Malevolence är något nästintill originellt som en totalt ooriginell slasher som hämtat sina flesta scener från klassiska slashers. Vilka de filmer är tänker jag inte ens gå in på för det är så uppenbart att ni inget annat än ser det själva om ni nu väljer att se filmen. Storyn är den gamla vanliga. amatörer ska göra ett snabbt bankrån för att betala igen en stor skuld.En av dem vill inte men blir övertalad av sin flickvän. Givetvis går att åt helvete men inte utan att vi fått se direkt i början att en skum typ mördar en ung tjej i en källare samtidigt som en liten pojke bevittnar. Pojken visar sig vara försvunnen från hemmet och vips är vi 15 år eller något i den stilen framåt i tiden till det här nu mindre lyckade rånet.
Efter som allt gått åt skogen så sprids våra bankrånare varav en av dem dör, paret letar efter den tredje rånaren som nu kidnappat mor och dotter för att komma dit de ska för att ligga lågt. Platsen är nämligen en övergiven lokal. Snart nog är de alla plats bara det att de inte är det samtidigt. Den ivrige rånaren har kutat efter dottern som rymt medan modern ligger kvar och skriker vilket hon gör hela filmen igenom. Paret kommer dit bara för att finna kollegan på vift och en skrikande moder. Kollegan märker snart nog att de inte är ensamma på platsen då han sticks ner av en främmande skepnad som snart nog trär en vit säck med hål för ögonen och ger sig efter de minst sagt ovetande personerna som nu uppehåller sig i den mystiske personens jaktmark....
Jag lyckades med konststycket att förlänga lidandet här genom att somna upprepande gånger under filmens lopp för tempot var så sövande. Inget fel på ett tempo i stilla mak men när det som utspelas framför en upprepats miljoner gånger tidigare så får den saken den effekten på mig. Till och med musiken var som rippad av Carpenter´s Halloween. En mördare som kopierad av Jason från den andra delen om Crystal Lake-serien eller varför inte helt enkelt Michael Meyers. Morden är mer i Meyer´s stil än Jasons så man kan anta att Halloween varit den främsta mallen medan Jason och Motorsågsmassakern bidragit med sitt till filmens inspirationskällor.
Agerandet är bättre än jag väntat mig så vad Malevolence stupar på är dess ooriginalitet för det är så uppenbart att filmskaparna tänkt att nu gör vi en egen liten film direkt kopierad av Halloween, Jason och Leatherface och ser om vi kommer undan med det. Vilket de nästan gjort om man läser andra recensioner av filmen. Tur då Weekend Video är vakna och drar bedragarna i ljuset! Regissören hotar nu med en uppföljare som lika säkert som en utlösning på bordell kommer att visa oss händelserna som utspelat sig innan upplösningen i den här.
Just upplösningen i filmen eller rättare sagt de sista tio minuterna men endast de första fem minuterna av dem är bäst i filmen för där får regissören Stevan Mena äntligen till lite bra stämning som gör att jag vaknar till. Bara för att återgå till det standardiserade slutet som förekommer i så gott som alla skräckfilmer nu för tiden och man blir heligt förbannad om det inte förekommer. Nej, det här imponerade inte det minsta så det blir så gott som noll poäng från samtliga domare för Malevolence trots de fungerande fem minuterna i slutet som bjöd på lite nerv.
Vad som var mer skrämmande för mig var efter filmen när jag somnat till och ska gå och lägga mig. Jag släcker ner allt och kallar på hunden som ligger bredvid soffan och andas tungt där han sover. Han kommer inte trots jag kallar och jag vet att han var där så jag kallar igen ett par gånger bara för att höra honom komma luffandes från köket som ligger i andra ändan av lägenheten....
2 kommentarer:
Det finns faktiskt redan en uppföljare/prequel till den här, nämligen Bereavement från 2010. Den är väl något bättre än det här sömnpillret... Tack för att du har börjat uppdatera regelbundet igen!
Tjo! Tack för din kommentar och för att du spred lite ljus över Malevolence och dess fortsatta öde! Jag tror jag håller mig borta därifrån hehe
Desto roligare blir det att uppdatera med när man får en sådan här fin uppskattning ska du veta. Stort tack!
Skicka en kommentar