Vad som börjar bra slutar allt för ordinärt för min smak. Hade det varit inavlade kannibaler även om nu det temat tagits till sin gräns otaliga gånger redan så hade det ändå fungerat bättre för mig än vad A Lonely Place To Die gjorde nu. Bergsbestigning på film har jag alltid gillat för det blir automatiskt spännande såvida det inte är The Eiger Sanction som man plågas med. Den filmen är ett stort gissel. A Lonely yada yada yada innehåller just spännande turer i bergen bland utsökt miljöer i Skottland där man sätts på spänn när det klättras och bestigs för att sedan ändra ton och läge till mer av det som en thriller där det jagas vilket inte är fel alls för att till sist ändra form än en gång och bli en actionspäckad kidnappningsfilm där jag fullkomligt sket i hur det gick bara det tog slut.
Protagonisterna visade sig vara de två största klåpare med vapen i hand som mot alla odds ändå lyckades med sitt mål även om de inte kunde sikta än mindre träffa en lada inifrån med en hagelbössa. Det störde mig får jag erkänna. En annan sak som störde var det att filmens början som startade så bra och spännande med skönt kamerajobb som verkligen visade på förmåga och coola åkningar sin vinklar blev till sist lika spännande som de i en modern Bruce Willis film. Dvs inget kul alls. Nej, en besvikelse för det som började så fint slutade otroligt ordinärt och händelsefattigt i originalitet att jag bara vill lägga upplevelsen bakom mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar