Tap - 1989

I väntan på att börja jobba och sugen på en småmysig och lättsam film att slå ihjäl tiden så är Tap ett lagom val. Här följer vi Max Washington (Gregory Hines) på hans väg från kåken där han suttit ett par år efter ett misslyckat inbrott och vad som sker efter han blivit fri. För när man är som honom och inte vill nöja med det simplare sakerna i livet så lockar alltid det mer extravaganta livet med snabba pengar och fortsatta inbrott. Lyckligtvis för Washington så har han en familj som väntar och tar emot honom med öppna armar men det simpla livet lockar inte för där inget som ger pengar i det. Men familjen är stark och ger inte så lätt upp på honom även om han gärna gör det själv.

Som sagt så är detta en film med ingen direkt inriktning utan den mer sprider sig över ett brett spektra som filmerna gjorde förr. Här får vi allt från dansscener till lite drama, spänning, lättsamt, romantik och lite till så det finns något för alla i den. När det kommer till dansscenerna så är de väldigt intressant koreograferade då de inriktar sig mest på steppdans och det är det som jag gillar. Det är välutfört och Hines visar sig vara en riktig fena på att både steppa som sjunga i slutet av filmen. Så gillar man Gregory Hines bör man verkligen kolla in denna. Fans av Sammy Davis jr. känner säkert till att detta var en av legendarens sista filmer för övrigt och även han gör sitt här för att slita på golvet. Själv gillar jag dansfilmer av all dess slag och just steppdans är det på tok för lite moderna filmer av enligt mig vilket gör detta till en oumbärlig film för oss med en svaghet på sköna dansfilmer.