Bring Me The Head Of Alfredo Garcia - 1974

El Jefe styr sin egendom med järnhand och det är som tiden stått still sedan 1880. Alla vakter går runt med sexskjutare och winchesters och sporrar. Visst finns där bilar och motorcyklar men mest används hästar. Alla är klädda som den gamla tiden med. Hans yngsta dotter har blivit gravid och vägrar berätta vem som är fadern. Hon förudmjukas offentligt inför familj som vakter som präst. Armen hennes bryts innan hon avslöjar fadern. Strax därpå faller ordern från El Jefe.
Bring Me The Head Of Alfredo Garcia!

En miljon dollars utlovas och jakten börjar. Sappensly och Quill finner sig snart på en sliten jäkla bar där pianisten Benny huserar. Benny är en loser som bara sjunker djupare och djupare ner i skiten. Hans kvinna Elita är en lokal hora som dagarna innan haft umgänge med Garcia så när han blir lovad pengar om han vet något så ser han detta som en sista chans att bli något.

Efter lite förhandling och bekräftelse från hans dam så sätter han sin plan i verket. Kan han ordna fram huvudet så ska han få 10 000 dollar för besväret. Benny sätter av i sin slitna bil tillsammans med Elita. Hon berättar att Garcia precis dagarna innan dött i en bilkrasch och nu är begravd. Benny sätter fart emot vad han tror ska bli snabba pengar. Men det finns inget so heter snabba pengar i denna värld vilket han snabbt märker....

Warren Oates är som gjuten för rollen som Benny och Isela Vega är fantastisk som Elita. Hon gör verkligen något av rollen som den åldrande horan som bara vill bli gift med Benny och älskad av honom. Hon är van vid att bli utnyttjad vilket kommer fram i en stark scen när hon och Benny har picnic och blir störda av två knuttar (varav den ene av dem är Kris Kristofferson).

Följande dialog är mellan Benny, bikern (Kristofferson) och Elita när bikern ska dra i väg med henne och ta för sig medan den andre hotar Benne med pistol:

- You two guys are definitely on my shitlist. (Benny)
- He´s a rotten sport, your old man. Let´s get outta here. Come on (biker)
- I´m gonna kill you one day, you gringo son of a bitch! (Benny)
- No you won´t Benny. I´ve been here before. You don´t know the way. (Elita)

Stenhård dialog i stenhård scen!

En annan sak som min kollega Fred tar upp här är Peckinpahs "fascination" för homosexuella vibbar i sina filmer, så även i denna. Vad som började lite som ett skämt i The Wild Bunch där L.Q Jones och Strother Martin framstår som ett konstant grälande äkta par och ska föreställa två bögar. Vilket han lyckas med också. Fast där framstår de mer komiska.

I denna är det Robert Webber och Gig Young som är det paret fast det är inget som framstår komiskt här. Bara hårt! De varken hånas eller parodieras, bara framstår som två elaka och hårda jävlar. Bestämda i sin sak. Det visas ordentligt i början när de är hos Benny på baren och en hora ställer sig hos Webber och börjar smeka honom på insidan av låret och han iskallt sänker henne med en armbåge över truten utan ett ord. Han bara gör det. Young bryr sig inte ens om det.

Peckinpah förde detta även med till Järnkorset där en soldat kysser en annan mitt på munnen när han börjar flippa ut. Kanske inget homosexuellt men det visar att Peckinpah inte var rädd för att visa att män kan vara bögar samtidigt som de är hårda som flinta. Han var före med mycket, den fulingen.

Warren Oates har en skön scen där han vaknar upp i sängen hos Elita och upptäcker han har fått flatlöss och kniper ihjäl två av dem innan han dränker paketet med tequila och går upp och klär på sig. Men denna rollen som Benny eller Coyote som Elita kallar honom i en scen är nog hans bästa. Han är så övertygande som den eviga losern Benny så man tror han spelar sig själv till sist.

Peckinpah har fått till ett fascinerande tempo i denna filmen som är så vaggande att till sist så känns det som man är i trance när man kollar för man är så djupt inne i den. Allt från fotot till miljöerna till musiken drar verkligen in en i denna våldsamma värld.

En underbar och hård film som har ett sådan slutscen som är som pricken över i:et och man sitter helt utmattad efteråt.

Att se film av Peckinpah är inget man gör, det är något man upplever.