söndag 28 november 2010

Suspiria - 1977



Vi rullar vidare med det italienska temat för kvällen. Dario Argento´s Suspiria är en film som jag haft i min ägo ett flertal gånger men endast sett enstaka gånger, anledningen? Att jag inte förstått den eller inte helt enkelt tagit den till mig. För när det kommer till film så föredrar jag filmer med text för att inte missa något vitalt i handlingen vid de tillfällen när det är mer än det gamla vanliga tugget. Så med denna filmen är text något jag eftersträvar då det förekommer tillfälle då det mumlas det värsta och det är såklart vid sådana tillfälle som det är väsentligt för storyn. Eller så hör jag bara väldigt illa. Välj själva.

Just den här utgåvan saknade text med men det överlevde jag för bilden på Blu-ray släppet jag såg var fantastisk och ljudet helt makalöst. Goblin´s egensinniga soundtrack får fritt spelrum i DTS-spåret här och då kan mumlandet överlevas, jag får ha ljudet högre nästa gång jag ser den bara. Storyn är för att vara en italiensk skräckfilm något helt originellt får jag säga. En amerikansk student åker till Munchen för att studera vid en dansskola endast för att upptäcka att de ansvariga för skolan är häxor!

Så fort Suzie Bannion sätter sin fot utanför skolan i en vild storm så börjar eleverna precis som vissa av lärarna att falla av pinnen på de mest varierande och originella vis. Hur pass originella får ni själva se. I rollerna ser vi den alltid lika vackre Udo Kier i en liten roll, Jessica Harper som Suzie Bannion, svenska Eva Axén som Pat, Joan Bennett från Dan Curtis House of Dark Shadows och sist men inte minst Alida Valli som glänser i rollen som den smått sadistiska Miss Tanner.

Styrkan i Suspiria är fotot som är grymt samt den enorma färgsättningen. Den är så skarp att man funderar på om inställningarna på tv´n ens har ändrats av någon elak rackare i smyg men det är som det ska vara för filmen är precis lika färgstark som den är originell. Morden vi bjuds på är lika fantasifulla de så där har ni inget att frukta utan det är bara att leta upp Blu-ray-släppet, skruva upp volymen och fullkomligt njuta för detta är något som måste upplevas fanimej. Stämningen är tryckande och det är ett flertal gånger man rycker till av lite egna nojjor eller så är det bara att man blir lite på sin vakt av filmen för skrämma, det är något den lyckas fint med. Med andra ord en fin film att visa för svärmor de gånger hon får för sig att spendera natten eller helt enkelt komma på oplanerat besök. För efter denna upplevelse så lär du/ni slippa käringen på en bra tid fram. 

Fast nu är det inte bara fotot och färgschemat i filmen som håller den uppe för filmen är full med fantastisk kameraåkning, smarta mord, speciellt det första dubbelmordet är fascinerande utstuderat elakt. Kryddas det sen med vackra damer, elaka kvinnfolk samt undergivna karlar och likmaskar i klasar så får vi Suspiria från en Argento i förmodligen sin finaste och elakaste form som inte setts framtill Tenebre visade sitt blodiga ansikte. Se och njut!

2 kommentarer:

khenrikm sa...

Ja hur tänkte de? Denna och Inferno är så färgstarka att verkligheten bleknar, och så väljer man att göra "del tre" i matta, vanliga färger. Tur att jag inte ens har sett Mother of Tears...

Weekend Video sa...

Själv är jag nyfiken på att se om den då den inte bara innehåller Udo utan även Asia.