Tredje och sista delen i Love´s Dyer trilogi och detta är en mycket mörkare film än de andra två. Här handlar det om att utsättas för onödigt våld och dess inverkan på den drabbade. Men även att man bör slå tillbaka och inte ta någon skit. Så man kan säga detta är en vigilante-film och sådana är alltid underhållande tycker jag. Storyn går jag inte in på utan det är bättre den ses med egna ögon.
Men de första 40 minuterna är ingen trevlig syn här. Man sitter och blir förbannad över hur folk kan bete sig med ingen som helst åtanke på hur eller vad deras handlingar gör. Sen släpper det men det mörka hänger ändå över filmen och man vet inte riktigt vad man ska tro. Är detta bara en vigilante-film i mängden eller är det Love´s egen syn på rättsskapandet i hemlandet? För är det så är det verkligen ingen större tilltro han har till dem och den egna polisen.
Förutom allas våran Dyer så ser vi fina skådisar som Sean Bean och Bob Hoskins. Båda är som alltid lysande i sina roller och även om Dyer är rätt anonym här så får han ändå det sista skrattet, bokstavligt talat med. Miljöer, musik, väder, ja precis allt man kan tänka sig här är grått och dystert så är man på gott humör och vill solka ner det så är detta ett fint alternativ.
Överlag en bra film men den tappar lite av den slagkraftiga inledning den har och den andra halvan är inte lika rå. Men det är ändå fortfarande intressant och bra så ett tips för er som gillar just vigilante-genren och sett er trötta på Lustig´s Vigilante. Ett tips nu i all julanda detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar