måndag 23 augusti 2010

Vers Le Sud - 2005



Haiti på 70-talet, hit kommer tre olika vita medelålders kvinnor för att ha semester och för att ha sex samt bli uppvaktade av de lokala unga hannarna som inte är sena med att ta för sig av damernas finanser och presenter. De tre damerna är av olika bakgrund där vi har fabriksarbetaren Sue från Kanada, den 55-åriga lärarinnan Ellen från Chicago och den 48-åriga hemmafrun Brenda från Savannah, Georgia. Vad de har gemensamt förutom deras sug efter de lokala tonåringarna är de att på hemmaplan inte alls är intresserade av svarta män överhuvudtaget fast i Haiti går det fint. Snart nog så blir det dragkamp mellan Brenda och Ellen då de båda är sugna av samma kille. Båda har haft honom förr fast på olika vis och i olika situationer men allt går inte alltid som man vill och just Haiti vid denna tidspunkten är kanske inte den lugnaste eller stabilaste platsen att semestra på, speciellt inte om man fastnar för det lokala utbudet.

Nu är det inte bara sex som gäller här utan det är även en efterfrågan om närhet och uppskattning som delas mellan damerna och deras fynd på stranden. Pojkarna tar som sagt för sig och den som är den självklara ledaren av dem är Legda, fint spelad av Ménothy Cesar i sin enda roll underligt nog. Det är han som Ellen och Brenda slåss om uppmärksamheten av precis som han själv inte riktigt trivs i sin situation eller den rådande diton i landet. Men vad gör man? För hon gäller det att överleva medan det för damerna handlar om sex eller närhet samt i viss mån ömsesidig kärlek även om det är långsökt.

Fans av Charlotte Rampling bör verkligen kolla in denna för här blåser hon verkligen samtliga av banan med sitt enorma spel och de ögonen hon besitter som verkligen kan lyfta en scen. Vad det är med dem det vet jag inte för de är inte speciellt snygga men det är en sådan styrka i dem att man inte kan slita sig från dem och man följer dem så fort Rampling är i bild för det är dem som visar vad som egentligen pågår i hennes inre samt de ökar på hennes fantastiska agerande. Karen Young som spelar Brenda har vi sett i Sopranos, Factotum samt mera så det är ingen nybörjare vi får som motspelare till Rampling. Nu är det så att hon är rätt lättviktig mot just Rampling för det är inte många scener hon kommer undan med. Louise Portal som spelar Sue är mest i bakgrunden men får sina stunder fast de är inte så många men så är detta Ramplings film med. Det är hon som styr den med sin blotta närvaro och det räcker fint för mig.

Inga kommentarer: