Bear Island - 1979

Förr på den gamla goda tiden så var alla filmatiseringar av Alistair Macleans böcker alltid högvilt i videoaffärerna. 8 Glas, Fruktan Är Mitt Vapen, Vem Har Greppet Om Min Lem osv var garanterade kioskvältare och detta var en av dem som jag aldrig kom att se och nu så är det gjort. Väntan har varit lång men var den värd det?

Donald Sutherland åker ut till Björnön som ligger i Berings Sund tillsammans med Lloyd Bridges, Richard Widmark och Christopher Lee för att nämna några. Platsen visar sig vara en gammal ubåtsbas som gömmer mängder med nazistiskt guld. Men så fort de visar sig på fel ställe så dör någon i teamet och den stora frågan är såklart vem som ligger bakom allt. Givetvis är det gott om vändningar och det är aldrig klart vem som är vem i denna historia.

Miljöerna är storslagna för det är bara snö och berg och det är skoj för det är fint tycker jag. Men om vi ska klaga så är det att inte ens en sketen pingvin bjuds vi på och någon björn får vi inte se någon skymt av däremot en massa skäggiga karlar men tyvärr röker ingen av dem pipa. Stämningen är fin och typisk för just denna sortens typ av film pga den är osäker och det svänger ofta på vem som egentligen är vem och alla har hemligheter här. Vad som stör mig mest är att jag inte sett denna tidigare för den är bra.

Actionscener får vi i form av lite handgemäng och lite laviner och sådant samt några jaktscener med snöscooters och andra fordon dock inget naket. Vinklingen med nazi-guld är rätt skön nu med för det innebär att man slipper det nya tugget med att alla är terrorister eller talibaner eller vilda lesbianer inställda på att erövra världen eller vad nu för tema som är i alla filmer som görs. Förr var det alltid nazisterna som var skurkar fast nu får alla som är mörkhyade och innehavare av ett stort skägg samt bor i en grotta stå för den delen. Så därför är det skönt med detta gamla och att man får en påminnelse om hur det var förr.

En bra film med skön stämning och bra story med fina skådisar och bra flyt. Lite för lång då den klockar in på dryga två timmar men inte så det blir drygt utan mer man blir lite rastlös så smått. Konstigt nog så görs inga filmer av Maclean längre, undrar varför för hans böcker spöar det mesta som kommer ut i dag. Rekommenderas.