Fängelsefilmer eller MIP som de även går under är alltid ett välkommet inslag i en grå vardag för min del. Efter som jag sett både Tropa De Elite 1 & 2 samt Ciyt of God nyligen så föll det sig naturligt att se den här igen eftersom det allt var bra länge sedan jag gjorde det. Men smolket i bägaren var det att den svenska utgåvan utgått som i de flesta fallen när det kommer till bra film så det var bara att sträcka sig utomlands, i detta fall, UK, för att finna en bra utgåva. Utgåvan bra prisvärd med fint extramaterial som man mer aldrig än sällan ser men lik förbannat så ska man bara ha det och en bra bild samt svensk text för de som föredrar det. Jag föredrar engelsk om möjligt för översättningar är ibland lika spännande som att handla lösgodis på Statoil. Inte alls kul även om idéen lockar mellan varven.
Nåväl, tillbaka till ämnet. Carandiru var ett minst sagt överbefolkat fängelse i Brasilien, om jag inte förstått det hela helt fel, som fick ett litet upplopp på halsen då 7500 intagna delade rum i ett fängelse byggt för 5000. Resultatet blev att insatsstyrkan gick in och befolkningen minskade relativt snabbt med 111 intagna där 102 av dem var från insatsstyrkans automatvapen som mejade ner allt.
Filmen Carandiru tar sin tid och introducerar karaktärer för oss som via den nya läkaren som kommit dit för att arbeta med AIDS-spridningen mellan internerna och via honom får vi bekanta oss med de intagna och dess historier. Ett bra initiativ som använts för men som här faller helt naturligt för man tar åt sig personerna då deras fall sällan är lyckade utan mer otursdrabbade och inte utan en stor del sorg bakom sig. Man känner för karaktärerna helt enkelt.
Vad som gjorde mig gladast med Carandiru vara att finna Wagner Moura från just Tropa De Elite 1 & 2 men även Milhem Cortaz från samma filmer. Man kan lätt säga rollerna är omkastade här fast båda visar upp vilka fina skådespelare de så jag hoppas verkligen att få se mer av dem i framtiden igen.
Carandiru kanske inte har den mängd våld eller orala/anala våldtäkter som man kan hoppas på i en MIP för de förekommer inget sådant men det kvittar då den satsar på att visa upp en mer dramatisk sida och inte bara en exploatering av de händelser som ledde till att fängelset senare stängdes och slutligen revs. För Carandiru är en bra, lång film som klockar in på 140 minuter så ska den ses se till att ni har tid och farmor är nedbäddad och hunden rastad. Sen är det bara att spänna fast er och njuta av ännu en bra film från brasseland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar