Avatar - 2009

Vad James Cameron har gjort här är att göra en ny version av hur västern tämjdes bara med det tillägget att indianerna vinner denna gången och att de vita skeppas tillbaka igen dit de kom från första början. Med andra ord en film där trädkramare vinner över teknikfreaks och veganer vinner över äggätare. Och jag kan hitta på ännu mer roligare saker än detta, tro mig. Såpass roliga att filmen till och med kommer att bli intressant även för mig men det får räcka där för jag kommer inte att utsätta mig för denna parning mellan James Cameron och Pixar fler gånger. Så på frågan om väntan varit värd för att se vad Cameron pysslat med i alla dessa år sedan Titanic, en annan film som aldrig kommer att ses om där av samma regissör, så är det ett rungande nej för jag hade roligare under Piraya 2 än denna och Piraya 2 är dokumenterat boring.

Inget som överraskade här även om jag satt och smått väntade mig att en anorektisk Celina Dion skulle hoppa fram bakom en trädstam i slutet och yla sin nya hit men ack vad jag bedrog mig. Skatan lyste med sin frånvaro precis som mitt intresse dämpades här redan en kvart in. Nej, jag visste jag skulle fortsatt med Stalker i stället för denna skändning på mitt delikata sinne. Iofs borde jag lärt mig min läxa efter styggelsen Transformers 2 för efter den kan inget vara så illa vilket denna inte heller var för det är inte möjligt. Men detta precis som Transformers 2 är inget som jag kommer att spilla tid på igen, den saken är säker.