lördag 3 januari 2009

Sharky´s Machine - 1981


Det nya året började säkert bra för de flesta men inget vidare för mig. Sambon stack fortare än jag hann skriva om Count Dracula´s Great Love. Så nu sitter man här ensam igen och i vems sällskap har man det inte bättre än i Burtans stabila?

Sharky är sergeant på mordroteln och efter en totalt misslyckad arrestering där en civil blivit skjuten så åker ner till sedlighetsroteln. Bokstavligt talat. De håller nämligen till i källaren på kåken och inga andra snutar vill gå ner där då de är rädda de aldrig kommer upp igen. Han får sig ett skrivbord alldeles intill The Cage, där alla perverterade och prostituerade håller till. Trevligt med andra ord.

Känner man till Burtans filmer och hans karriär så känner man igen de flesta ansiktena här. Papa spelas av bekantingen Brian Keith, Friscoe av Charles Durning. Båda är med i flera av Burtans filmer. Andra kändisar känner ni säkert igen med.

Passande nog så är det nyval i staden och den blivande guvenören vill inte några typer som säljer röv på hans gator så de samlar in alla av misstänkt karaktär. Väl på plats igen så kommer Sharky något på spåren och det hela börjar. Det visar sig att den blivande guvenören håller sig med lyxhoror och en av dem har precis blivit mördad, blind på köpet var hon med!

Allt de har att gå efter är guvenörens hora som visar sig heta Dominoe och spelas av Rachel Ward. Saken är inte bättre än att Sharky faller som en löning på krogen och börjar avlyssna och iaktaga hennes våning.

Hennes hallick däremot är inget vidare glad på hennes älskare så han bestämmer att skicka in sin nedknarkade yrkesmördare till bror. Henry Silva, vem annars!
Killen gillar att överdosera innan han ställer sig utanför dörren och släpper ut ett älgavrål innan han låter tömma båda piporna i ansiktshöjdpå den som kommer till dörren för att öppna. Detta blir väldigt kladdigt. Men vad dem inte vet är att det är inte Dominoe som dog utan hennes polare så nu måste Sharky skydda henne för allt han är värd.

En bra film av Burt som han även regisserat själv. Inga svagheter i agerandet och en väldigt noir lik dialog och stämning i filmen. Lite blandat med det ljuva slutet på 70 och början på 80. Tyvärr blir filmen en smula seg i mitten när Sharky snöat in på Dominoe och mest ligger och fluktar på henne. Det blir rätt drygt faktiskt och man tappar nästan lusten att se vidare. Men ge inte upp för det rättar upp sig igen. Och för den som är observant så kanske man ser den sköna Tony King i rollen som Kitten med!

Durning, Keith och de andra skådisarna håller fanan högt och speciellt Durning är i toppform och briljerar med sina sköna utbrott som deras chef. Burt själv är alltid stabil och här är han hård med. Scenen där horar förlorar ansiktet är rejält rå och effekterna där är förvånansvärt råa. Ansiktet är borta och det visas i bild.

Stabilt som sagt men lite segt mellan varven. Utgåvan jag såg var det Australiensiska reg 4-släppet och det är i anamorfisk widescreen till skillnad från alla de andra släppen på filmen.

Rekommenderas till alla vänner av Burt!

1 kommentar:

Fred Anderson sa...

Som du skriver själv, lite seg i mitten - men annars anser jag den vara ett mästerverk.

Jag brukar lista den tillsammans med snutfilmer som French Connection 1 och 2, Mannen På Taket osv osv.