Sunday bloody sunday. Vad funkar bättre en trött söndag än betrodda filmer som funkar i alla väder och vilken film passar bättre in på den beskrivningen än just denna? Clintan gör här sin paradroll enligt mig och detta är nog hans bästa film får jag säga. Hur många gånger denna setts kan inte räknas för det går bara inte. Storyn är den att en gammal marinsoldat kommer tillbaka till sin kommendering för att lära upp en ny ung trupp samt att återförenas med sin exfru då pensionen är på gång. Givetvis är det konfrontationer med både överordnande som den lede fi, barägare som meniga som allt man kan tänka sig. Allt kryddat med minst sagt färgstark dialog och en Clintan i högform. En dialog som för övrigt marinkåren menade på var för grov och som inte användes och till svar fick de endast från Clint var "fuck ém..." Nämnde jag den var färgstark?
Förutom Clint så ser vi Mario Van Peebles, Moses Gunn som Webster, Everett McGill som Powers och andra bekantingar från förr. Ett litet krig får vi inkastat med då denna utspelar sig precis lagom till Grenada"krisen". Hur som helst. En jäkligt bra film och för att använda en rätt sliten mening här inne: som det inte ska läsas om utan ses om eller för första gången. Ni vet att ni vill se den.
2 kommentarer:
En kanonfilm det här, men jag önskar att de skippat slutkrigandet. Dels för att det känns inklämt med skohorn, typ, och dels för att det är väldigt svårt att känna nån sympati med invasionen av Grenada... men på det stora hela en pangrulle, som kanske ska få förgylla också min söndag...
Invasionen av Grenada är inget som bekommer mig varken i filmen eller som händelse så det har jag inget problem med. Men att du ska se om filmen är självklart, det är ju en höjdare :)
Skicka en kommentar