söndag 6 februari 2011

Casino Royale - 2006



Jag är verkligen ingen Bond-fantast men detta är verkligen en ohyggligt bra film som för mig är den bästa av alla 21 filmerna i den här serien. Daniel Graig inte bara gjuter nytt blod i en serie som jag tycker bara har ett fåtal ögonblick som är otroligt lätträknade utan han även övertygar en om att Bond inte bara är serietidningsaction för fans som vill ha det lättsmält med en stor del mossiga gubbar i olika roller för att få tiden att gå. Han ger brutalitet i tortyrscener ett ansikte precis som Mads Mikkelsen och Jesper Christensen visar att danska skådisar är allt för underrepresenterade i Hollywood. Fans av Mikkelsen och Christensen rekommenderas att kolla upp både Blinkande Lyktor som Bänken med de båda herrarna i fast var för sig.

Martin Campbell styr upp filmen här så att första halvan bara svischar förbi i ett hiskeligt tempo som inte bara går fort utan även visar upp en såpass vital Bond som aldrig sett till på film förr. Det skjuts, sprängs, jagas, förförs och slåss något rabiat för att under andra halvan av filmen ta ett motsatt tempo där det fokuseras på karaktärer, kortspel och en mer human och personlig sida av Bond som aldrig visats förr. Och det är här Eva Green kommer i bild och ger Graig en rejäl runda som en fullvärdig motståndare och som inte bara kastar kläderna för honom direkt även om det sker till sist men inte lika lätt som i andra filmer i serien.

Nu är det inte bara skoj, action och lite drama utan vi får även en gripande slut som inte bekommit mig tidigare men satte sig nu. Vilken det är det får ni se själva men det är den scen i slutet som visar hur Bond blir så känslokall som han är. Detta är en otroligt bra film som precis alla andra bra filmer ska ses och inte läsas om så gör er själva en chans att se den om ni inte redan gjort det annars är det bara att se om den igen. Tyvärr så får jag erkänna att uppföljaren Quantum Of Solace inte blev den film jag hade förhoppningar på den skulle vara men vi kan ju inte alltid få vad vi vill här i världen, eller hur?

Inga kommentarer: