Mother´s Day - 2010

Någon gång under förra århundradet släppte Troma en film med samma namn och ett snarlik innehåll. En film jag gav en chans ett tag tillbaka men stängde av relativt snabbt igen för det är ju Troma och det bolaget är inte riktigt min kopp te. Fast tur för mig så kom en nyvisualisering på temat och det ståtade med Rebecca De Mornay i den ledande rollen. Nu är De Mornay en kvinna som jag aldrig föll för när det var populärt men nu när hon börjar komma upp i åren så har jag insett vilken slående kvinna det är för hon ser onekligen porrig ut nu för tiden. Dock inte här.

Storyn den här gången cirkulerar runt en ung familj med en tragik bakom sig som firar en kväll hemma i sitt nya hus med en stor del vänner samtidigt som det är en tornado på gång i grannskapet. Men en mänsklig sådan är även på gång dit då tre beväpnade rånare, misslyckade sådana, kommer dit under tron att huset fortfarande är deras. Vad de inte vet är att mamma förlorat huset till fogden så de nu lever i en husbil. Väl på plats så tar de för sig, terroriserar och lever jävel så gott de kan med de som är där. Åtminstone tills mamsingen kommer. För då tar allt fyr i helvete. Hemligheter avslöjas, peruker slits av och all möjlig smutsig tvättas offentligt samtidigt som de nu forna vännerna hetsas mot varandra för att bland annat se vem som ska offra sin fru/fästmö åt oskulden i rånarligan som för övrigt ligger på övervåningen dödligt sårad.

Allt eftersom kvällen fortsätter så fortlöper våldet, den fysiska och psykiska terrorn eskalerar och när filmen väl är över så har vi fått spikpistoler, skållhett vatten i öron, sexuell förnedring, sönderskjutna skallar/ansikte, knivar, slagsmål, mera terror och en grym Rebecca De Mornay i fin form som totalt styr hela butiken. Med psykisk terror, fysiskt våld från sina söner och en rejäl dos intelligens vet hon hur att läsa de som är i hennes våld och styra dem samt att trycka på rätt knappar är precis vad hon gör vid varenda rätt tillfälle. Vilket leder upp till fler oväntade vändningar som jag först inte räknat med att få. Tummen upp!

Våldsamt, skitigt och hårt är vad man vill ha och det är precis vad vi får i den här remaken även om jag har svårt att se den som just en sådan. Originellt är det inte för terrorfilmer och home invasion-filmer finns det gott om där personerna hetsas mot varandra bara det att den här är bland de bättre av dem och definitivt den bästa jag sett på bra länge. Så med den här i färskt minne så kan en varning sitta fint: Nästa gång det ringer på dörren så passa er för vem det är ni öppnar dörren för!