Maniac Cop - 1988

Lustig´s första film i serien om Cordell är enligt mig inte den bästa i serien då den lider av ett rätt slätt tempo även om det blänker till mellan varven. Däremot i uppföljaren öser Lustig på ordentligt med bra tempo, massor av blodiga scuibs, galna stunts och Robert Davi. Här får vi "bara" William "Falconetti" Smith, Tom Atkins och Richard Roundtree. Samt Robert Z´Dar givetvis. De som drar ner mitt intresse är Bruce Campbell och Lauren Landon. Campbell som kör med samma ansiktsuttryck som vanligt så fort han ska kastas eller slängas av någon/något och Landon skulle inte kunna säga sina repliker ordentligt om så matkassen hängde på det. Dock funkar hon fint i actionscenerna.

Vad som funkar bäst i filmen är Jay Chattaway´s musik som skänker filmen en skön stämning som får en att tänka på Maniac samt ger filmen en mer skräckstämning än själva filmen själv är. Kanske är det därför den är lite splittrad för det är mer av en actionfilm med skräckfilmsmusik och en övernaturlig mördare än en regelrätt thriller/skräckfilm. På den punkten funkar Maniac Cop 2 avsevärt bättre. Men nu är inte filmen utan underhållning då Z´Dar bjuder på det bästa scenerna i filmen bland annat när han stoppar killen vid ett rödljus samt när han spöar upp Campbell i slutet när denne hänger utanför piketbussen. Just scenen när bussen slår runt utöver vattnet i hamnen är jäkligt härlig då kameran följer med runt samtidigt som vi ser stuntmannen slå ner samtidigt i vattnet och allt detta i en stor tagning. Det är där Lustig visar sin talang som regissör. Han får till storslagna actionscener. Fast då har ju Lustig kungen Spiro Razatos vid sin sida när det kommer till stuntsen i filmen.

Överlag en kul men lite avslagen film som startade en en skön serie där faktiskt uppföljarna är mer underhållande än sitt original. Våldsammare är de med fast det får vi se som en bonus. Den här är lite nedtonad på den fronten fast väl värd att se.