onsdag 30 juli 2008
Pumpkinhead - Stan Winston - 1988
Gammal goding detta med Lance Henriksen, gör den mannen aldrig en dålig roll?
Ed Harley lever med sin enda son och deras lilla affär. Allt är finemang tills ett gäng korkade ungdomar bestämmer sig för att åka cross och landa på hans son. Grabben dör, föraren sticker och Ed återuppväcker Pumpkinhead som levererar hans hämnd.
Underbar stämning med sköna miljöer som innehåller mysiga kyrkogårdar och skogar, gör detta till en klassisk rysare.
Pumpkinhead själv är gjord av Winstons team och det är alla effekterna och med. Sköna kulisser med som höjer stämningen rejält. Den gamla häxan är dock med för lite för min smak. Så skön är hon.
Det gamla pumpamonstret levererar en skön hämnd när han avverkar de korkade ungdomarna en efter en. Det är nästan som så att man sitter och väntar på en one-liner från honom men det enda man får är hans leende. Och det är inte bara det!
Skönt och snabbt tempo och en lagom speltid gör mig till en lycklig tittare. Nu är bara frågan om man ska se de andra filmerna i serien med?
Men Linnea Quigley är med i tvåan så det är samma som ett ja då!
Skön film som kommer att åka i många gånger till!
Surviving The Game - Ernest R. Dickerson - 1994
Ice-T är hemlös och lever på gatorna, doh!
När hans trofasta jycke dör av en rabiat txichafför och hans enda vän också lämnar in så bestämmer han sig för att avsluta det hela. Han ska kliva ut framför en lastbil när han plötsligt blir "räddad" av Charles S. Dutton. Han ger honom ett kort till mr. Burns (Rutger Hauer) som behöver en rejäl karl till ett jobb. Han får jobbet som visar sig vara att leda ett jaktlag ute i vildmarken. Ingen vana har han och det behövs inte. Efter en väldigt lång flygtur landar de ute i skogen och där de snart får sällskap av Gary Busey, John C. McGinley och F. Murray Abraham. Tunga grabbar med andra ord!
Efter en trevlig och fin kväll väcks han snart nästa morgon av en pistol i nian. Det är inte djur som ska jagas, det är han!
Mycket skön survival-film med bra tempo och sköna karaktärer. Speciellt i en scen ser man hur skoj Hauer och Dutton har i sina roller. Jag tycker att alla av gubbarna trivs och har skitskoj i sina roller. Till och med Ice-T är bra här och det säger inte lite det!
Vackra miljöer gör sitt med och när Busey berättar om sin hund sitter man verkligen på spänn!
Kort sagt. En mycket bra och underhållande action/survivalfilm i underbara miljöer med bra gubbar i rollerna och mycket gott om ös!
Rekommenderas!
När hans trofasta jycke dör av en rabiat txichafför och hans enda vän också lämnar in så bestämmer han sig för att avsluta det hela. Han ska kliva ut framför en lastbil när han plötsligt blir "räddad" av Charles S. Dutton. Han ger honom ett kort till mr. Burns (Rutger Hauer) som behöver en rejäl karl till ett jobb. Han får jobbet som visar sig vara att leda ett jaktlag ute i vildmarken. Ingen vana har han och det behövs inte. Efter en väldigt lång flygtur landar de ute i skogen och där de snart får sällskap av Gary Busey, John C. McGinley och F. Murray Abraham. Tunga grabbar med andra ord!
Efter en trevlig och fin kväll väcks han snart nästa morgon av en pistol i nian. Det är inte djur som ska jagas, det är han!
Mycket skön survival-film med bra tempo och sköna karaktärer. Speciellt i en scen ser man hur skoj Hauer och Dutton har i sina roller. Jag tycker att alla av gubbarna trivs och har skitskoj i sina roller. Till och med Ice-T är bra här och det säger inte lite det!
Vackra miljöer gör sitt med och när Busey berättar om sin hund sitter man verkligen på spänn!
Kort sagt. En mycket bra och underhållande action/survivalfilm i underbara miljöer med bra gubbar i rollerna och mycket gott om ös!
Rekommenderas!
Att remaka eller inte remaka - det är frågan!
Remakes - denna plåga enligt vissa och ingen plåga enligt andra. Själv var jag anti förr men nu så bryr jag mig inte. Så länge resultatet blir bra så spelar det ingen roll om det är en remake eller ej.
Vad är problemet egentligen?
Titta inte om nu det är så hemskt. Svårare är det inte egentligen.
Vissa finner det chockerande och outhärdligt och skyr det som pesten när det görs en remake på deras "favoritfilm", säkerligen en film de sett två gånger för 20 år sedan. Medans andra finner der underhållande samt att det inte bara kommer en ny bra film att se utan även drar fram det gamla skåpmaten man själv är säker på att man är ensam om att tycka om.
Vad är chockerande med det?
Chockerande för mig är om DVD´n rasar mitt i en film eller någon som dödar barn och springer lös. det är skrämmande, inte om det görs en ny version på Terror På Elm Street. Rätt sura filmer egentligen som inte håller direkt i dag och som verkligen hade behövts piffas upp.
Skit samma egentligen, folk får tycka som de vill men man behöver inte förolämpa varandra för man inte tycker samma sak om remakes.
Här kommer en jämnförelse mellan "original" och "remakes" samt betyg på dem i dag:
The Amityville Horror - 1979 - förlorare
James Brolin och Margot Kidder i ett spökhus mot någonting. Det spökar och har sig och det rinner blod. Rätt seg och håller knappt i dag.
The Amityville Horror - 2005 - vinnare
Ryan Reynolds i helskägg i James Brolins roll och då kan det inte gå fel. Bättre flyt och mer skräck i denna. Minus för lite asien inpirerade spöken. Annars helt okej film som funkar bättre än originalet.
The Texas Chainsaw Massacre - 1974 - oavgjort
Klassiker som håller än!
The Texas Chainsaw Massacre - 2003 - oavgjort
En modern klassiker detta och en remake! Bättre tryck än i originalet men ändå en totalt annorlunda film!
Black Christmas - 1974 - förlorare
Gammal skräckis som inte håller i dag. Tråkig, seg och ointressant för det mesta.
Black Christmas - 2006 - vinnare
Remake som slår originalet. Bättre tempo, mer gore och sköna damer.
Dawn of The Dead - 1978 - Loser
Urtråkig och seg, usla sminkeffekter och gammal. Me don´t like
Dawn of The Dead - 2004 - WINNER
En av mina favoritfilmer och en remake! Bättre effekter och framför allt bättre skådisar, handling samt ett underbart hanterande av motorsågar!
The Thing - 1951 (aka The Thing From Another World)
Har inte ens sett den.
The Thing - 1982 - vinnare
Klassiker och remake! Den enda filmen som tillsammans med Savinis Night... som hyllas mest av alla som inte gillar remakes!
Day Of The Dead - 1985 - vinnare
Underbara effekter men ett dödande tråkigt mittparti.
Day Of The Dead - 2008 - förlorare
Steve Miner är en bättre regissör än Romero, så är det bara. Snabbare tempo och bra tryck. Snabba zombies med men vissa löjliga saker drar ner. Annars helt okej film. Finns även en bra prequel som Day of The Dead 2: Contagium som också blir sågad utan anledning.
Night of The Living Dead - 1968 - förlorare
Gammal och effektiv men inget jag ser om.
Night of The Living Dead - 1990 - vinnare
Ytterligare en remake som slår originalet. denna gången är det Romeros egen effekt snubbe Savinin som spöar honom också den film som alla remakeshatare hyllar mest!
Kontentan av detta då?
Jo, att alla remakes inte är av ondo samt att originalen inte alltid kanske är bäst.
Vad är problemet egentligen?
Titta inte om nu det är så hemskt. Svårare är det inte egentligen.
Vissa finner det chockerande och outhärdligt och skyr det som pesten när det görs en remake på deras "favoritfilm", säkerligen en film de sett två gånger för 20 år sedan. Medans andra finner der underhållande samt att det inte bara kommer en ny bra film att se utan även drar fram det gamla skåpmaten man själv är säker på att man är ensam om att tycka om.
Vad är chockerande med det?
Chockerande för mig är om DVD´n rasar mitt i en film eller någon som dödar barn och springer lös. det är skrämmande, inte om det görs en ny version på Terror På Elm Street. Rätt sura filmer egentligen som inte håller direkt i dag och som verkligen hade behövts piffas upp.
Skit samma egentligen, folk får tycka som de vill men man behöver inte förolämpa varandra för man inte tycker samma sak om remakes.
Här kommer en jämnförelse mellan "original" och "remakes" samt betyg på dem i dag:
The Amityville Horror - 1979 - förlorare
James Brolin och Margot Kidder i ett spökhus mot någonting. Det spökar och har sig och det rinner blod. Rätt seg och håller knappt i dag.
The Amityville Horror - 2005 - vinnare
Ryan Reynolds i helskägg i James Brolins roll och då kan det inte gå fel. Bättre flyt och mer skräck i denna. Minus för lite asien inpirerade spöken. Annars helt okej film som funkar bättre än originalet.
The Texas Chainsaw Massacre - 1974 - oavgjort
Klassiker som håller än!
The Texas Chainsaw Massacre - 2003 - oavgjort
En modern klassiker detta och en remake! Bättre tryck än i originalet men ändå en totalt annorlunda film!
Black Christmas - 1974 - förlorare
Gammal skräckis som inte håller i dag. Tråkig, seg och ointressant för det mesta.
Black Christmas - 2006 - vinnare
Remake som slår originalet. Bättre tempo, mer gore och sköna damer.
Dawn of The Dead - 1978 - Loser
Urtråkig och seg, usla sminkeffekter och gammal. Me don´t like
Dawn of The Dead - 2004 - WINNER
En av mina favoritfilmer och en remake! Bättre effekter och framför allt bättre skådisar, handling samt ett underbart hanterande av motorsågar!
The Thing - 1951 (aka The Thing From Another World)
Har inte ens sett den.
The Thing - 1982 - vinnare
Klassiker och remake! Den enda filmen som tillsammans med Savinis Night... som hyllas mest av alla som inte gillar remakes!
Day Of The Dead - 1985 - vinnare
Underbara effekter men ett dödande tråkigt mittparti.
Day Of The Dead - 2008 - förlorare
Steve Miner är en bättre regissör än Romero, så är det bara. Snabbare tempo och bra tryck. Snabba zombies med men vissa löjliga saker drar ner. Annars helt okej film. Finns även en bra prequel som Day of The Dead 2: Contagium som också blir sågad utan anledning.
Night of The Living Dead - 1968 - förlorare
Gammal och effektiv men inget jag ser om.
Night of The Living Dead - 1990 - vinnare
Ytterligare en remake som slår originalet. denna gången är det Romeros egen effekt snubbe Savinin som spöar honom också den film som alla remakeshatare hyllar mest!
Kontentan av detta då?
Jo, att alla remakes inte är av ondo samt att originalen inte alltid kanske är bäst.
onsdag 23 juli 2008
Don´t Torture A Duckling - Lucio Fulci - 1972
Småpojkar mördas plötsligt i en liten Italiensk by och ingen vet vem det är som ligger bakom morden. Kaos råder och vidskepligheten spirar. En kvinna utpekas som mördaren och mördas på ett fruktansvärt obehagligt vis med kedjor innan förövarna lämnar henne att dö. Hon hinner krypa upp till motorvägen endast för att dö där fullständigt ignorerad av de förekommande bilisterna och deras familjer som bränner förbi som endast blundar för henne och väljer att ignorera hennes döende och vädjande blickar.
Lucio Fulci är mest känd i dag för sina splatter och zombiefilmer och marknaden tycks aldrig tröttna på att släppa om allt med honom i minst 3000 olika utgåvor. Allt i från sexkomedier till skräck släpps. Det räcker att han har nyst på en film eller varit på setet så framställs det som att detta är den senaste funna Fulci-filmen.
Detta är ingen sådan utan hans finaste stund. En lågmäld giallo med otroligt mörk och underliggande ton igenom sig. Precis alla är skyldiga eller misstänkta här. Inga är oskyldiga. Till och med barnen är skyldiga. Den vackraste kvinnan i byn är antingen en pedofil med smak för unga pojkar i 12 års åldern eller en otroligt uttråkad kvinna som söker kickar på alla vis hon kan endast för att roa sig. Journalisten som inte drar sig för att tränga sig in i folks hem för att få sin story eller för att finna vad som sker. Byborna som vill förskjuta en kvinna på grund av hennes dövstumma och efterblivna dotter men som får stanna endast på nåder av att hon är prästens mor.
Dåren i byn som kollar på karlarna som drar dit horor som de nyttjar men är vänliga att låta honom beskåda. Den inkompetenta poliskåren med endast lokalt folk som sprider ut rykten som får folk dödade.
Alla, precis alla är skyldiga här. Samtidigt som byn känns som den är efter i tiden med sina vita väggar och gamla kvinnor i svart och dess fattiga befolkning så bränner det moderna samhället fram ovanför dem på motorvägen som går över deras huvuden och deras lilla by. Hopplöst daterad och utan plats i dagens samhälle. En plats där småpojkar mördas och ingen vet varför. Och ingen utanför bryr sig.
Fulci har här gjort en otroligt vacker film med bra skådespelare. Musiken från Riz Ortolani är vacker och smärtsam. Detta är ingen film att se utan den ska upplevas.
Fulci har aldrig varit bättre än här!
Bad moon - Eric Red - 1996
Michael Paré är ute i någon busch någonstans och håller på och bankar på sin assistent i tältet när plötsligt något stort, hårigt, ludet och med stora vassa tänder river hål på duken och sliter ut henne. Väl utanför ser Paré en varulv kalasandes för fullt på ovannämnda brutta. Som sig bör så blir han själv givetvis riven precis innan han dödar besten på ett gorefullt vis med en hagelbössa. Och så börjar det.
Mariel Hemingway lever ute i skogen med sin son och deras lojala voffsing, fullständigt ovetandes om att de snart kommer att få en ny inneboende...
En fullständigt effektiv och slafsig varulvshistoria bjuds man här på och en endaste sliten cgi-effekt förekommer och det har jag förståelse för. Resten är hederlig gammal latex och inälvsslafs. Och givetvis är varulven här en snubbe i dräkt och ingtet cgi-monster.
Ken Kirzinger från Freddy vs Jason spelar här varulven och han gör ett bra jävla jobb. Mer underhållande varulv får man leta efter. Inte sedan Naschy´s tid har det varit så skoj med killar i ludna dräkter.
Paré agerar så det går bra för honom med. Han är ju inte direkt känd för det annars. Mariel är bra och Mason Gamble som spelade Dennis i Dennis The Menace är bra som ungen utan att bli så äckligt odräglig och lillgammal som ungar är på film nu för tiden. Men den riktiga stjärnan här är Primo i rollen som Thor. Familjens hund.
Tror aldrig jag sett djur på film vara så bra som han är här. Väldigt kul att se!
Filmen i sig är klockren både som film och som gore fest. Lagom längd och bra flyt garanterar här en underhållande kväll.
Rekommenderas varmt!
måndag 21 juli 2008
Rituals - Peter Carter - 1977
5 läkare beger sig ut i vildmarken på sin årliga campingtur. Allt går till en början bra för att sedan börja eskalera allt mer och alltmer våldsammare saker sker. Plötsligt finner de en morgon sig att vara utan skor i vildmarken och den ende av dem som varit smart nog att ta med sig ett extra par ger sig av för att finna hjälp då deras hemresa är inte förrän 6 dagar senare.
Medan de ligger och tar det lugnt är det någon som plötsligt kastar in ett bo vilda getingar till dem, lockar dem över en vild fors som är kryddad med björnfällor vid vadningsplatsen och allmänt sprider obehag.
Tydligen är där någon som vill dem illa i skogen!
Detta är utan tvekan den bästa survival-flick jag har sett!
Jag såg denna för många år sedan på vhs under titlen Floden Utan Återvändo och fann den då tråkig och seg samt klippt. Nu såg jag om den på någon dvd-r jag hade liggandes sedan länge i en låda och blev totalt överkörd!
Hal Holbrook spelar sitt livs roll här som Harry, en läkare med sin bror med sig, tror jag det var. Han har en mörk hemlighet han bär på och ju mer de kommer längre och längre in i vildmarken ju mer brutalare och hårdare blir han och mer kommer fram av den.
De andra spelas även de bra av för mig okända lirare som också presterar bra. Vissa avpolleteras snabbt ur filmen medans andra varar länge.
Filmen är inspelad i Kanada och för Kanadensiska pengar. Kanske inte världens bästa budget men det är ett så stort underhållningsvärde i denna och rollprestationer så det vägs upp ordentligt.
Regissören Peter Carter har tydligen en fascination för storslagna miljöer då detta inte är den enda filmen han gjort i just sådana. Han ska i alla fall jag kolla upp närmare.
Filmen är inte bara fylld med vacker natur, precis som jag älskar i sådana här filmer, utan det är även en liten slasher om man nu vill se den som en sådan. Jag föredrar att se den som en survival-flick då de är ute i buschen och måste ta sig igenom helvetet för att kunna överleva. Andra sköna filmer i liknande miljöer är Survival Quest av Don Coscarelli. Kanske ingen slasher men ändå en bra film i enorma miljöer precis som denna.
Personen som förföljer dem är aldrig i synfältet förrän precis i slutet och det gör verkligen sitt för att bygga upp stämningen! Vissa scener är rena nagelbitarna då de är fantastiska dock vill jag inte avslöja dem här. En sak jag verkligen gillade var samtalet mellan Harry och hans bror, då brodern pratar om sin före detta pojkvän och det drivs inte med hans sexuella läggning på något vis och Halbrook tittar på honom precis som han tycker det är tråkigt att han fallit för en sådan usel typ. Mycket fin scen.
Slutet är en höjdare där Halbrook till sist ser ut som en krigsveteran samt en förlaga till Stallone i First Blood. Allt eftersom de sjunker längre och längre i från varandra och in i vildmarken ju brutalare och primitivare blir de själva med. Det förekommer även en magnifik scen i slutet där de behöver göra en hemsk sak och den som jagar dem står på en höjd på lagom avstånd i från dem och bara tittar på. Vi tittare ser honom medan de i filmen inte gör det.
En av de bästa filmerna jag sett i år och denna rekommenderas varmt!!!
fredag 18 juli 2008
Daylight - Rob Cohen - 1996
Ett gäng idioter som rånat en diamanthandlare drar ner i en tunnel jagade av polisen och krockar i full fart med en lastbil som fraktar kemiskt avfall i en kolonn med andra lastbilar med samma last. Resultatet blir fasansfullt.
Tunnelen rasar in och de som överlever finner sig instängda och utan väg ut.
Katastroffilmer är alltid kul och sådana med Stallaone i så blir det bara bättre. Lite som grädde på moset.
Eldstormen som blåser fram i början är verkligen intensiv och det är inte utan att man sitter med andan i halsen emellanåt.
Detta är väldigt bra gjort!
Stallone gör en riktigt våghalsig scen där han tar sig igenom ett gäng fläktar som bara precis stannar till kort. Det fick till och med mig på spänn. Det förekommer även en hel del scener som får en att undra hur de fått till dem.
Persongalleriet är det samma gamla vanliga här. Två pensionärer, en familj med slitningar, en singelbrud på väg bort, ett gäng ungdomsbrottslingar, varav en är Stallones egen son Sage, och en vovve givetvis.
Viggo Mortensen är också med för de som gillar honom och vem gör inte det?
Effekterna är som sagt väldigt bra här och känslan av instängdhet är enorm här.
En skön film att försvinna bort med!
L.A. Takedown - Michael Mann - 1989
En värdetransport rånas snabbt, smidigt och smart. Dock inte för smart då en av rånarna låter sig provoceras av en av väktarna och skjuter honom. Snart är alla väkterna döda, liggandes på marken. Kvar är endast den kraschade bilen samt tomhylsorna.
Detektiv Hanna sätts på fall och målmedveten och driven som han är är han snart på spåret av rånarna. Dock inte lika lätt som han tror det ska bli, blir det. Deras ledare är precis som Hanna fast på andra sidan lagen.
Jepp, ni gissade rätt. Detta är Heat. Fast för första gången. Michael Mann är regissör här med och denna är gjord för tv. Inget direkt blod i centrum och inga svordommar. Men ändå en kraftig film.
Rånen som förekommer är hårda och väldigt bra gjorda. Precis som i Heat. Heat är så gott som en remake rakt av från denna. Denna känns mer som en förhandskopia av samma film, gjord för att testa vattnet innan Mann hoppade i det.
Mann är en väldigt bra regssör som jag gillar väldigt skarp. Hans director´s cut-version av Miami Vice-filmen är en mycket bra film som jag återkommer ofta till i mitt eviga tittande och han har gjort många bra filmer bland annat Manhunter med William Petersen med den oslagbara Brian Cox i rollen som Lecktor.
Detta är en väldigt bra film med med ett helt annat slut än det vi tvingades på i Heat. Väldigt mycket bättre och mer tillfredsställande.
Det som man kan tycka är lite dåligt här är skådisarna. Vissa av dem är inga höjdare och den mest kända av dem måste vara Michael Rooker men man slipper det groteska överspel som Al Pacino fick igenom i just Heat. Det är jobbigt att titta på emellanåt.
Skottlossningarna är nästan lika intensiva här som i Heatdock inte lika påkostade men fan så bra!
Ett bra alternativ om man gillar Mann och vill se hur Heat egentligen borde sett ut. Sen att denna bara är hälften så lång borde locka lite med.
Bra film!
Dracula 2000 - Patrick Lussier - 2000
Van Helsing har Draculas kropp gömd i ett valv i sitt hus där han låter iglar suga blod från kropppen varvid han injicerar det i sin egen kropp- Van Helsing knarkar Draculas blod för att kunna hålla sig själv vid liv.
Men en kväll bryter ett gäng rånare sig in i tron att det är fullt av guld och värdesaker i kryptan där kroppen är gömd varvid de släpper lös denna uråldriga ondska på en oanandes och okunnig värld igen. Snart är jakten i gång och Dracula tar verkligen för sig!
En otroligt bra film som verkligen överraskade mig. Som i många fall som går att läsa om här inne så har mina erfarenheter varit begränsade till tidigare och mer misslyckade försök att förstå filmerna. Även så med denna.
Såg om denna nu efter att ha bevittnat uppföljaren Dracula 2: Ascension och på så vis gett en andra chans så är jag nu övertygad om denna series förträfflighet. Som avslutas med Dracula 3: Legacy.
Dracula här spelas av Gerald Butler känd från den underbara 300 samt Drakarnas Rike och många fler. Van Helsing spelas av Christopher Plummer. Jennifer Esposito, denna skönhet är också med så är även Omar Epps, en stabil skådis.
Effekterna är ruggigt bra här så är även skådisarna. Musiken består av diverse metalband som var populära då men mest sticker Slayer givetvis ut som spelar sin låt Bloodline från deras God Hates Us All album.
Dracula här framstår som en oerhört erotisk och förförisk figur som till och med impar på mig. Butler övertygar verkligen och när han avfärdar biblen som Propaganda med ett leende på läpparna så kan man inget annat än att le i soffan. Den enda Dracula som kan konkurrera med Butler här i det erotiska är Udo Kier i den mästerliga Blood For Dracula.
Jag brukar aldrig ta åt mig när personer, speciellt karlar på film ska framstå som erotiska men här funkar det. Butler är enligt mig bland de bästa Dracula på film.
Precis som i tvåan så förekommer här en stor del nytt material i vamyrmyten som jag finner både intressant och uppfriskande. Samt förnyande. Skönt att se att det inte bara följs efter standardformuläret till pricka utan man gör något eget av det.
Ett väldigt varmt rekommenderande kommer här och hopp om en lika trevlig upplevelse för er!
onsdag 16 juli 2008
Starship Troopers 3: Marauder - Edward Neumeier - 2008
Jepp. Den tredje delen i sagan om Man vs Bugs är här. Jag är lika förvånad som er. Denna gången är Casper Van Dien tillbaks i rollen som Rico och ta mig fan om han inte är värre skådis denna gången?
Handlingen är som sig bör:
Da bugs har utvecklat nya vapen och håller på att vinna kriget mot mänskligheten. Rico från första filmen är nu överste och leder trupperna i strid. Landets nya fältmarskalk får en hit med sin låt "Today is Good Day To Die" och givetvis ska han sjunga den i fält. Da bugs anfaller och i väg far han med ett gäng soldater som givetvis kraschar. Da bugs sätter i gång att jaga och förfölja dem och Rico hotas plötsligt av avrättning för motsättning av orders. Läget är kritiskt!
Ettan är en klassiker utan dess like. Tvåan funkar medans denna lägger sig på nja-sidan. Effekterna är dugliga och visst förekommer det lite gore och avslitna lemmar. Inte som i den första och inte hellre som i den andra filmen. Utan mer lite lagom. Vad det brister på här är den katastrofala satsningen på "aktörer". Rico´s närmaste man som är en kvinna är utom all sans och känsla för skådespeleri. Hon är hemsk!
Resten av kvinnorna i filmen är av den nya tidens anorektiska klipp-och-klistra-brudar som tycks vara populära nu för tiden. Inga Dina Meyer med andra ord!
En av dem är så sträckt i ansiktet så det ser komiskt ut.
Karlarna är inte det minsta bättre utan följer samma mall även de. Visst förekommer det gemensamma duschscener här med precis som i den första men här är det bara fult.
Vad som verkligen stör mig här att det känns som den kristna högern i USA har varit producent för i slutet är det så översmockat med kors, biblar och präster så det skräms. Efter halva filmen börjar en av kvinnorna i filmen prata om Gud och sen är det kört. Till sist är alla troende och Gud är överallt. Till och med på deras sida i kriget.
Jag väntade bara på att de skulle stämma upp i We Shall Overcome.
Det är inte omöjligt att det var bara ironi och att det var jag som inte fattade den men det drog ner nöjet i alla fall för det var så kraftigt och skrämmande. Kändes nästan som en värvningsfilm till sist.
Denna kommer att stå i samlingen bredvid de andra två men det är inget man kommer att skylta med för släkt och vänner direkt.
tisdag 15 juli 2008
Tankar från en soffpotatis.
Film är väldans underhållande på alla dess olika vis. Just nu är lycka att ligga hemma på soffan under ett varmt och gott täcke när det regnar och blåser ute och man har semester. Och bara mata in den ena filmen efter den andra i spelaren.
Tur för mig så har jag så mycket osedd film att se så jag har lyxen att kunna hoppa fritt mellan stilarna. Kanske man börjar med att se klart Pam Grier-filmen från dagen innan och på så vis vaknar till ordentligt innan man drar på dagens första Van Damme för att sedan mata in en vansinnig ninjafilm. Och om man då efter det känner sig lite trött på action så slänger man in en sci-fi film typ Starship Troopers och bara njuter åt alla vansinnigheter som utspelar sig på tv´n.
Och när vädret går från uselt till katastrofalt och det vräker ner så slänger man in en western och så får man plötsligt damm, sol och bistra män i rummet hos en som inte tvekar att skjuta ner allt och alla de inte tycker om.
Som sagt. Film är underbart och någonting som kan anpassas efter ens egna sinnesstämningar och på det viset gör ens vardag lite mer dräglig
Tur för mig så har jag så mycket osedd film att se så jag har lyxen att kunna hoppa fritt mellan stilarna. Kanske man börjar med att se klart Pam Grier-filmen från dagen innan och på så vis vaknar till ordentligt innan man drar på dagens första Van Damme för att sedan mata in en vansinnig ninjafilm. Och om man då efter det känner sig lite trött på action så slänger man in en sci-fi film typ Starship Troopers och bara njuter åt alla vansinnigheter som utspelar sig på tv´n.
Och när vädret går från uselt till katastrofalt och det vräker ner så slänger man in en western och så får man plötsligt damm, sol och bistra män i rummet hos en som inte tvekar att skjuta ner allt och alla de inte tycker om.
Som sagt. Film är underbart och någonting som kan anpassas efter ens egna sinnesstämningar och på det viset gör ens vardag lite mer dräglig
måndag 14 juli 2008
Ninja Condors - James Wu - 1987
Hur de har fått igenom denna med en 15 års stämpel är mig ett mysterium då de andra två Ninja USA och The Super Ninja kom igenom med en 18 års stämpel. Kanske pga de innehöll naket och sex medans denna inte gjorde det. Jag vet inte men konstigt är det.
Samma lirare coh team här som i Ninja USA och The Super Ninja. Lite annorlunda upplägg men samma våldsballet.
Ninjan White Eagle vill hoppa av Lucifers organisation då han inte klarar av dödandet av oskyldiga längre så de börja jaga honom istället.
Detta är den blodigaste och brutalaste av de tre filmerna jag sett. Början sätter tonen direkt när en gubbe spänns mellan 4 motorcyklar som sedan kör åt varsitt håll allt medan sonen tittar på. Armar åt ett håll och benen åt ett annan. Sedan fortsätter det med motorsågar mot magen på gravida kvinnor som används, tro inget annat. Enorm body count, tonvis med squibs och svärdshugg över ansikte och kroppar. Allt kryddat med mycket kampsportande.
Våldsammare nijafilm får man leta efter och gamle Sho Kusugi kan gå och lägga sig här. Revenge Of The ninja är annars en rätt våldsam historia men här får den spö med hästlängder. Lika snyggt filmat är det inte men fan så mycket våldsammare.
Detta var den första av filmerna som jag sett som var i widescreen medans de andra två var i 4:3. Risig print som säkerligen är från en videokopia men det vägs upp av all vansinnighet.
Ett måste att se om man gillar ninjafilmer och vuxna karlar i färglada pyjamaser!
Samma lirare coh team här som i Ninja USA och The Super Ninja. Lite annorlunda upplägg men samma våldsballet.
Ninjan White Eagle vill hoppa av Lucifers organisation då han inte klarar av dödandet av oskyldiga längre så de börja jaga honom istället.
Detta är den blodigaste och brutalaste av de tre filmerna jag sett. Början sätter tonen direkt när en gubbe spänns mellan 4 motorcyklar som sedan kör åt varsitt håll allt medan sonen tittar på. Armar åt ett håll och benen åt ett annan. Sedan fortsätter det med motorsågar mot magen på gravida kvinnor som används, tro inget annat. Enorm body count, tonvis med squibs och svärdshugg över ansikte och kroppar. Allt kryddat med mycket kampsportande.
Våldsammare nijafilm får man leta efter och gamle Sho Kusugi kan gå och lägga sig här. Revenge Of The ninja är annars en rätt våldsam historia men här får den spö med hästlängder. Lika snyggt filmat är det inte men fan så mycket våldsammare.
Detta var den första av filmerna som jag sett som var i widescreen medans de andra två var i 4:3. Risig print som säkerligen är från en videokopia men det vägs upp av all vansinnighet.
Ett måste att se om man gillar ninjafilmer och vuxna karlar i färglada pyjamaser!
Shakma - Hugh Parks - 1990
Äntligen vad världen har väntat på!
En skräckis om en vild babian som slaktar idioter i ett våningshus.
Någonstans i USA, givetvis, gör sig några forskare redo för ett experiment med deras babian Shakma. Vad de gör är oklart men resultatet blir inte bra så de bestämmer sig för att avliva den lille gynnaren. Men under tiden som den ansvarige ska ta rätt serum för att somna in honom så tar han fel på flaskorna då han är upptagen med att kackla med något kjoltyg.
Resultatet blir att Shakma blir omöjligt ännu vildare och aggressivare när han väl vaknar upp.Personerna i byggnaden gör sig redo för att leka något slags rollspel i byggnaden och vad de inte räknat med är Shakma som nu är vaken, alert och redo för att dräpa.
Lekledaren stänger av dörrar till höger och vänster och till och medhissen. Hela tiden ovetandes om deras besökare som också vill vara med i leken.
Hur löjligt det än må låta med en galen babian så funkar det här. Attackerna är väldans bra gjorda och apan är skitläcker. Inte så värst mycket gore men när det väl förekommer så är det bra gjort. Hur de har retat upp apan till detta beteende är mig ett mysterium för aggressiv är han. Det är knappast som så att de har fått in en liten dvärg i en apdräkt här. Detta är för realistiskt för det.
Enda problemet med filmen är det att den är för lång. Den rundar av på 100 minuter och det är minst 20 minuter för länge i mitt tycke. Det blir mycket onödigt spring i korridorer och annat trams som hade verkligen kunnats trimmats ner.
Skådisarna är Christopher Atkins från Dallas och Den Blå Lagunen. Även här springer han och fyrar av sitt fåniga leende men han lyckas till sist att övertyga nåt så när även om det tar sin lilla tid.Roddy McDowall från Fright Night och Apornas Planet är med en kort stund tid. Dock allt för kort.
De andra är inga av värde att fästa sig vid.
Kort sagt:
En underhållande film med en galen babian med röda skinkor som flashas i tid och otid som dödar människor i en öde byggnad på natten. Lite blod och lite gore men ett stabilt sammanhang trots en lite för lång speltid. Men apan är skön!
Väl värd att se om man gillar djurfilmer!
söndag 13 juli 2008
Grizzly Park - Tom Skull - 2007
Äntligen en bra grizzlyfilm! Den första sedan Grizzly Rage faktiskt.
Ett gäng korkade idioter åker på samhällstjänst ut till Grizzly Park där de tillsammans med Ranger Bob ska rensa upp parken under en veckas tid. Samtidigt så springer en våldtäckare/mördare lös och mördar folk. Givetvis följer han med på resan. Men de är inte ensamma in da busch!
Snart börjar det droppas av folk från gruppen och vad är det som rör sig i buskarna och andas tungt egentligen?
Här är det underhållning på hög nivå när de dummaste av de dummaste samlas i trupp och ska plocka skit. Det är en riktig björn som används i de flesta scener och i de andra en kille i björndräkt. Lysande kul detta.
Det dröjer till de sista 20 minuterna innan det drar i gång på gore och slafs men det är det värt väntan. Nallen är söt och här är till och med en skunk och en varg med också.
Persongalleriet är varierat från Ranger Bob givetvis till den loikala nazisten som boffar bensin, det porriga våpet, rikemansbitchen, latinan med attityden, rikemanspojken, datanörden som är färgad här och den asiatiska kvinnliga tuffingen och någon annan lagom korkad typ.
Inte ett dugg intelligens mellan dem och det är bara bra!
Och här får man verkligen se hur mycket vänskap mellan brudar är när det står en stor grizzly utanför dörren och vill in!
Slutet har också en väldigt skön twist som fick mig skrika rätt ut av skratt!
Skitskön film som kommer rulla många gånger här! Rekommenderas det varmaste!
The Super Ninja - Wu Kuo-Jen - 1982
Ytterligare en vansinnig ninjafilm!
Gänget från Ninja U.S.A. är tillbaka eller de är först i denna, det kvittar. Det är samma lirare i allafall.
5 ninjor i olikfärgade dräkter skrämmer upp rivaliserand knarklangare pga deras hemliga chef vill ta över den lokala marknaden. En lokal polis blir misstänkt av sin rasistiska chef för det och hamnar i finkan. Han rymmer och bestämmer sig för att rentvå sitt namn.
Precis samma vansinnigheter här som i ovanstående film. Om inte värre!
Det slaktas, skjuts och karatas till tusen! Body counten är enorm än en gång och det är totalt vansinningt underbart.
Gillar man lågbudget actionfilmer så ska man se dessa filmerna. Så är det bara!
Kallt Byte - Roar Uthaug - 2006
5 ungdomar ger sig upp i de Norska fjällen för att åka snowboard och coola sig lite. Ovetandes om att det springer runt en typ däruppe med ishacka och ett brinnande intresse att dräpa folk. Allt detta blir de verkligen medvetna om när plötsligt en av dem bryter foten vid ett fall och de tvingas ta sin tillflykt till ett öde hotell.
Snart faller mörkret och dem själva en efter en.
Snabb och bra film som håller ditt intresse vid liv hela vägen. Lite korkade är dem givetvis och sex står som alltid i slashers högt på saker-att-göra-listan. Det går till och med före att äta.
Helt ny regissör för mig och okända skådisar. Fotot är fint samt naturen de håller till i. Alltid trevligt med slashers som utspelar sig i snö.
Denna filmen har mer gemensamt med filmer som Madman, Shredder och The Mutilator i upplägget än alla de andra miljontals slashers det finns där ute på hyllorna. Så förväntar man sig en Terror på Elm Street eller en Fredagen den 13:e så lär man verkligen bli besviken. Och har man siktet på en ny The Ruins, detta hemska missfoster till film, så lär man aldrig återhämta sig.
Skön film som bör ses!
lördag 12 juli 2008
Seed - Uwe Boll - 2007
Detta är utan tvekan om en hård film. Lite dryg men fruktansvärt hård.
Boll är i mångas ögon en pajas men de är så fel på det så det är synd om dem. Han kanske inte är världens bästa regissör men det väger han upp med en massa fantasifulla filmer och en brinnande energi för det han gör.
Denna gången har han till och med fått Michael Paré att agera! Bara en sån sak!
Seed är en seriemördare som är ansvarig för minst 666 mord på 6 år. Nu är han infångad och ska avrättas. 2 gånger dras elektriska stolen i gång och var gång lever han. Vid ett tredje försök och är han fortfarande vid liv då så går han fri. Så är lagen i staterna. Men de ansvariga dödförklarar honom och begraver honom levande. Bad idea! Seed lever och tar sig upp igen endast för att hämnas. Och det gör han verkligen!
Tonen och stämningen i filmen är nattsvart och slutet är inget man väntar sig. Inledningen som består av djurplågeri är en film från PETA och är inget som Boll själv hittat på. Bara den får en att undra vad som väntar.
Att dissa Boll i dag är lika naturligt för folk som inte sett hans filmer och är så tråkigt. Folk har för mycket fritid i dag, så enkelt är det bara.
Så släng era fördomar överbord och stig in i en nattsvart upplevelse.
Starship Troopers 2: Hero of The Confederation - Phil Tippet - 2004
Denna direkt-till-video-uppföljare följer samma linje som slutade med den första mästerliga filmen av Verhoeven. Nu kommer denna inte upp i samma klass men den fyller sin funktion.
Ett gäng marinsoldater finner sig omringade av da bugs och deras stenhårda general (läckert spelad av Ed Lauter) som är på plats i hettan, ger order om att de ska förflytta sig. De tar sin tillflykt i ett torn mitt i smeten och barrikaderar sig där. Plötsligt kommer ytterligare soldater dit samt generalen och resten av manskapet som är kvar. Och snart börjar vissa soldater bete sig konstigt och bugsen börjar närma sig.
Effekterna är sköna här och trots ett tråkigt mittparti så tar denna sig ordentligt den sista halvtimmen. Massor av klafs och klegg samt härliga creature-överföringar som får mig att tänka på The Hidden.
Skådisarna duger och det förekommer till och med lite naket och sånt är alltid trevligt. Nakna bröst tillsammans med blod är ett lyckat recept på en bra kväll.
Perfekt liten film om du vill vara för dig själv en stund!
The Order - Sheldon Lettich - 2001
En otroligt lättsam historia där Van Damme drar till Israel för att hjälpa sin farsa som finner sig ha blivit kidnappad av en hemlig Orden. Väl på plats hinner han träffa Charlton Heston, en kul lirare och hans trogna bil.
Tyvärr dör Heston direkt och det hela drar i gång.
Van Damme har kul här och det märks för han är ett stort leende i hela filmen och det är alltid skoj.
Vad mer som är skoj är att det är de nu kända Nu Image bakom denna med.
Inte bara Charlton Heston är med utan även den store jävlen från The Quest samt den invalidiserade knarkaren från In Hell dyker också upp. Skoj!
Fast det bästa är ändå Sofia Milos, denna skönhet! Mest känd från CSI: Miami men satan vad läcker hon är!
Bra tempo, väldigt lättsam och rolig stämning samt några av Van Dammes bästa fightingmoves på väldigt länge!
Här får han verkligen visa vad han kan göra med sina ben!
Rekommenderas!
Ninja U.S.A - Dennis Wu - 1985
Herre jävlar! Äntligen en totalt vansinnig ninjafilm!
Handlingen här är minimal för jag sov nog en 20 minuter mitt och jag märkte inte att jag missat något viktigt.
Uppenbarligen blir två småkillar räddade under Vietnamkriget av en jänkare, misstänker det då han har camoflageoutfit på sig, en skyddsväst med granater, armband runt en skottskada på armen och en M:16 samt pannband.
Samma räddare ska senare i framtiden utöka sitt imperium med ninjakrigare då de lyder blint och fruktar inget. De småkillarna är nu vuxna som sig bör och en är gift samt han är polis, tror jag. Jag sov då.
Hur som helst. Killarna ska stoppa honom och han har tagit över frugan och använder henne som gisslan. Nu ska de/maken stoppa honom och hans armé av ninjas!
Typisk klipp-och-klistra-film speciellt i försvinnande scener och när det hoppas som värst på grabbarna.
Body counten är skyhög och vapnen, i detta fallet det enda som förekommer i skjutväg är M:16, laddas aldrig om! Underbart!
Massor av pyjamaskillar i alla dess färger och de mest intensiva fightingscener jag sett. Dem måste ha speedat upp dem. Gott om ninjasvärd och kaststjärnor, vilket får mig att minas min ungdom när man gjorde egna sådana i farsans garage av plåt och sedan höll på ta kål på familjens hund när man skulle provkasta dem.
Här hoppas det friskt minst två till tre våningar i taget, till och med inomhus! Energin tar aldrig slut.
Filmen är riktigt blodig från och till och det finns inga döda punkter. Det bara maler på i våld och kampsportande.
Slutstriden är ett kapitel i sig som bara måste ses!
De två kvarvarande antagonisterna stöter sina svärd i varandra i full pyjamasoutfit för att sedan tillsammans hoppa ner för ett vattenfall och plötsligt dyka upp båda två barbröstade och utan sår!!!! Bara för att automatiskt fortsätta fightas. Underbart!!!
Filmen har också en väldigt underlig våldtäkt där det filmas för att skickas till maken men det mest zoomas in på våldtäckarens röda fillingar!
En fantastisk film som måste ses!
fredag 11 juli 2008
Desert Heat - Danny Mulroon - 1999
Här var det så långt i från det gamla vanliga actionköret man kan komma!
Och underhållande är det.
Van Damme ska till en polare i öknen och lämna en båge för att sedan ta livet av sig. På vägen blir han full, skjuten, bestulen på bågen och lämnad för att dö.
Väl på bättringsvägen så börjar han bli varm i kläderna och planerar sin hämnd. Han ger sig in i stan coh inväntar sin tur.
Det intressanta här är persongalleriet coh alla dessa sköna karaktärer. Van Damme har skoj här och denna filmen följer inga vanliga regler.
Vill man se något kul och annorlunda så ska denna ses även om hans klädstil är rätt lökig här.
Annars ett bra tryck och massor av underhållning.
Rekommenderas varmt!
Nowhere To Run - Robert Harmon - 1993
Van Damme sitter inne och flyr med hjälp av en polare från fängelsebussen på väg någonstans. Polaren dör, Van Damme tältar och finner kärleken. Onda markutvecklare vill ha föremålet för hans känslors mark så han vevar loss på lokalbefolkningen samt blir en extrapappa.
Förvånansvärt bra film som är bra på riktigt och Van Damme är riktigt bra som tuff fängelsekund med mörkt förflutet och ett skralt ordförråd. Rosanna Arquette visar lökarna i tid och otid och Ted Levine är skön som skurk.
Riktigt bra regi av mannen bakom liftaren, vilket märks. Hade Van Damme fortsatt med honom så vet man inte hur dagen sett ut för honom.
Väldigt stabil underhållning och agerande. Bra fightingscener och diverse motorcykeljakter med.
Rekommenderas!
Ticker - Albert Pyun - 2001
Nja, detta var ingen höjdare..
Fast Seagal var skön!
Galning spränger halva staden och polisen får tag i hans kjoltyg och nu hotar han spränga en byggnad i staden tills hon släpps. Dramats snut tar hjälp av sina hårda metoder och den lokala bombexperten för att stoppa honom....
Maken till virrig film är det nog länge sedan jag såg. Pyun som annars har koll på läger är verkligen ute och svamlar här av någon konstig anledning.
Tom Sizemore är alltid stabil, även här. Seagal är oväntat avslappnad och skön här. Kul som fan att se. Dennis Hopper är en dryg jävel som jag aldrig tyckt om, här är han sitt vanliga tradiga jag.
En rörig film minst sagt med en av de sämsta rollprestationer på film jag har sett. Någon lokal rappare som dör i början står för den bedriften. Han kan inte ens dö!
Roligast är Seagal med lösskägg, solbrillor och hatt som lirar på en bluesklubb förmodligen sin egen låt Love Doctor. Lätt bäst i filmen.
Inget att springa benen av sig för men kul om man är Seagalkomplettist. Annars bör man undvika. Själv ser jag nog om den.
The Quest - Jean-Claude Van Damme - 1996
Härligt matinéäventyr i regi av Van Damme. Dock har han inte kunnat bestämma sig om han vill löpa linan ut och göra det till ett renodlat äventyr eller om han ska släppa loss lite bloodsport takter i det hela. Dock så gör han det sistnämnda fast barnvänligt.
Något som gladde mig förutom att han har Roger Moore med är det att han har skrivit manuset tillsammans med Frank Dux. Dux som alla vet är liraren som Bloodsport är baserad på.
Massor av kampsport i slutet och i alla dess olika stilar är ett välkommet inslag. Början med en clownsminkad Van Damme är söt.
Killen ligger verkligen i med sin karriär eller gjorde. Nu tycks han bara se trött ut. Men här är han pigg och glad.
Här spelar han en kille som omger sig med utslagna barn och hjälper de med en dräglig tillvaro genom att lura folk på pengar. Dock går det åt skogen och Van Damme gömmer sig på en båt och blir där uttnyttjad, ej sexuellt, utan som arbetskraft. Skeppet i sig blir angripet av andra lirare och V.D. kommer undan. Han säljs till en asiat någonstans och blir upplärd i ytterligare kampsportande.
Moore som vill ha guld får reda på en tävling med enormt mycket guld i potten och asar med Van Damme dit. Endast för att utnyttja honom som anledning för att komma åt guldet.
Som sagt så är detta en äventyrsfilm och en bra sådan. Inget direkt våldsamt utan mer familjevänligt. Konstigt att han inte regisserat mera då han lyckas bra här.
Inget för blodtörstiga våldsbejakare utan mer underhållning och för oss som gillar den här stollen helt enkelt!
Dreamcatcher - Lawrence Kasdan - 2003
Första gången denna sågs blev jag väldigt kluven till den. Jag tyckte detta var en besvikelse. men ändå så köpte jag den nu och tänkte det var dags att ge den en chans till. Anledningen till det stavas Thomas Jane. Jag gillar denna lirare.
Han är bra, helt enkelt. Tror inte jag sett en dålig film med honom än.
Men vid denna omtittningen så kände man igen fler ansikten som man börjat gilla på senare dar och då blev det enklare att ta till sig filmen.
Jag blev positivt överraskad!
Handlingen är som vanligt på klassiskt King-maner övernaturligt och det innefattar barn och dess ondska. Fast denna gången med aliens i smeten.
En film som fått mycket skit och den är verkligen oförtjänt. Det gäller bara ha lite fantasi och ta det för vad det är. En film om vänskap. Stark sådan. Och ett brinnande intresse för Scooby-Doo.
Ett gäng polare åker till skogs för att fira något. Hela tiden pratas om det om en kompis från förr som verkar vara död. Plötsligt går allt åt skogen och militären kommer med dragna pickadoller. Plötsligt är allting smittat av något som har en väldigt besynnerlig väg att ta sig ut. Förökar gör det sig med.
Kanske inte direkt vad som går hem i stugorna en fredagskväll men är man mottaglig så får man en bra upplevelse.
Thomas Jane är som allti sevärd och här överraskar Donnie Wahlberg såpass att jag inte känner igen honom förrän det är försent.
En bra film och kanske ingen typisk King-film i den bemärkelsen och det är tur det då det går 14 sådana på dussinet nu för tiden.
lördag 5 juli 2008
Replicant - Ringo Lam - 2001
Ringo Lam och Van Damme har i mitt tycke gjort en hel del bra filmer. Bland annat In Hell och Maximum Risk. Denna hade jag väldigt låga förväntningar på sedan en tidigare beskådning.
Och fel hade jag!
Detta är en riktigt bra och spännande thriller med Van Damme i en dubbelroll. Precis som i Double Impact.
Michael Rooker spelar en snut som jagar en seriemördare som eldar upp ensamma kvinnor med barn. Van damme #1.
Det spelar ingen roll vad eller hur han gör så kommer han aldrig i fatt honom. Till och med när han pensionerar sig så ringer liraren och terrorriserar honom. Schysst!
Men en dag blir han kontaktad av någon lokal myndighet som har lyckats få tag i DNA från mördaren och lyckats replikera honom. Van Damme #2!
Nu får Rooker som uppgift att lära Van Damme #2 att gå och prata samt låta honom leta upp sig själv, med andra ord spåra fram Van Damme #1.
Detta bäddar för intressanta upplägg. Speciellt när #2 hamnar i horkvarteren och gör sin "debut".
Van Damme är verkligen bra här i dubbelrollen och jag hoppas han gör fler sådana här filmer trots hans senaste uttalande i Aftonbladet.
Lam´s regi är som alltid bra och det är en välgjord film med fina effekter. Det flyter bra och smäller när det ska smälla. Rooker är en klippa som alltid även om han är väldigt endimensionell i sitt agerande. Har man sett honom en gång så kan man honom sen. Men han funkar fint.
Inte så mycket actionfilm detta utan mer en thriller med actioninslag som är väldans bra.
Rekommenderas!
Half Past Dead 2 - Art Camacho - 2007
Samma upplägg och samma film en gång till. Denna gången är Seagal utbytt mot den före detta wrestlern Bill Goldberg som är en stor kille.
Mindre budget denna gången men inte desto sämre för det.
Den ena liraren från den första filmen är med igen och denna gången blir han förflyttad till ett annat ställe för att komma åt mer guld. Det visar sig att det i den första inte var allt.
Goldberg är oskyldigt inlåst och vill vara ensam och den nya liraren låter honom inte vara det. Snart utbryter upplopp och deras respektive dotter/flickvän blir inlåsta med dräggen.
Vanlig standard action här, varken mer eller mindre. Goldberg funkar fint för mig så denna slinker ner utan problem.
Det gäller bara att ta det för vad det är en. Ytterligare en lågbudgetfilm som rider på en hyfsad föregångare som inte gör för mycket väsen av sig men funkar fint. Åtminstone här.
Half Past Dead - Don Michael Paul - 2002
Seagal är undercover i jakten på en kriminell lirare med det svenskklingande namnet Sonny Ekwall. Tillsammans med sin lokala rappare till sidekick även denna gång så går det mindre bra.
Han blir skjuten av sina egna och hamnar på kåken där han ska övertyga sidekicken ännu mer för att han ska avslöja sin chef.
Väl på plats på kåken så ska det anordnas en avrättning på en annan lirare som gömt guld för en hiskelig massa pengar. Självklart kommer det dit ett team som ska stoppa avrättningen och lösa ut vart guldet är.
Otur för dem så är Seagal på plats med fången och iklädd sin bandana så tar han upp kampen än en gång tillsammans med vissa väl valda fångar.
Hyfsad standardaction som slinker ner utan problem. Nia Peebles är med som femme fatale och hon är riktigt läcker här. Den ena liraren från Anacondas 2: The Blood Hunt är också med men han är inte lika läcker. Åtminstone inte för mig.
I sann Seagal anda så pangas det och viftas med kroppsdelar till höger och vänster. Budgeten är inte stor men det märks inte så mycket. Dem har utnyttjat resurserna bra.
Seagal är på bra humör vilket märks och han till och med ler och skämtar lite.
Kanske inte världens bästa film men inte hellre den sämsta. Perfekt underhållning när man inte begär så mycket eller man bara är lite bakis en söndagsmorgon.
onsdag 2 juli 2008
Today You Die -Don E FauntLeRoy - 2005
Seagal är en modern Robin Hood som snor från knarklangare och ger till de bättre behövande. Dock inte allt.
Han har en synsk tjej som ligger mest och oroar sig över saker och ting medans han själv tar det lugnt.
En dag blir han erbjuden att köra en bil under ett rån som går allt utom bra. Han kommer undan med pengarna och hamnar själv på kåken.
Där fortsätter han att bli utpressad av precis alla om vart pengarna är men han håller tyst. Till sist lyckas han rymma och jakten kan börja.
Ytterligare en film med Seagal och dårarna från NU IMAGE. Denna gången heter bolaget Millenium, förmodligen innan de bytade namn. Hur som helst.
Massor av pang-pang och en Seagal på strålande humör och ingen taskig dubbning gör detta till en riktigt skön film!
Armar bryts och one-liners spottas ut i ett rasande tempo. Allt utspelar sig i Las Vegas med så denna gången slipper man öststaterna, tack och lov. Brudarna är trevliga att titta på här och till och med den lokala rapparen som är side kicken sköter sig.
Allt som allt en väldans kul och underhållande film som jag blev väldans överraskad av.
Rekommenderas!
tisdag 1 juli 2008
Urban Justice - Don E FauntLeRoy - 2007
Seagals son mördas under en utredning och pappa anländer till da hood.
Detta var den första som markerade Seagals återgång till sina hårda takter igen. Massor av skottlosningar, hårda one liners, martial arts och low lifes. Och massor av squibs vid skjutningar givetvis!
Vissa säger denna är bättre än The Marker men jag håller inte med. Jag finner denna lite si sådär. Kan inte riktigt sätta fingret på vad det är men den är inte i topp med hans andra mästerverk. Stabil film men det är något som inte tilltalar mig här.
Eddie Griffin är med som gang banger och honom finner jag underhållande annars men här spelar han över så det blir hemskt. Han passar inte i rollen.
Kanske är det de andra i rollsättningen som inte kan matcha Seagals karisma så de bleknar. Den ende som kommer upp där är Danny Trejo som alltid är bra.
Underhållande film men något fattas, åtminstone för mig.
Fet action som inte gör en besviken och säkert lockar nya fans till camp Seagal.
Men ändå sevärd!
Sabata - Gianfranco Parolini - 1969
Äntligen en hederlig spaghetti western!
Jag har skjutit upp denna bekantskapen länge då jag trott denna varit för "ren" för min smak. Med det menas att det förekommer inget smuts på "hjälten" och miljöerna. Samt det är bara sympatiska personer i filmerna. Andra exempel på smutsiga westerns är Keoma, Django, Mannaja.
Samma gamla visa här:
Den lokala banken har mycket pengar. Lokala typer vill åt dem. Lokala typer rånar banken och sticker. Fast denna gången skjuts dem direkt av en främling som är extremt skarpögd. Han har "gunsights eyes". Sabata har kommit till stan och han är en jävel på att skjuta.
Väl på plats så börjar Sabata ställa krav och pengar för annars ska han släppa fram sanningen om rånet och det uppskattas inte. Så in med alla dess olika skarpskyttar för att stoppa honom. med andra ord, det blir ett infernaliskt skjutandes.
Lee Van Cleef spelar Sabata och han trivs! Enormt!
Så roligt tror jag inte jag har sett honom ha i en film för. Här har han sällskap av Howard Berger, pappan i Keoma för er som inte känner till honom. Han har också en framträdande roll.
Och precis som väntat så får Sabata ett gäng sidekicks här med. En tjockis som får mig att tänka på Bud Spencer och en annan lirare som är mest tyst men är väldans akrobatisk.
En riktigt bra western som fick två uppföljare varav Yul Brynner spelar Sabata i del två medans Van Cleef är tillbaks i den tredje delen igen.
Denna följer inte den givna standardmallen som alla andra westerns gör. Dvs, hjälten anländer, rensar upp, lever gott tills de kommer på hans knep, tar ner honom på jorden, han kommer undan, slickar sina sår och sedan återvänder för att hämnas. Denna har en egen agenda.
Rekommenderas!
Dracula 2: Ascension - Patrick Lussier - 2003
Äntligen en vidare utveckling på vampyrtemat!
Hade minnen av att Fred hyllat denna och nu förstår jag varför. Ettan såg jag för länge sedan men nu ska den ses om tillsammans med den tredje delen så fort de är beställda.
Ett par som jobbar på ett bårhus får plötsligt in ett bränt lik som inte följer gängse regler för hur brända lik skall vara. Smarta som de är så är en av dem inne på vampyrism och fattar snabbt att detta måste vara en sådan. Plötsligt ringer telefonen och någon okänd erbjuder dem 30 miljoner dollar för liket.
Snabba som de är så tar de liket och drar till någon enskilda stuga med pool. Väl på plats där så uppväcker dem personen med blod och gissa vad? Det var Vlad!
Fast denna gången har de en rabiat och vältränad samt dödlig präst efter sig!
Inget nytt under solen när det gäller agerande samt persongalleri utan här är det smågrejor gällandes vampyrer som inte kommit fram tidigare. För mig som gillar dessa filmerna så är det ett välkommet inslag.
Effekterna är riktigt bra här för att vara en DTV-film samt den är filmad i ett brett format. Kanske inte så mycket gore men det där förekommer är väldigt välgjort som sagt och tempot är bra.
Jason Scott Lee är skön som prästen och hederlige Roy Sheider gör en ack så liten roll men hans närvaro märks.Graig sheffer är också med fast honom känner nog inte så många till. Själv finner jag han lite obehaglig och opålitlig. Men här funkar han.
Resten är bara kanonmat om man säger så.
Här kommer ett litet smakprov på den läckra dialogen:
Dracula: So noble what you said to the girl. About the sunlight purging her of evil. But she's too far gone and you know it. You know she will die.
Father Uffizi: Better by her own hand than mine.
Dracula: I like that. You're more ruthless than I am.
En riktigt bra och spännnade skräckis som rekommenderas varmt!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)