söndag 31 juli 2011
Spinal Tap - 1984
Spinal Tap är egentligen ingen film jag varit speciellt förtjust i för jag har inte kunnat se den charm i den som alla andra visst gör. Visst, den har sina poänger samt ger en realistisk inblick i bandgemenskap och hur den lätt briserar när det kommer in äkta hälfter som vill ha sitt veto med i saken. Min favoritscen är absolut den när bandet ska spela låten Stonehenge och deras eftertraktade Stonehengemodell sänks ner på scen till väntande dansande dvärgar. Det är filmens största och bästas scen samt den intervju när det avslöjas vilket nära förhållande som de två gitarristerna egentligen har.
Som film är den helt okej, lite småkul med en himla massa bra skådisar i mindre om inte minimala roller där det gäller att vara vaken för att inte missa dem. Min favorit var att upptäcka Ed Begley Jr. som trummis. Helt obetalbar scen. Annars inget jag direkt kan rekommendera då är Christopher Guest egna filmer i samma stil som Spinal Tap, vilken är regisserad av veteranen Rob Reiner som själv är med här som Marty DiBergi, vilka är A Mighty Wind (mockumentär om folkmusik), Best In show (mockumentär om hundutställningar), For Your Consideration (ännu en mockumentär om Oscarsutdelning) och Waiting For Guffman (ännu en mockumentär om småstadsteater och deras väntan på en stor erkänd regissör som kanske ska komma). Ni ser vilka vilken sorts typ av filmer Guest fortsatt att göra.
Skillnaden är bara den att Guest´s egna filmer är bättre än Spinal Tap och de innehåller så gott som alltid samma ansikte varav de flesta från just Spinal tap är med i dem. Spinal Tap för min del är okej, inget mer men den banade vägen för bättre filmer på samma spår och det uppskattar jag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Love Spinal Tap! What a hilarious movie.
Some good laughs but i´ve seen funnier :)
Jag gillar Spinal Tap stenhårt, men ska det va hårdrocksparodi håller jag nog fanimej Bad News högre. Snacka om klassiker! Å vilka låtar!
Du har säkert fler saker att känna igen dig i i Spinal Tap men Bad News är för mig den absoluta musikmockumentären. Har inte sett den på många år nu men dess video rullade ofta i ungdomen :)
Jag älskar allt som Rik Mayall och Ade Edmondson ligger bakom.
Haha, då känner man allt igen sig bättre i Bad News. Kom ju på svensk dvd för nåt år sen (spiderbox, tror jag det var), men tyvärr het utan extramaterial. Lite extragodis där hade man ju gett ett finger eller tu för.
Rik Mayall och Adrian Edmondson är kungar!
Stort tack för tipset! Nu är den beställd fanimej! Många år sedan jag såg den nu så det ska bli otroligt kul att se om samt där är text på den vilket jag inte hade på min gamla engelska vhs :)
Skicka en kommentar