Born To Fight - 1989

Ännu ett samarbete mellan Bruno Mattei och Claudio Fragasso där vi om vi är vakna kan se Fragasso himself som en av fångarna i filmen. Själv missade jag honom för jag visste inte vad jag skulle kolla efter. Vad som är ännu mer underligt är att Alan Collins ska vara med i denna och är med i rollistan men är inte med i själva filmen! Förmodligen lånade han ut sitt namn för att locka publik och tjäna en hacka. Skit samma för vi får Brent Huff, Mary Stavin från Örebro som var med i inte bara två Bond-filmer utan även Strike Commando 2 som House och Romano Puppo som Massimo Vanni.

Nu är Brent Huff ingen Reb Brown och därför blir det lite tråkigare när man kollar på denna Rambo: First Blood Part II-kopia där han springer runt och skjuter vietnameser på löpande band. Kanske det beror på att han inte skriker i filmen överhuvudtaget förutom i en otroligt underhållande scen där han hoppar ner för ett tak och skjuter såklart. Men det räcker inte. Filmen blir seg mellan varven och då spelar det ingen roll hur mycket det skjuts, sprängs eller kutas runt i tät vegetation. Jag satt och kollade tiden var femte minut för det kröp fram i rutan och så ska det inte vara. Inte med ett sådant här team både framför som bakom kameran.

Visst, budgeten är låg men det är inget som märks här från filmer i samma genre. Vi har massor av statister, bambuhyddor som sprängs, enorma explosioner, synkade hopp i samband med explosionerna, vapen som aldrig laddas om och rejäla squibs. Så varför blir det inte roligt då? Förebilden de kopierat är det inget fel och inget direkt heller på denna finns det förutom att den är fruktansvärt seg. Mary Stavin visar sig vara en fan av stora gester och svenskan lyser igenom rätt bra så fort hon börjar höja rösten. Huff lufsar runt i skinnväst, cowboyboots och hatt samt cigarill i mungipan så det är inte utan att man undrar om han gått på fel film set först.

Men när han i den sista halvtimmen beväpnar sig med en M-60 samt en M16 med granatkastare så blir det lite roligare. Är det bara jag som reagerar på att det oftast är hjälten i dessa filmer som bara har detta vapen? Ta omslaget på Atlantis Interceptors om inget annat. Där får vi bildbevis på den teorin. För att återgå så blir det automatiskt mer kul då och det skjuts satan i det och vi får allt vi hoppas på och mer men när det är klart så återstår det fortfarande en kvart av filmen och då kommer den slutgiltiga upplösningen. Den kvarten kunde de gott ha skippat och bakat in i den andra delen av filmen för här går det bara på tomgång till sist. De drar ut filmen alldeles för länge för min smak. Så hur gör man när det blir så segt då? Jo, man ser till att kolla upp vilken av dem i filmen är mest lik i mupparna och detta är vad jag kom fram till:
     

Sam the Eagle vs. Romano Puppo.