaktar krigsherren under skydd av NATO´s bombningar. Lika väntad som USA`s inblandning i kriget lika olika oväntad är scenen med killen på cyklen som cyklar fram till kameran och gör segertecknet med fingrarna!

L.T är en gammal lirare som bor ute i skogen och lever på den. Med andra ord en bush-man. L.T. är även mannen som har lärt Hallam att döda trots att han aldrig har dödat någon person själv. Vad han däremot är bra på är att lära ut de effektivaste sätten att skära en människa så att den dör på studs. Och Hallam har han lärt väldans bra.

Väl tillbaks i USA så blir Hallam belönad för sina insatser och ingen märker elelr bryr sig om att han inte mår så värst bra. Killlen lider av post-traumatisk stress av allt dödande för staten och till tack får han ett ett gäng statliga mördare efter sig. När han dödar dem precis som han lärt sig av L.T. så finner staten att han är en fara och måste omhändertas. Alltså sätts L.T. på fallet att fånga in honom. och jakten går från skogs till stad till skogs igen och antalet döda stiger hela tiden...

Benicio Del Toro spelar Hallam och surkarten Tommy Lee Jones spelar L.T. Båda är givetvis kanon i sina roller. William Friedkin regisserar med stabil hand och vet precis vad han vill ha ut och hur han ska få det så spännande som möjligt. Tiden far i väg fort och det är fullt ställ som gäller hela tiden. Blodet flyter fint och det är bra effekter och bra skådisar i alla rollerna.

Jones och Del Toro funkar fint och speciellt en scen är kul och det är när Hallam sticker i en bil och L.T. springer efter den och man ser hur Hallam betraktar honom genom rutan på bilen när han springer och bara ger honom fingret. Lika kul som den är oväntad.

En oförtjänt bortglömd film som verkligen borde nämnas oftare i filmsammanhang! Och hur kan man inte älska en film som inleds med den alltid underbare Johnny Cash som citerar Bob Dylan´s odödliga Highway 61 Revisisted?

Rekommenderas varmt!

The Hunchback Of The Morgue - 1973

The Hunchback Of The Morgue är en klassiker av rang! Inte nog med att det är en av Naschys finaste stunder det är även en av hans brutalaste stunder med. Inte nog med att de bränner levande råttor i filmen utan det förekommer även en scen där Naschy själv skär i ett äkta lik. Vilken scen det är det säger jag då inte.

Naschy spelar puckelryggen Gotho som håller till i Alperna i Schweiz där han hjälper till på bårhuset. Han är kär i den dödsjuka flickan Ilsa som ligger på sin dödsbädd. Var dag kommer han och lämnnar blommor till henne. Vägen dit är inte så värst trevlig för alla hånar och förolämpar honom och barnen kastar sten på honom. Men för Ilsa så bakar hans hjärta alltid starkt. Ilsa är även hans enda vän.

En dag när han plockat blommor som vanligt till henne och är på väg till henne så blir han hånad av ett gäng studenter som förstör hans blommor och misshandlar honom. Tyvärr hinner han för sent fram till Ilsa som precis har dött innan han kommer in i rummet och han raserar totalt. När Gotho sitter nere i bårhuset så kommer två andra assistenter in med Ilsas kropp på en bår och ber honom förberedda henne för dissektion. De hånar även henne och snor ett guldkors hon bär. Då rasar Gotho och han slaktar personerna och tar med hennes kropp ner i de gamla fängelsehålorna som han huserar i.

Han lägger hennes kropp på en bänk och ger sig sen ut för att hämnas på studenterna som hindrade honom för att komma fram i tid till henne. Sedan går allt utför snabbt. Gotho får hjälp av en läkare som säger att han kan återskapa Ilsa som hon var och vill endast ha hjälp av Gotho att få ner utrustning för sin forskning och sedan ha ytterligare hjälp att komma åt färska kroppar till sina experiment. Allt går bra tills ett par andra medhjälpare tycker att det luktar för mycket om Ilsas som kropp som legat ute i två veckor och kastar den i ett syrabad. Gotho rasar igen!

Läkaren lovar att återskapa Ilsa helt från början igen samtidigt som han påbörjar ett väldigt farligt experiment som inte kan sluta lyckligt...

Detta är inte bara en blodig film utan även en sorglig historia. Naschy är verkligen bra här och det är sorgligt ibland att se honom bli utsatt än för det ena än det andra. Och vad det gäller våldet i denna så tror inte jag sett någon film som varit så här grafisk med Naschy ännu. Här händer något brutalt ofta!

Och som sig bör så förekommer det en del naket här och ingen Naschy-film är komplett utan att herrn själv får till det med en stilig brud och det får han även här. Trots puckel och allt! Underbart!

Utgåvan jag såg var det dyra Anolis-släppet som är en väldigt fin utgåva. Bilden är lite blekt och lite sliten men är i anamorfisk widescreen. Både tyskt som spanskt och engelskt ljudspår. Naschy kommenterar och där är engelsk text för det kommentatorspåret. Jag ska se filmen en dag med det spåret. Själva filmen börjar med att Naschy själv går in i ett rum med en massa Naschy-filmer och plockar fram ett tyskt släpp på filmen på Super 8 rullar och matar in i en projektor samtidigt som han muttrar på tyska: dessa tyskar, dessa tyskar och ler. Jävligt kul att se.

Ett mästerverk och givetvis ett måste i samlingen! Så gör som vanligt.
Köp den! Se den! Älska den!

House Of 1000 Corpses - 2003

Zombies debut är efter ett antal omtittningar helt okej faktiskt. I mitt fall har det tagit närmare ett tiotal omtittningar för att den verkligen ska förtjäna sin plats i hyllan. Lite obscent kan verkligen tyckas. Men i bland behövs det sådana här drastiska metoder för att motivera ett inköp.

Handlingen i filmen är The Texas Chainsaw Massacre än en gång. Ett tema som tydligen inte ännu dragits till sin ände. Två par reser runt för att spana in obskyra föremål och andra onormala saker i USA. De stannar till på Captain Spauldings (Sid Haig) mack och grill.

Skulle du köpa en korv av denna mannen?Väl på plats så får de höra om hans turistattraktion och väl på dennes tur så får de höra om D. Satan och alla hans bedrifter. De bestämmer sig för att se hans grav och ger sig ut på små obefintliga vägar. Givetvis regnar det och de stannar till för att plocka upp en lifterska. Som lyckligtvis visar sig på i närheten av stället de är på väg till. Hmm... här borde ju deras varningsklockar ringa någonstans tycker man...

Plötsligt så smäller det ett däck på bilen och de beger sig hem till lifterskans hem och där får de möta hela familjen Firefly. Vad sägs om:

Otis Driftwood - Bill Mosley
Mother Firefly - Karen Black
Baby Firefly - Sheri Moon Zombie
och ett gäng skummisar till...

Och väl på plats dröjer det inte så värst länge innan det verkligen går åt skogen för våra nyfikna ungdommar.

Jaa, det börjar väl så där och det är inte det mest nyskapande manuset han fått och leka med här, herr Zombie. Det mesta är inget nytt under solen och det som funkar bäst hos mig är skådisarna. Någon enstaka scen sticker ut med och det är inte förrän de sista 15 minuterna som det lossnar ordentligt. Speciellt en scen när Otis skjuter en polis på bakgården är väldigt bra annars är det kulisserna och miljön nere hos Dr. Satan som är bäst. Jepp, han är med på ett hörn han med. Ni trodde väl inte att gubben verkligen var död?

Det största felet med denna filmen och alla andra filmer som Zombie har gjort är hans fru, Sheri Moon Zombie.Detta är fienden!

Hon är katastrofalt usel! Vissa repliker kan hon säga normalt medans andra skär i ens öron. Visst visar hon lite hud men det väger lätt i det här sammanhanget. Hon är verkligen kass. Tyvärr sabbar hon till en viss del The Devil´s Rejects med men det är en annan film.

Annars är det en helt okej film med lite lagom gore men men det kunde ha varit gott lite mer. Det känns som att filmen bärs av Bill Mosley och kulisserna för storyn är inget nytt eller något speciell. Lite gore bjuds det på här.

Ja, som underhållning för stunden och som aptitretare för The Devil´s Rejects funkar den men som ett mästerverk som någon pajas har kläckt ur sig och som sedan fått det tryckt på omslaget, håller jag absolut inte med om.

Här kommer lite hud med.
Allt som allt. Funkar bättre än många av dagens skräckisar som kommer nu hela tiden men det är ändå en rip-off på en mycket bättre film samt följdes av en bättre film med. Se gärna dem först.

Exorcism - 1975

Exorcism med Paul Naschy har jag ett väldigt kluvet förhållande till. Första gången jag såg den var på Bert Karlssons gamla hyrvideobolag Mariann. I och med jag inte sett Exorcisten vid det laget så var förväntningar minst sagt för höga. Besvikelsen kom inte oväntat då det inte var mer raffel än ett par minuter i slutet. Sedan dröjde det tills för något år sedan då man lånade en bootleg av en bekant och såg om den. Otroligt seg upplevdes den då. Sen kom det nya och fina släppet från BCI/Ecplipse och den sågs då med. Samma intryck fortfarande. Men det hindrades inte för att den införskaffades och den har nu stått i samlingen fram tills nu. I går då den plötsligt åkte i spelaren. Och nu följer det hur det gick.

Spanien, någon gång på 70-talet. Ett gäng samlas i en ruin och röker på samtidgt som de lyssnar på någon hysterisk gitarrbaserad musik av någon lokal förmåga. En bägare skickas runt samtidigt som en tjej står och skär sig samtidgt som hennes blod rinner ner i bägaren mellan varven. Festen slut och ett par ger sig ut på en väldans vinglig bilfärd där tjejen kör. Plötsligt åker bilen ut för en brant och voltar det värsta. Killen åker ur och tjejen blir kvar i bilen. Killen får tjejen ur vraket och hon kommer till medvetande och plötsligt börjar hon prata. Han får höra att hon har mött döden och sedan försöker hon vrida skallen på honom i 90 grader innan hon tuppar av igen.

Familjen samlas på sjukhuset och hennes bror är övertygad om attt det är pojkvännen som är roten till allt det onda. Men det är det inte visar det sig rätt snart. En efter en så börjar folk i hennes närhet dö och alla har huvudena vridna åt fel håll. Familjen vänder sig till sin lokala och bekanta präst och han försöker få kontakt med tjejen. Med inget direkt lyckat resultat.
Är hon galen eller är hon besatt?


Som sagt. Väntar man sig en exorcisten eller en Beyond The Door-kopia så blir man besviken. Väntar man sig extrema kräkorgier och annat trevligt så blir man också beviken men väntar man sig däremot en mysig film med en stilig Naschy som präst så lär man sitta med ett leende på läpparna efteråt.

Precis som de andra släppen från BCI´s Spanien satsning så är detta en fin utgåva. Kalasbild även om den bara är i 4.3, även så är här två ljudspår samt trevlig intervju med mannin i fråga och annat godis. Intervjuen med Nascy visar bland annat klipp från Hunchback Of The Morgue, en av hans absolut bästa filmer och en hel del andra trevliga filmer med honom.

Skådespeleriet är helt okej här och det är givetvis massor av naket. Inget direkt blod eller så som man annars kan lita på när det gäller Naschys filmer. Utan det är mer baserat på stämningen. Själva besattheten är annars mer baserad på sinnesstämningar och lite verbala utbrott och några få raseriutbrott. Inget smaskigt här inte!


Naschy är stilig som tusan här i helskägg och prästkläder samt han röker pipa, alltid ett plus! Rollen som präst passar honom och med hans fysik så ser han inte ut som en präst man vill leka med direkt heller.

Själva utdrivningen förekommer i de sista 10 minuterna och det är lite synd då jag gärna hade sett mer av den. Naschy är verkligen auktoritär här som präst som redan utfört en exorcism som han dock inte trodde på men denna gången har han tron på sin sida, som han så fint uttrycker det.
Tjejen som blir utsatt för besattheten visar inte heller några fysiska symptom förrän i slutet och just ögonen då fann jag väldigt effektiva.

Som sagt, bra skådespeleri, lagom med naket (det är något speciellt med nakna spanjorskor :D), skön stämning och en alltid bra Naschy!
Helt klart värd en chans och värdig en plats i samlingen. Ha dock inte för höga förväntningar på den då lär de nog inte infrias.

Bakom Låsta Dörrar - 1983

Tinto Brass, ett namn som måste väcka många minnen hos gamla inrökta Stockholmare i manchesterbyxor och loafers som aldrig släppt 70-talet, har gjort mycket skit och jag har aldrig fallit för hans filmer. Caligula, Paprika, Salon Kitty osv... inget som har väckt mitt intresse. Inte ens när hakkorsporren stod högt i kurs hos mig så funkade Salonm Kitty. Iofs så tog Matteis Womens Camp 119 slut på den eran då en mer hänsynslös film inte finns. Men nu är det dags för erotik!

Tydligen är detta en nyinspelning eller en remake som det så hatat heter i dag i vissa filmkretsar, originalet är visst en Cannesbelönad film vid namn Lidelsernas Hus.
Nåja, vinnare eller ej, remaken är bra så jag är nöjd med den. Här kommer handlingen:

En professor lever med sin 18 år yngre fru i ett sexuellt dött äktenskap och den enda gången han får komma till är väldigt sällan och kort. Paret har en dotter som en dag kommer hem med en ny pojkvän och nu börjar det hända saker i förhållandet. Tiden utspelar sig under 1940-talet och Mussolini, il Duce, är vid makten. Så med andra ord så är allt strikt och enligt reglerna och även deras dotter har anammat den nya tidens melodi.

Professorn kommer på sin fru bli intresserad av pojkvännen och bestämmer sig för att skriva dagbok där han släpper fram sina fantasier. En kväll får frugan ett anfall och blir sövd av den lokala doktorn och då passar han på att hala fram kameran och tar kort på sin fru i olika positioner samtidigt som han pratar snusk med henne. Hela tiden undrar han om hon är vaken och är medveten om vad han gör. Frugan hans är hämnad och visar sig inte ens naken för honom så i stället passar han på och iaktar henne när hon badar bara för att få se sin älskades kropp.

I sin dagbok skriver han ner sina fantasier och vad han åtrår och hur gärna han skulle vilja förverkliga dem. men vad han inte vet är att hans fru gör precis samma sak.

Erotisk film är samma som usel mjukporr som man hoppas det ska komma hardcore i men aldrig kommer. Tinto Brass har gjort mycket mjukporr i sina dar och detta är den enda som jag har fastnat för. Kanske för att vi delar samma fetischm upptäckte jag eller för att kvinnorna i filmen är ordentligt vackra och oerhört erotiska.

Det förekommer en hel del sex i denna filmen men aldrig så det blir gubbsjukt eller fult på något vis. Det handlar om återuppväckt lust och åtrå hos ett par där sexlivet stagnerat och en äldre mans fantasier om hans yngre hustru. Att se hennes förvandling i filmen när hon väl släpper loss är fantastisk. Stefania Sandrelli väckte en hel del ramaskri i Italien när hon lät allt visas i denna filmen och nu är inte detta en ung tösakropp vi får se utan en vacker mogen kvinnas.

Mycket fina sexscener bjuds det på här och allt är väldigt fint filmat. Inte som i porrfilmer i övrigt där en kamera körs upp i en luden röv utan allt från kameraåkningar till ljussättningen är kalas. Här förekommer även penisar så dem som tror det bara är kvinnliga organ som blottas i tid och otid blir nog besvikna. En utmärkt film att se med någon man tycker om eller att göra som professorn i filmen gör med sin dagbok. Man låter den ligga framme och kanske ens partner finner den och fördjupar sig i den på egen hand. Vem vet hur det kan sluta?

Hollywood Chainsaw Hookers - 1988

Nu detta är en film som jag inte har sett på många år och jag måste säga att nu när man är äldre och inte längre tar vissa filmer på samma allvar som man gjorde förr så blir de avsevärt bättre. Så är det absolut i detta fallet.

En kort historia blir nu kortare:

Någon/ några dödar torskar i Hollywood och detektiven Jack Spade sätter sig själv på fallet. Nu bara här är något som inte förekommer i filmer i dag! En detektiv som inte bara är nedsupen samt kedjerökande, knullar allt som rör sig och samtidigt skriver en novell. Varför förekommer inte det fenomenet längre? Jag kräver ett svar!

Jack jagar en bortsprungen tonåring ( Linnea Quigley) och kommer en mystisk kult på spåret. Kan det vara så simpelt som att hororna i Hollywood plötsligt bestämt sig för att kräva annan valuta än pengar?

Budgeten är låg, riktigt låg. Dialogen är väldans skön och det är precis vad man förväntar sig. Unket men väldans kul! Brudarna i filmen är härligt slitna och speciellt Mercedes (Michelle Bauer) är riktigt härlig. Favoriten är när hon tar hem en torsk, sätter på en taskig Elviskopia på stereon, plastar in sitt Elvisaltare, tar på hårnät och drar på sågen samtidigt som hon sjunger med i låten som hon tar betalt! Mycket skön scen och med mycket fina bröst!


Gunnar Hansen är även han med och ja, han hade kvittat egentligen. Han bara rabblar sina repliker och ser ut att leva på gamla meriter från en annan berömd film som även den innehåller en såg. Ni vet vilken. Linnea Qiugley är varken en skönhet eller någon stor aktris men vad fan, hon är skön helt enkelt. Tänk bara på Night Of The Demons!

Här kommer en bild till:


Jepp. Det är The Virgin Dance Of The Double Chainsaws ni bjuds på här. I´m a bad man som avslöjar den redan...

Utgåvan är skön med härligt sliten print som det varnas för i början och den är i anamorfisk widescreen. Ljudet är lågt och det finns ingen text men det kvittar för det går att höra den sköna dialogen fint trots det låga ljudet. Gott extramaterial är här med för de som vill fördjupa sig i det.

Kulisserna är verkligen inget att hänga i granen här och allas våran Jack ser mer ut som en kusin till Indiana Jones än en gammeldags detektiv. Det är bara piskan som fattas!
Hansen är verkligen inget vidare som skådis och funkar bäst när han mest gör grisljud och kvider för min del fast han ordnade upp det lite i Murder-Set-Pieces.

Michael Sonye som är bartender här i filmen är verkligen en slående kopia på den galna vetenskapsmannen i de gamla Snurre Sprättfilmerna från förr. Skrämmande lik. Undrar vad hans föräldrar tänkte när han föddes! Yikes! Vi har fått en seriefigur till son!

Och i sann b-films anda så bjuds vi på T&A i massor, precis som det skall vara! Detta är en film som gör sig bäst i goda vänners lag eller som i mitt fall nu. En kall god öl och lite Jack Daniels att skölja ned den med.

Ett ypperligt val för alla oss som älskar skräpfilmer och det gör väl de flesta som läser här inne. Så god jul på er alla som läser och jag uppskattar att ni tar eran tid för att läsa här. Lämna gärna era kommentarer eller åsikter eller önskemål om ni har det om någon film ni vill se skrivet om här inne så ser vi vad som sker!

Rekommenderas det varmaste! Filmen nu alltså ;D

Anacondas: The Hunt For The Blood Orchid - 2004

Precis som titeln på denna uppföljare antyder så rör det sig inte om en orm här utan flera. Och hur skoj är inte det?
Den första filmen var kul men vissa element i den drar ner den lite medan denna uppföljare går i gång nästan direkt och levererar. Men nu till handlingen, som den spelar någon roll egentligen i en djurskräckis?

Ett gäng unga och profitkåta ungdomar ger sig ut för att finna ungdommens källa i en växt i Borneo. De har siktena inställda på att göra det stora klippet och skyr inge medel för att nå sitt mål. Väl på plats i bushen upptäcker de att regnperioden börjat och att ingen vill skeppa dem dit de ska. Men lyckan står den djärve bi och de finner en amerikan som kan skeppa dem för en bra slant.

Sagt och gjort. I väg åker de och snart börjar det verkligen spåra ut totalt!

Som sagt. En kul och skön film med bra tempo. Effekterna är bra trots det är cgi, vad skulle de annars vara egentligen vid dessa storlekar som ormarna har här? Jag klagar inte. Jag njuter i fulla muggar. Skådisarna är bra och speciellt Johnny Messner som kapten bölja funkar fint för mig. Han gör även bra i från sig i Running Scared och Tears Of The Sun. De andra är okej de med men där är en typ som verkligen går mig på nerverna. Maken till irriterande och jobbig typ får man fanimej leta efter i en film. Jag tänker inte ens gå in på nöttan.

Här är det gott om fina scener speciellt en där de vadar fram i vatten och man får se scenen ovanifrån och vad som slingrar sig fram mellan dem. Totalt oväntande för dem men kul för oss.
En annan är när en av dem fastnar i en undervattensgrotta och får besök. Gissa av vad!

Rekommenderas till alla älskare av stora djurfilmer!

Death Race - 2008

Paul W.S. Anderson är en gyllene gud! Och detta är allt Doomsday ville vara men misslyckades med!
Jason Statham är som alltid pålitlig och effekterna här är klockrena. Lite gore bjuds vi även på och det tackar man inte nej till i det första taget.
Handling? Spelar det någon roll egentligen? Detta är en remake eller rättare sagt en förbättring av en gammal idé och film av Roger Corman. Det enda gemensamma är namnen på två karaktärer och själva uppläget i tävlingen.

Men här kommer den i vilket fall som helst:

Statham spelar Jensen Ames, en kille som finner frugan mördad och sig själv anklagad för dådet och sedan sig själv inspärrad med tre småkåta nazzar. Processen blir kort och snart förstår han att han ska uppträda i rollen som Frankenstein i den populära biltävlingen Death Race som sänds via internet, allt enligt fängelsedirektörens (Joan Allen som blir snyggare ju äldre hon blir fanimej!) idé. Den andra Frankenstein dog i början av filmen och man bara byter ut föraren, aldrig konceptet bakom masken. Vinner man tävlingen fem gånger så går man fri, så är reglerna och när Ames finner sig i rollen som Frank så har han redan vunnit 4 gånger.

Hans motståndare, Machine Gun Joe Mason (Tyrese Gibson) vill också han vinna och helst vill han spöa Frank en gång till. Till hjälp har Ames sin kartläsare Case ( en riktigt het latina vid namn Natalie Martinez), Coach ( den alltid utmärkte Ian McShane!) och några till. Hans motståndare är även de välkända ansikten som man känner igen när man ser dem.

Under banans väg så aktiveras vapnen som kulsprutor, napalm, rök, olja osv och det gäller att träffa mitt på punkten annars får man inget att leka med! Alla medel är tillåtna för att komma första och tro mig, det utnyttjas ordentligt!

Men resten ska man se själv då dettta är underhållning på väldigt hög nivå!

Bilar kraschas, människor slaktas och tempot är högt! Tävlingarna pågår länge i bild och finns inte många döda stunder i filmen. Bara döda lirare.
Statham är kanon som alltid och Anderson vet precis hur han vill ha det och ser till att det blir så med. Våldet och alla bilkrasher gör sitt och det verkar inte vara så mycket CGI inblandat här. Bilkrasherna ser jävligt brutala ut! Och stuntmännen har verkligen fått göra sitt denna gången.

Allt i filmen är kanon och smådetaljer som hur vakter beter sig och ser ut är kanon här. Det är stora tungt beväpnade jävlar som inte tar skit, fängelset är som man mest ser utifrån ser verkligen stort ut och det finns inte mycket att klaga på här. Tror inte där är något faktiskt. Jag är fullt nöjd och finner denna vara en av årets bästa filmer tillsammans med The Marker och Rambo samt [REC]. Tänk om bara Doomsday varit lika bra?

Det ligger även en skön känsla av lite Post-apocalypse över filmen. Varför vet jag inte men det höjer bara upplevelsen till det bättre och där Dreadnaught kommer fram så kanske ni gör som jag gjorde. Jag skrek i soffan och applåderade!

Varmaste rekommendationer på denna! Ett givet köp!

Mimic - 1997

Guillermo del Toro gjorde en hel del riktigt bra filmer innan han gjorde Hellboy-serien och Pans Labyrinth. Blade 2 och denna första del i serien är två av dem.

En epedemi sveper fram bland barnen i USA och det spelar ingen roll vad läkarna och forskarna försöker, de dör i vilket fall som helst. Men en villrådig forskare (Mira Sorvino) korsar ett par insekter som tar död på kackerlackorna som sprider denna smitta och problemet är löst. Så långt allt väl. Tre år senare börjar plötsligt folk försvinna och plötsligt är det inte längre en epedemi som hotar staden utan något ännu värre!

Det visar sig att de genetiskt framtagna insekterna som stoppade kackerlackorna och sedan skulle självdö nu har utvecklat sig det grövsta! Och gissa vad som står överst på matsedlen?

Detta kanske inte är en film för alla då tanken på muterade kackerlackor som mördar folk kanske inte är den mest fantastiska i världen men hey! Jag gillar den och Mira är ju med i den och hon är alltid fin att titta på.

Stabil regi som väntat av Del Toro och konstigt nog så är inte hans ständiga parhäst Ron Perlman med. Men dessa är med i stället. Vad sägs om följande lirare:
Charles S. Dutton - Alien3 och en förfärlig massa annat skoj, Josh Brolin - Planet Terror, Hollow Man, Giancarlo Giannini - Hannibal, Darkness, Casino Royal, F. Murray Abraham - gud vet allt han har gjort! Och Mira Sorvino som sagt!

Effekterna här är riktigt bra och det är en farlig massa latex och grejor och annat klegg. CGI förekommer med och trots filmen är såpass gammal som den är så är det bra gjort. Stämningen är på topp och det funkar på alla plan här.

Med andra ord en höjdar creature feature som räddar vilken dag som helst i veckan. Nu återstår bara att se de två uppföljarna som är med i denna boxen. Tvåan har jag sett för länge sedan och det är verkligen dags för en återtitt medans del tre jag inte sett alls. Denna engelska box är en höjdare då alla tre filmerna är i anamorfisk widescreen vilket den första filmen inte varit tidigare såvida inte det första Scanbox-släppet var det. Det var så fult ändå så det spelar ingen roll.

Så köp nu och mys åt en riktigt bra djurskräckis!

The Warrior - 1981

Barry Prima, Indonesiens svar på Lennart Jähkel spelar här The Warrior, en inhemsk bad ass. När filmen börjar sitter han fängslad av Holländare och förs i väg till ett grustag där han får hugga i lite sten. och det trivs han inget vidare med så han startar en "spektakulär" flykt komplett med många huvudsparkar som tydligt är en halv meter från målet.

Men Barry är inte den enda bad assen i byn visst. Holländarna hyr in en lokal förmåga som mest springer runt och flinar för sig själv. Förutom att flina så visar han sig vara en fena på att spruta eld med munnen samt att han är av någon anledning är skottsäker. Till och med när han är barbröstad! Och när de hugger honom med kniv så böjs bladen!

Men Barry är inte den som är den utan han gör processen kort med liraren och Holländarna står rådlösa. Tills de får tag i en gammal vodoo-gubbe som väcker upp Barrys gamla nemesis som varit död ett bra tag. Sagt och gjort. Gubben vaken och Barry får på nöten. In i finkan och där blir han korsfäst och får ögonen utstuckna. Och här kommer filmens bästa scen när en blind Barry drar ut spikarna från väggen, sedan drar ut dem med tänderna ur händerna! River väggen bakom sig och sedan springer ut med halva väggen kvar på ryggen! och fortsätter att befria de andra fångarna trots han är blind och precis varit korsfäst! Bland annat böjer han galler som där inte var någon morgondag!

Och i den stilen fortsätter det.

Mondo Macabro har gjort ett strålande jobb med denna utgåva som är i fint skick. Trots det så har de lämnat en påminnelse i början där de varnar att det inte är en toppkvalité på bilden. Totalt onödigt tycker jag. Filmen har endast engelskt ljudspår och det är lite lågt. Visst förekommer det lite störningar i bilden i form av ljusgröna och gula "flashar" men det är inget som stör.

Skådisarna sköter sig okej och det märks att det är Barry som är stjärnan här för det är typ bara han som är någorlunda proper i filmen. Alla andra har antingen rejält fula tänder eller bara är allmänt fula. Då de är dubbade är det lite svårt att avgöra om de är usla eller ej men det är som vanligt med indonesisk exploitation, det är bara att hänga med!

Filmen i sig består till en stor del av taskiga tandgarnityr och en väldigt stor del av budgeten verkar att ha gått åt till hyra in lösskägg och polisonger från Onedinlinjen. En annan känsla man får är den att detta verkar vara ett väldigt snedvridet pyjamasparty som flippat ut ordentligt!

Precis som den andra Barry Prima filmen som Mondo Macabro släppt, Devil´s Sword, så finner jag mig dem lite svåra att ta till mig. Jag finner dem lite dryga och sega medan filmer som Dangerous Seductress och Lady Terminator är mer min typ. Men det är förmodligen jag som inte var på humör just nu för att uppskatta denna som den egentligen ska uppskattas. För underhållande är den.

The Principal - 1987

Allt från det glada 80-talet är inte skräp, tvärtom! Rektorns Lag med James Belushi är ett sådant exempel.

Rick Latimer är en glad skit som är väldans glad för sprit och baseballträ, såpass glad att det kostar honom ett förhållande och otaliga jobb. Till sist får han ett erbjudande att bli rektor för en nedgången skola. Antingen det eller så blir det sparken efter hans senaste sprit och slagträ´s orgie. Skolan är en krigszon och Rick trivs inte det minsta. Men något väcks inom honom och när en lärare utsätts för ett våldtäktsförsök av en elev så bestämmer han sig för att kämpa för sina elever, lärare och sin skola. Mot sig har han en ung knarkkung och hans efterföljare samt alla tvivlare i korridorerna. Den enda på hans sida är den före detta fotbollsspelaren och numera vaktmästaren "Screwdriver" Philips. Och hans trogna slagträ...

Belushi är inte mycket till aktör egentligen utan han mer är sig själv vilket är charmen med honom tycker jag. Här är han verkligen i högform och i gott sällskap av Lou Gossett jr. Rae Dawn Chong är också med i denna goding och hon vet väl alla vem hon är.

Filmen är ett bra exempel på en typisk 80-tals film med dess musik och alla dessa roliga kläder, både på gott som ont. Men detta är även en riktigt bra film som inte kan rekommenderas tillräckligt mycket. Gillar man Belushi och som jag, gillar hårda filmer i skolmiljö som The Substitute med Tom Berenger så är denna en riktig höjdare!

Så kom igen och ut och leta upp denna med er! Ett tips är att köpa det engelska släppet då det svenska är OOP sedan länge.

Kill Switch - 2008

Först The Marker aka Pistol Whipped och nu denna! Da man is back!

Seagal spelar en snut vid namn Jacob som fick sin bror mördad som liten och nu tillbringar sin tid med att spöa upp brottslingar på de mest brutalaste vis. Mark Collie som tidigare gjorde rollen som den sköne trubaduren i The Punisher med Thomas Jane är en av dem.
Att det sedan springer runt en seriemördare och mördar för fullt gör det inte mindre tokigt i heller. Mördaren följer något astrologiskt larv och får till ett par ordentliga holmgångar med Seagal.

För en gångs skull så får Seagal själv på nöten även om han inte förlorar någon fight. Han blir nedslagen vid ett par tillfällen och samtidigt är han råare än någonsin här. Ett exempel är när han trycker ner en hallicks framtänder i en bardisk och fortsätter slå honom i skallen tills de fastnar i den! Klart lysande scen!

Fighting bjuds det på här så det stänker om det och Seagal väser som sig bör i de flesta repliker. Möjligen är han dubbad här men det låter jag vara osagt då det är lite otydligt ibland. Men en scen som verkligen sticker ut förutom tänderna i bardisken är när han spöar en misstänkt med en hammare och bryter de flesta ben i hans kropp. Till och med sambon reagerade här!
Mycket bra!

Svagast i filmen är de sista scenerna som jag fann totalt onödiga. Filmen hade gott kunnat sluta utan de då det hade blivit ett bättre och mörkare slut.

Ett mycket bra bidrag till Seagal samlingen och denna slår Urban Justice rejält men The Marker rår den inte på.

Rekommenderas det varmaste till alla Seagal-älskare därute!

Slugs - The Movie - 1988

They Slime. They oze. They kill.

Mannen bakom Pieces, Mystery On Monster Island och den fantastiska Fabulous Journey to the Center of the Earth, Juan Piquer Simón har gjort en fantastisk snigelmördarfilm!
Jepp. Ni läste rätt. Snigel. Mördar. Film.

Som sig bör så är det än en gång en liten sömnig håla som plötsligt finner sig vara föremål för något i hästväg när det gäller gore och annat trevligt. Plötsligt har stora, slemmiga skogsniglar börjat ta över staden och käka upp invånarna! Vad har hänt? Varför är det på detta viset? Har moderatorna kommit till stan? Har den lokala lesbiska syföreningen plötsligt gemensamt kommit i klimakteriet? Har Nygammalt börjat visas i repris?

Ingen vet! Men människor dör! Alla blir drabbade av de svarta sniglarnas vrede. Allt i från oskyldiga pensionärer som bara vill vara ensamma i växthuset till affärsmän som äter en dålig sallad för mycket till kåta tonåringar. Jepp. Ni trodde ni slapp dem här men där trodde ni allt fel!


Den enda som kan vara hemligheten på spåren är den lokala hälsovårdsmyndighetssnubben som ingen tror på.... som sig bör.

För det första så är nog 80 % av skådisarna här dubbade, inget fel i det men de är allt utom amerikaner. Det märks tydligt. För det andra så är det inte mycket till story här, tack och lov utan mera en förevändning för att visa sköna effekter och en massa sniglar på nakna kroppar.




Ärligt talat. Vi pratar om skogssniglar här!
Sådana som var roliga att cykla över med cykeln när man var yngre och de var på gatorna efter ett rejält regnande. Fast i dag så hade nog inte varit så värst kul om rollerna varit omvända. För hur kul hade det varit att bli överkörd av en stor slemmig skogssnigel på en gammal damcykel egentligen?

En charmigt korkad film som levererar fullständigt. Lite T & A, bra och rejäla gore-scener och en sju helvetes massa sniglar!
Köp hem och knäck ett gäng pilsner framför och njut!

Och hur kan man inte vilja se en film som innehåller en scen där en hamster blir attackerad av en stor snigel!

Trash über alles!

Trash-filmer är kul, riktigt kul om man är på rätt humör med. Så med ett gott humör och en bra kassa så blev det dessa filmer i går från Axel.


The Devil´s Rain - tydligen någon satanist film med John Travolta i en liten roll. Ernest Borgnine är med och det räcker för min del.Travolta som tydligen var satanist innan han for in på scientologien smälter visst i denna film. Kul!

Vilket för oss in på alla smältfilmers moder!

Street Trash!

En av männen bakom denna är ingen mindre än Bryan Singer, mannen bakom House - M.D., Apt Pupil, X-Men 1 & 2, Superman Returns osv... Kul är att han dyker upp i extramaterialet med. Och finns det egentligen någon mer färggrannare film än denna när alla alkisarna smälter? Hysteriskt rolig film!

Annan kul men otroligt korkad film för oss in på:

Förmodligen en av de mest dummaste filmerna i världen men grovt underhållande. Kolla bara in scenen där mördaren följer med offret in i en hiss och motorsågen sticker fram bakom ryggen tydligt och hon märker inget! Det är humor!



Ytterligare motorsågar samt Linnea Quigley! Tydligen så förekommer det visst en dans med henne och dubbla sågar!

Lite mer satanister men dessa smälter inte visst.

Spansk skräck är alltid bra! Och det är denna med!

Lite Stallone för att lätta upp är aldrig fel!


Att sedan Wesley Snipes är en färgad och vuxen version av ungen i Ensam Hemma gör det bara ännu roligare!

En remake på gamla vampyrfilmen Fright Night med Kevin Sorbo och vampyren är utbytt mot en varulv!
Lysande!

Och så lite kvalité för att avsluta.



Hoppas bara det blir snabba leveranser nu så det blir en god jul nu!

Pumpkinhead - Blood Feud - 2007

Den här gången handlar det om en släktfejd mellan två familjer och är verkligen fånig. Och gissa vad? En kille i ena släkten är kär i tjej i den andra släkten och de får inte träffas. Där är upplägget.

De bestämmer sig för att träffas i skogen och vad det betyder, det vet vi alla. De vill bara knulla på en filt som är skitigare än marken de lägger den på. Tyvärr är killen syster med som utkik! och det vill sig så illa så att tjejen som ska smaka på korv, bröder dyker upp och ska ha lite skoj själva med killens syster. Hon kutar i väg, ramlar ner från en brant och krossar nyllet mot ett träd. Sen drar de i väg med bilen med killen dragandes bak efter den genom skogen till repet brister och han sedan i sin tur går 6 meter rakt in i skogen och kommer rakt på sin systers lik!!! Men vart är branten???

Och detta är bara början i filmen!

En annan klassiker här är när en av lirarna fastnar i en björnsax med benet och gamle P. kommer. Han skär av sig sitt ben och kryper i väg. starkt jobbat det. Problemet är bara att när han kryper i väg så ser man hans fot sticka ut under benet som är kvar tydligt i bild!

En sak som stör mig på film är när personer ska hångla och de tvunget ska smaska när de håller på. Det är bara vidrigt att lyssna på tycker jag. Och det förekommer även här. Jag fick stänga av ljudet till sist.

Lance dyker upp här med och denna gången har han bytat skjorta, lite underligt med tanke på hans position och allt. Denna är inspelad back to back med Ashes To Ashes och det märks det inget av direkt. Detta är så otroligt dåligt så det inte är sant. Jag snabbspolade halva sistan av filmen och stannade bara när det förekom våld. Så uselt var det.Alla karaktärerna i filmen är nog fasiken dubbade rumäner för så här kan ingen prata. Alla ska de även ha någon sorts av södern dialekt och förutom Lance så kanske där är två till som inte är dubbade.

Gore är här gott om och trovärdighet bland skådisarna ingen. Visst ja, Häxan är med här med och jag undrar om de inte återanvänt vissa scener här i stugan hennes från Ashes To...

Se de tre första och glöm denna smörja existerar, det ska jag göra i alla fall.

Pumpkinhead - Ashes To Ashes - 2006

Hokka Hey!

Pumpkinhead är tillbaka och denna gången inte bara David Bradley med utan även Ed Harley, spelad av Lance Henriksen, som iofs dog i den första filmen.

Bradley spelar en god doktor som specialiserat i att plocka ut organ ur döda lokala personer och sedan låta sina anhängare dumpa dessa när han är klar i det närliggande träsket. Allt i det bästa för samhället.

Allt funkar tills anhängarna åker dit och det uppdagas vad som skett. Konstigt nog så misstänker ingen doktorn!
Och när en mamma finner sitt försvunna barn bland alla lik så gissa vem som hon kallar på!
Jepp!
The witch is back!

En helt okej uppföljare som tydligen följer den första filmen lite synd då jag gillar tvåan. Nu är denna inspelad i Rumänien och på Sci Fi-channels inrådan men det innebär inget dåligt på något vis. Stämningen är bra och Bradley är verkligen en hal jävel här.
Lance upprepar sin roll och kanske inte på det viset som man kan tro. Inte mycket till gore och det var där inte i det två första filmerna heller.

Tyvärr så stupar det lite på miljöerna här för min del. Rumäniens skogar är inte som de amerikanska skogar som man fick i de två första och det märks av. Det är glesare och förmodligen är dessa inspelade på hösten då det ser väldans kallt ut där. Effekterna är bra och det blandas mellan en del CGI i vissa scener och annars är det en lirare i latexdräkt som det sig bör vara. Speciellt en scen är bra som visar förvandlingen från skelett till Ed till Pumpkinhead.

Nu får man mycket Pumpkinhead i denna och han är verkligen en finurlig liten skojare. Men man kan inte låta bli att jämföra honom med en Alien i kropssspråk och läten.
Och de som åkallar honom här står i ständig förbindelse med honom både när han jagar som när han dödar samt de får ständiga besök av gamle Ed på köpet med.

Men inget fel att satsa 90 minuter på och passar bra tillsammans med de andra två. Fyran däremot är en annan historia.

Waterworld - Extended Version - 1995

Kevin Costner är bra! Inget snack om saken! Waterworld är guld! Och nu när den kommer i en förlängd utgåva så kan man inget annat än att falla på knä och tro på tomten!
40 minuter är tillagt i denna version och då pratar vi inte om bilder på öppet hav utan om mer kött på benen på alla dess vis.

Waterworld är en av de mest utskällda och bespottade filmer som gjorts, den i sällskap av The Postman. Båda av och med Costner. Nu gjorde ju inte Costner Waterworld själv men han låg bakom en stor del av den. Båda filmerna är klockrena! Jag älskar dem båda och de snurrar ofta hos mig. Både Waterworld och The Postman är Post-Apocalypse-filmer och ändå är där många fans till denna genre som inte gillar dessa filmer. Konstigt är bara förnamnet.

I denna extended version så får man se mer om livet på atollen som The Mariner kommer till. Man får se mer av attacken på den. Man får se mer av livet hos The Smokers. Man får se mer av Jack Black om nu någon saknat hans del här. Man får ett annat slut och man får ett namn på The Mariner. Och man får veta mycket mer om allt!

Nu är detta en version som gjorts för kabeltv i USA och då har någon svordom blivit borttagen och bilden är inte lika bra på vissa ställen som den vanliga versionen. Vissa effekter ser halvfärdiga ut och det är det bara att aceptera. Men det tycker jag att det kan vara värt då man får så mycket annat på köpet.

Ett givet köp om man som jag gillar Costner och Waterworld!

Hot Moves - 1985

Äntligen har denna kommit på DVD! Hela min tonår är tillbaka igen!

Få filmer har drivit min mor till vansinne och den enda som verkligen har klarat av det är denna! Allt började med att hennes polare hade hyrt den och i sann vänskapsanda så hyrde den ena film och hade sett dem så fick den andra låna dem och se dem sen och lämna dem med då givetvis.

Hon fick hem denna och vi såg den. Och vi såg den. Och vi såg den. Och vi såg den. Vi är jag och min bror då. Första gången gillade morsan den. Andra, tredje och fjärde gången på två dagar var den inte lika rolig längre. Och var gång vi hyrde film så hyrdes den med. Och inte blev det bättre av att det bara på den tiden fanns en tv och en video i hushållet. Var gång den hyrdes så sågs den en tre gånger. På fullaste allvar. Jag och brorsan älskade filmen. Men vad som till slut drev morsan över gränsen var när jag till sist köpte den.
Men nu till filmen.

Filmen börjar klockrent med en inzoomning på en skola i USA, en framsida givetvis då. För i USA har dem inte baksidor på sina skolor. Inte så man får se i alla fall. Och där sitter en klass och läraren frågar vad eleverna ska göra nu under sommarlovet. Turen kommer till hjälten Barry som stolt proklamerar att han ska knulla!

Sen kommer så gott som 5 underbara minuter av Venice Beach från ´85 med alla dess underliga och underhållande besökare. Allt från Muscle Beach till roller skaters, jag kan inte låta bli och undra om inte Jumpin Jack Flash från Roller Boogie är med på ett hörn med?

Sen får vi se våra 4 lirare som bestämmer sig för att göra en pakt som går ut på att de ska bli av med oskulden nnan sommaren är slut. Skönheter är precis vad de inte är. Men på något vis så kan man inte låta bli att hålla tummarna för dem.

Nu får vi följa med dem på alla deras äventyr i allt från porrbutiker, nakenbad till ätbara löskukar med jordnötssmak till horjakter till transar och fan vet allt!

Detta är filmen att se om man gillar amerikanska 80-tals komedier! Glöm allt vad American Pie och det tramset. Det har inte en chans mot Barry & co. Här finns det T & A i massor och nu pratar vi inte om fåniga silikonare!

CODE RED har släppt denna i anamorfisk 1.85:1 widescreen men tyvärr är inte printen den bästa. Ljudet är även lågt ch menyn är totalt befriad från någon som helst fantasi. Men!

Extramerialet består av en intervju med Barry alias Michael Zorek som verkar vara en riktigt härlig kille och en annan intervju med de andra bakom filmen. Här finns även ett kommentatorspår för de som gillar sådant.

Som sagt, jag älskar filmen och kan inte hylla den tillräckligt!

Och hur kan man inte älska en film som direkt i inledningen textar stort:

Virgil Frye as The Porno Man!

Juggernaut - 1974

Fan vad länge sedan det var sedan de gjorde filmer som detta! Spännande och intressanta thrillers på öppet hav! Glöm alla trötta ubåts-filmer och släng på denna i stället!

En stor atlantgångare med 1200 passagerare på väg till USA finner sig pötsligt vara utsatt för utpressning av en lirare som kallar sig för Juggernaut. Han kräver 500 000 pund annars sprängs båten. Han har smugglat ombord sprängmedel och har han inte kosingen inom en viss tid så finns inte båten mer. Vad gör rederiet då? Jo, de vill förhandla medans regeringen inte tillåter det. Då återstår bara att skicka in da boys!
Problemet är bara att fartyget är långt ute till havs och det är storm och färde på havet.

Spänningen är på topp i denna 70-talare och regissören Richard Lester vet hur han ska styra upp historien. Att han sedan har en imponerande samling skådisar vid sin sida gör det inte sämre heller. Vad sägs om följande namn:
Richard Harris, David Hemmings, Omar Sharif, Jimmy Hoffa, Anthony Hopkins, Shirley Knight, Ian Holm för att nämna ett par av dem.

Effekterna och kulisserna är väldigt bra precis som skådespeleriet. Scenerna ute till havs med bombgängets ankomst med plan till påstigningen på båten är intensiva. Men jag fann att scenerna där de skulle desarmera bomberna till vara det bästa. Spelet mellan Hemmings och Harris är väldigt bra med för det märks de funkar fint ihop.

Filmen är två timmar och de flög i väg. Det var länge sedan jag såg en så här spännande film som höll mitt intresse vid liv hela vägen. Det är det få filmer som gör det i dag, tro mig.

Gillar man 70-tals film och Richard Harris så ska man se denna.

Rekommenderas!

The Unnamable - 1988

H.P. Lovecraft har fått många av sina noveller överförda till film och många av dem har inte varit direkt lyckade. Jag hade den inställningen om denna filmen med.

Upplägget är simpelt här.

En ensam fader i ett stort hus bestämmer sig för att lägga en förbannelse på sitt enda barn och huset. Saken är den att barnet som nu är vuxet är en demon och vid tiden för dess födelse så åt det sin väg ut ur sin moder. Fadern som är en trollkarl av något slag gör så att demonen inte kan lämna huset utan är dömd att för evigt husera där inne. Han låser in det bakom en stor och tung dörr men förhoppningen att det ska dö där inne.

Nu 300 år senare och huset står fortfarande kvar. Rykten och skräckhistorier far runt på det närliggande universitetet och givetvis är där någon som ska visa sig på styva linan och ge sig in där.

Och när han inte kommer tillbaka, ja, då ska polarna givetvis in och leta efter honom. Och gissa vad de gör?

Storyn är lika simpel som agerandet är taskigt men det funkar fint här. Tiden försvinner fort och det gör de medverkande med. Våld bjuds det på och det var länge sedan jag såg så här härligt blod i en film. Inga digitala effekter utan hederlig latex och en snubbe i dräkt.

Just snubben i dräkt som sig bör, visas inte förräns i slutet av filmen i helfigur. Och den uppvisning som bjuds på då är kanon!

Blodet och goret är kalas och det visas en del avslitna ansikten och halsar. Monstret/demonen är härligt med och för oss som gillar den här sortens monsterfilm så är denna verkligen att rekommenderas!

Nu är detta som så att detta är en dubbeldisc med uppföljaren på med. The Unnamable Returns. Det gjordes bara två filmer och på detta viset så är det upplagt för en helkväll. Jag slog bara en kort titt på tvåan och den fortsätter direkt efter där den första slutar. Medan den första har okända ansikten så har uppföljaren minst två ansikte som inte är nykomlingar i skräckgenren. David Warner och John Rhys-Davis.

Gillar man monster/demon-filmer så är detta ett inköp att inte bli besviken på!

Shark In Venice - 2008

Stephen Baldwin är definitivt den tråkigaste i Baldwin lägret. Maken till tråkigare människa får man leta efter.

Denna gången är han forskare/lärare/hajexpert och en jävligt dryg typ. Han har här även en flickvän som är omöjligt ännu drygare! Plötsligt får han ett meddelande mitt under en dramatisk lektion att hans far försvunnit när han har dykt i Venedig. Han släpper vad han har för sig och olyckligtvis måste hans korkade flickvän med.

Väl på plats upptäcker han att det är inte är en båtpropeller som orsakat skador på andra dykare utan det är ett eller flera hajangrepp. Givetvis blir han inte trodd.
Han ger sig som givetvis ner i vattnet och inte bara finner han en hajstackare han finner även en försvunnen skatt. Nu kan han även titulera sig Indiana Jones-klon med.

Väl på land blir han fortsatt misstrodd trots han blivit attackerad och nu vaknar den lokala maffian som vill åt skatten och resten förstår ni säkert själva.

Själva idén med hajar i Venedig är fantastisk tycker jag, tydligen så gör hjältarna på NU IMAGE det med! Antagligen därför de gjorde denna film. Tyvärr så satte de Baldwin i rollen och fyllde ut de andra rollerna med en massa öststatare som här ska föreställa italienare. De lyckas inget vidare. Vid närmare eftertanke så är där nog inte ens en äkta italienare med i filmen bara! Inte ens som turist!

Här är det lite cgi men stock footage i massor och en del modeller. Cgi´n är inget vidare och inte kulisserna här heller. Detta känns verkligen som något de gjort i en handvändning och för väldigt lite pengar. Inte ens den fete typen med vitt hår och skägg som annars alltid är med dyker upp. Synd för han stör alltid mig annars.

Filmen i sig är inget om man inte har en sjuklig fascination för hajfilmer som jag har. Väntar man sig en ny Hajen eller en Deep Blue Sea så blir man verkligen besviken. men gillar man Blue Demon, Shark Hunter och Shark Attack In The Mediterranean så slinker nog denna ner med lite problem. Hajattackerna är en del och underhållande det är det andra som är pinsamt uselt. Samt Baldwin då givetvis.

Synen av honom i en våtdräkt får mig att automatiskt tänka på en vårrulle med cyklops och simfötter. Så lökig ser han ut. Bara den synen är värd pengarna annars.

Inget för den vanliga publiken utan mer för oss som är nere i hajfilmsträsket och söker nya bottnar!

MoH - Haecker´s Tale

John McNaugthon gjorde som de flesta av oss vet en film om en viss Henry med Michael Rooker. Denna gången har han gjort det trettonde avsnittet och det sista i denna första säsong med hjälp av George A. Romero efter en novell av Clive Barker.

En ung man dyker upp hos en gammal dam en mörk natt och vill att hon ska hjälpa honom att återföra hans kärlek från de döda.Damen är tydligen en necromancer som har kraften att göra just detta. Men damen vägrar och erbjuder sig i stället att berätta en historia som hon tror ska få honom att ändra sin tankegång. Killen vägrar ändra sig men går med på att höra historien.
Och hon börjar berätta.

Ett riktigt bra avsnitt med både zombisar och nekrofili så vad kan gå fel? Inget!
Lite långsamt tempo i början men det stegrar sig sakta men säkert för att få en rejäl fart på slutet. För dem som gillar sleaze och det gör väl alla så är detta något som förekommer i en fin variant i slutet.

Effekterna är kalas precis som i de andra delarna och zombisarna är det inget fel på. Stämningen är på topp och det är bara att ta för sig på vad som bjuds!

Rekommenderas absolut!

-4/5

MoH - Fair Haired Child

William Malone har visst gjort sig skyldig till filmer som Fear Dot Com, House on Haunted Hill osv.. Själv har han inte gjort något som väckt mitt intresse. Men det ändrades med detta tolfte avsnittet i serien.

Tara är på väg hem från skolan när hon plötsligt blir jagad av en man i en van som kör över henen och tar med sig henne hem och kastar ner henne i källaren. Där blir hon bekant med en kille som försöker hänga sig. Hon räddar honom och finner honom vara stum. Tillfälligt. Rummet är nedgånget och tillsammans utforskar de det och finner en massa varningsmärke på väggarna. I ett annat rum finner de en massa skolväskor och blod. Samt några huvuden i ett skåp.

Personerna i huset beter sig som det är det mest naturliga i världen att kasta ner en ung tjej i källaren och låsa dörren så de fortsätter med sitt.

Snart finner Tara vad det är som det varnas för.

Ett mycket skönt avsnitt med bra effekter och bra skådisar och redig regi. Lori Petty från Point Break med Swayze är en av personerna i hushållet och hon är som alltid bra. Lindsay Pulsipher är söt i sin skoluniform och hon sköter sig också. Fast den däringa uniformen passar hon väldans bra i!
Effekterna är som väntat bra och lite gore får allt vi här med!

Mycket underhållande avsnitt. Rekommenderas!

-4/5

MoH - Pick Me Up

Larry Cohen är en varierande regissör med väldigt varierande filmer. Är det inte blaxploitationare med Fred Williamson så är det muterade bebis-filmer han gör eller filmer om muterad yoghurt. Nu är han ansvarig för det elfte avsnittet i serien.

Michael Moriarity spelar en lastbilschafför med smak för att döda liftare. Warren Kole är en liftare med smak för att döda de som plockar upp honom. Fairuza Balk har bara oturen att hamna mitt i smeten. Och vilken av dem ska hon satsa på för att klara sig undan?

En skön historia med trevliga miljöer. Mycket skog med andra ord. Moriarity som alltid är med i Cohens filmer är förvånansvärt bra här. Själv har jag svårt för honom men han är kanon här. Kole funkar med trots han är ny för mig och Balk har varit en favorit ända sedan jag såg henne i Water Boy.

Inget direkt gore här utan mer baserat på karaktärerna och deras spel. Stämningen är bra och det gör sitt med. och för alla er Maniac Cops och Hundra fans där ute så kan jag avslöja att Hundra själv, Laureen Landon är med ett tag också.

Skönt avsnitt som rekommenderas varmt!

3+/5

MoH - Imprint

Takashi Miike mannen bakom Ichi The Killer osv har gjort det tionde avsnittet i serien. Till skillnad från Hooper så lyckas han rätt så bra.

Billy Drago är på jakt efter sin ungdoms hora. Han finner henne på en ö någonstans i Japan där demoner och horor turas om att vistas. Väl på plats finner han ut att hon är död och efter en lång natt så rullas till sist sanningen fram om vad som egentligen hände. Men är det slut där för det?

Stoppad från Amerikansk tv och här visad uncut. Tortyr och döda spädbarn visas det i mängder. Miike sparar inte på krutet och Drago spelar liite över. Japanskorna är söta i sina röda och blåa hår. Känns nästan som det är publik på en Marilyn Manson konsert faktiskt!

Men stämningen är tjock och alla japaner i filmen pratar engelska. Tyvärr är det rätt svårt att höra vad de säger och här hade det verkligen passat med en textning.

Miike regisserar med säker hand och storyn flyter på fint. Tiden går fort och effekterna är som vanligt i denna serien väldigt bra. Bara synd på textningen!

Ett bra avsnitt som räddar efter det sura Dance Of The Dead-avsnittet.

3/5

MoH - Dance Of The Dead

Tobe Hooper är ingen doldis och vilken film han är mest känd för går vi inte ens in på. Den filmen är också det enda som han har gjort som är riktigt bra. Förutom Toolbox Murders - 2003, Salems Lot och Crocodile då förstås.

USA efter ett tredje världskrig. Landet är i uppror och Robert Englund är någon slags entertainer på någon slags klubb. Där samlas stans drägg och givetvis asar två "hårdingar" dit en ung tjej som upptäcker något som inte mamma velat tala om.

Ett riktigt dåligt avsnitt som bara är slöseri med tid. Vad Hooper tänkt på här vet han nog inte ens själv om. Är det inte en massa konstiga inzoomningar på ynglingarnas ansikte i tid och otid så är det något annat trams. Kameran ligger så nära inpå hela tiden så man har ingen chans att se vad som sker i bakgrunden. Fast det är kanske ett sätt att dölja att de inte har något att visa.

Enda gången man egentligen får se något är på den unkna klubben där ett fånigt industriband spelar. Dåliga är dem verkligen också.

Usch, jag ödslade tid på detta.

1/5

MoH - Jenifer

Dario Argento står för det åttonde avsnittet i serien och det märks inte det är han.

En snut på uppdrag bestämmer sig för att lämna bilen han huserar i för att sträcka på benen. Plötsligt ser han en annan man dra i väg med en tjej och han följer efter. Snart blir han vittne till hur mannen försöker döda tjejen med yxa och skjuter typen. Väl framme vid tjejen så blir han chockad över hennes utseende. Hon är vanskapt i ansiktet och kan bara grymta till svar.

Efter ett tag bestämmer han sig för att ta hem henne då ingen vet vem hon är eller var ifrån hon kommer. Och det är då problemen börjar!

I vanliga fall så kan man direkt märka att det är Argento bakom kameran men icke i detta fallet. Hans filmer har alltid haft en viss känsla över sig och han har alltid blandat bra skådisar med mindre bra sådana. Här är det precis som han har haft mer koll på arbetet och gått mer på djupet i regin. Karaktärerna är intressanta och skådisarna är bra.

Våld förekommer det här så det räcker och just i slutet är en sekvens som är rätt så grov. Gore och slafs lämnar inget att önska här och är det det man är efter så finns det.
Och precis som i de andra avsnitten så är effekterna väldigt bra.

Ett bra avsnitt men inget som är nytt på något vis. Man har sett det förut. Själv fattade jag handlingen direkt.

-3/5

MoH - Sick Girl

Lucky McKee är ansvarig för inte bara det femte inslaget i serien utan även för The Woods och den sköna filmen May.
Där har han tagit med sig den härliga Angela Bettis i från med.

Bettis spelar en tjej som älskar småkryp och har det som arbete med. Hon är ensam för alla potentiella flickvänner dumpar henne så fort de finner ut hennes passion i livet. Tills en dag hon träffar Misty ( Misty Mundae aka Erin Brown nu visst) och de får till det. Tyvärr så får Bettis samma dag ett paket med en mystisk krabat i som rymmer och bestämmer sig för att bita Misty. Allt väl så långt. Tills Misty mer och mer förvandlas och de snart finner sig vräkta och sanningen kommer fram för det går väl inte att ha en trekant med två brudar och en insekt? Eller?

Skitkul avsnitt med grymma effekter och insektsscenerna med Misty fick mig att kvida så bra gjort är det verkligen! Misty och Bettis är kanon här som det lesbiska paret och man ser hur roligt tillsammans de har. speciellt roligt är det när de ger sig ut på insektsjakt i pyjamaser.
Ett varmt rekommenderat avsnitt som är bland de bättre!

-4/5

MoH - Homecoming

Joe Dante, mannen som gav oss klassiker som Piraya, Gremlins, The Howling osv.. levererar det sjunde avsnittet i serien. Och det görs med en rejäl sprak i röven åt en viss President i USA. Och med tanke på det nyligen avgjorda valet så är det ett väldigt passande avsnitt.

David Murch är en politisk lirare som sitter på tv och önslar sig att alla dödade soldater kunde återkomma och säga sin mening om det stundande kriget USA pysslar med. Sagt och gjort. Det gör de!
Och det är inte alls populärt med en massa odöda soldater som springer runt på gatorna i USA innan ett stundande val så regeringen samlar in dem i läger och hoppas på att finna en av dem som kan säga något positivt om kriget och att han aktivt stödjer/stödde det. Dem får det lite svårt!

Dante drar sig inte för att dela ut kängor när zombisarna bestämmer sig för att säga sitt. Och det är egentligen en smart smart sak att göra. Vad tycker egentligen de döda om ett krig de blivit inkallade och dödade i? Och hur hade de röstat?

Stabil regi som alltid med Dante och även lite skön humor fint inlagd i budskapet. Inget direkt gore eller slafs utan mer ett tillfälle att säga sitt på ett originellt vis.
Ett bra avsnitt som precis som Deer Women inte direkt är ett skräckavsnitt utan mer ett thrilleraktigt sådant.

Good shit!

3+/5