En pluton som varit försvunna i sex månader börjar plötsligt höra av sig via radion till sitt högkvarter och behver hjälp då de "...is dying as hell..." ute vid R-Point I Vietnam. Befälen som inte kan förstå detta bestämmer sig för att skicka ut en ny pluton med manskap som lovas att få åka hem så fort de kommer tillbaka med de dödas dogtags. Deras löjtnant blir en ung men härdad figur som fått mer delaktighet i kriget än han först väntat sig. Så han biter ihop och gör det bästa av situationen med ängsliga män och en minst sagt underlig situation som eskalerar när plötsligt en av männen hittas död en morgon. Så för att göra saker och ting värre så blir det fullt kaos när de rapporterar det in och får veta att soldaten som plötsligt blev mördad är en av de män som de gett sig dit för att leta efter!
Asiatiska rysare/skräckfilmer är inget som jag direkt är intresserad av nu för tiden då de är gjorda till leda. Vitsminkade barnspöke som kryper underligt funkar samma som stämningen i dem men de funkar bäst första gången. Samma med de andra koreanska filmerna Oldboy och A Tale of Two Sisters, det är bra filmer men de funkar bäst en gång sedan är överraskningsmomentet borta. Däremot funkar denna, även om grundkonceptet är väl använt vid det här laget, och den fina Memories of Murder alltid bra. Det är filmer väl värda att återvända till flera gånger för man vet vad man får och kan bara luta sig tillbaka och flyta med i finessen.
Att förlägga en skräckfilm till Vietnamkriget är något som jag inte varit med om förr och det var det konceptet som lockade mig till bion första gången jag såg denna även om jag inte var lika frälst i den då som jag är nu men det är bara bevis på att detta är en film som växer eftersom mer man ser den och tar den till sig. Kryddar man sedan filmen med att det faktiskt finns sanna händelser bakom den som fortfarande inte förklarats som att det sedan 1942 på den aktuella platsen, som faktiskt existerar, försvunnit 650 personer spårlöst.
Som film är detta väldigt stämningsfullt "...as hell..." då gåshuden aldrig långt borta och även om man vet vad som ska hända så kan man inte låta bli att spänna sig mellan varven inte minst med tanke på den genialiska musiken och filmens ljudspår som verkligen kommer till sin fulla rätt högt på ljudanläggningen. Se leta upp, förvarna grannarna om ni nu har sådana och skruva upp för detta kommer att bli bra, tro mig. Och med det så får denna Weekend Video´s Seal of Approval.
2 kommentarer:
Fan, hade den här godsaken på hårddisken på min nyligen hädangångna dator. var å kände på den ett par gånger, men satte mig aldrig och såg den. Det ångrr jag bittert nu. får väl köpa skiten, för den där recensionen väckte intresset ordentligt!
Kul att höra att man kan få upp intresset. Men för min del tog det ett tar gånger innan den satt ordentligt men det är den väl värd :)
Skicka en kommentar