onsdag 8 september 2010
Red Sonja - 1985
Nu pratar vi om underskattad film som är en mer värdig uppföljare till Conan The Barbarian än den sura Conan The Destroyer. Arnold spelar iofs Kalidor här men det kunde lika gärna varit Conan han gör, Sandahl Bergman spelar den ondskefulla lesbiska drottningen och den danska valkyrian Brigitte Nielsen är Red Sonja. Fast vi får inte glömma bort Paul Smith som är passopp till den mest enerverande ungajävel som synts till i en film sanna mina ord. Hade jag kunnat så hade sträckt in händerna genom rutan och strypt fanskapet.
Storyn är den gamla vanliga att Sonja fått familjen mördad av Bergmans lesbiska drottning när hon inte velat släppa till samt lyckat få sig sig själv våldtagen av rena farten av drottningens vakter. Nu är hon återställd, upplärd av en gammal asiat som sig bör i svärdskonst och nu ska hon ut på hämnarstråt utan ha grävt två gravar först. På vägen springer hon på Kalidor, Arnold, och en påfrestande ung prins med dennes passopp/livvakt. Tillsammans slåss de mot mekaniska monster, stormar, rider över gamla fossiler, stora byggnader som ligger mitt i ingenstans och en hel del annat. Lite lövskog får vi med så de av er som saknar det i film får eran del här.
Det som gör att denna så jäkla kul är det att de fått till allt som de misslyckades med i Conan The Destroyer. Miljöerna är fina, kostymerna är det med och framför allt det mekaniska monstret, som ska vara just mekaniskt, är bra gjort och vi får även ett par huvudkapningar samt en armkapning i bild. Svärden är blodiga mellan varven och Brigitte vevar på fint medan Arnold kör samma stil som i Conan vilket funkar bra för mig men det slår mig när Nielsen ryker ihop med Bergman att Bergman är fan så mycket vassare på det vilket syns tydligt med. Ta en titt så ser ni.
När det kommer till filmens stora behållning så är det för mig Sandahl Bergman som inte bara ser bättre ut än någonsin i sin bruna peruk och hennes stora mörka ögon utan att hon har riktigt kul i filmen med sin elaka drottning och verkar inte vilja dölja det heller. Men nu är det inte slut med det för ska vi leta originella saker så är det ändå detta som är roligast och det är det att rollerna är besatta av en danska (Nielsen), en österrikare (Arnold) och en skånska från Landskrona allas våran Janet Ågren. Men kolla snabbt för hon är bara med i början. Vilken annan film kan skryta med de dialekterna? Så ska ni se den? Klart ni ska för allt annat är korkat speciellt om ni gillar filmer i denna genren. Själv fann jag mig ha en furstlig stund framför burken och även om en nyinspelning är på gång så kommer den aldrig i närheten av denna pärla.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Kolla här! Du är omnämnd... :)
http://trashisking.wordpress.com/2010/09/13/tackar-odmjukast/
Oj! Man tackar det varmaste för det :)
Skicka en kommentar