Vad säga om den här egentligen? Oförarglig matinéfilm med The Rock som svingar muskler, kvinnor, överdimensionerade svärd och är allmänt trevlig. Till och med kamelen behandlas med en öm blick som skulle till och med få en gammal härdad mattant från grundskolan att brista ut i tårar och bjuda på lite extra makaroner och köttfärssås och det är en totalt omöjlig uppgift annars! När det handlar om The Scorpion King så är det här en rätt spin off på karaktären som förekommer i Mumien-filmerna från Stephen Sommers där The Rock även gestaltar den genmanipulerade kungen.
Här ska det hämnas en fallen broder, en kung ska stoppas och en sierska ska befruktas/dräpas. Inte kanske i den ordningen heller utan lite mer blandat. Kungen spelas av Steven Brand som är så överdrivet kaxig att man själv vill hoppa in och kväsa fanskapet bara för det ska bli lugnt i rutan. Branscombe Richmond spelar här brodern till The Rock och Michael Clark Duncan ska vara någon annan hövding med egoproblem. Även han störde mig rätt bra. Hade de öst på med mer våld, blod och nakenhet så hade den här suttit lika fint i hyllan bredvid Conan Barbaren och Kull The Conqueror utan att skämmas men nu så får den mer ses som ett barnvänligare alternativ till sina storebröder.
Trots det så är The Scorpion King en rätt oförarglig film var största problem är dess nedtonade våld och brist på svordomar samt nakenhet. Karlarna i filmen är alla välpumpade och kvinnorna ser ut att vara underklädesmodeller med egen fri vilja vilket säkert är fascinerande men föga troligt i den tidsåldern. Precis som att alla ska raka vita tänder. Det finns liksom inte. Men jag gillar The Rock så det är anledningen till den här får stanna i samlingen. Det samt att jag har dess uppföljare med att se och att en tredje film nu är gjord.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar