Frank Darabont´s senaste Stephen King filmatisering är förvånansvärt effektiv trots en rätt småseg start får jag erkänna. Visst blir det snart panik och trevligheter men när bibeltjatet tar fart och det börjar pratas om offer ja då, då blir det ännu intressantare får jag säga. Thomas Jane är som alltid sevärd men frågan är om inte det är Marcia Gay Harden som snor föreställningen med sin fanatiska Mrs. Carmody. Hon går under huden på en med sitt tugg, gestikulerande och sitt groteska sätt att ta över hela tillställningen gör att när väl slutet kommer så hurrar man. Mycket bra jobbat av henne där.
Nu såg jag director´s cut versionen som är svartvit och ska vara ett par minuter längre men vad som ska vara annorlunda där förutom den är svartvit det har jag ingen aning om.Skit samma egentligen för när slutet är så effektivt som det är här. Just slutet eller rättare sagt den sista kvarten av filmen är smått genialisk med ett grymt passande soundtrack som väckte mitt intresse. Att Darabont som annars gjort rätt tillrättalagda publikfavoriter som The Green Mile och The Shawshank Redemption kunde få ur sig ett sådant här hårt och oväntat slut hade jag ingen aning om. Är det första gången man ser filmen och inte har någon koll på vad som sker i det så är man i farozonen för en överraskning den saken är säker.
Ska man klaga på något vilket man tvunget ska så är det vissa av monsterna som kommer. Just spindlarna eller vad nu de är ser rätt fåniga ut och kanske det hjälpte att man såg den svartvita versionen vilken säkert hjälpte till att dämpa dess fulhet. För hur de ser ut i färg vågar jag inte ens tänka på.... För att återgå till slutet så är det det som gör att filmen lever kvar i ens minne där filmer som de andra Darabont filmatiserat av King lättare bleknar bort. Även om de funkar en bakfull söndag när man ändå ligger på soffan och har ångest för något man inte borde ha gjort. Det inte bara ökar på filmens apokalyptiska känsla det även ger hopp om att Darabont inte bara kan göra småmysiga filmer som slutar lyckligt, han kan även klämma till om han vill.
4 kommentarer:
Ja, denna är inte dum, även om jag kanske inte riktigt orkar instämma i de mest lyriska hyllningskörerna som var rätt högljudda när denna kom. Filmens enda riktiga problem är ju precis som du säger att monstren inte känns riktigt rediga. Jag har inte sett sv/v versionen, men det verkar ju inte ha blivit nån markant förbättring.
Nåväl, bådar iaf gott fär Darabonts kommande zombieserie The Walking Dead. Var fruktansvärt längesen jag kände en sån råpepp för en tv-serie!
Låter som något att hålla koll på det!
Märkligt att du inte nämnde om scenen då de ser den massiva grejen! Den bästa scenen i filmen enligt mitt tycke.. Och jag läste att de tänkte klippa bort det först, men snubben blev övertalad att få behålla den. Skumt..
Man kan inte komma ihåg allt ;)
Välkommen hit och tack för du tar dig tid att kommentera!
Skicka en kommentar