Efter ytterligare skitfilmer avstängda eller inget av värde att skriva om så blev det att rannsaka det egna biblioteket och se en bra film istället för att genomlida ytterligare skit. Och vad kan mer bli bättre än en mysig rysare av maestro Balagueró. Storyn är lika simpel som den är bra. Vikarierande sköterska rycker in på nattskiftet för att ersätta en sjukskriven dito. Men finner att det är mer än kissnödiga barn som är uppe och spökar om nätterna. Någon eller något finner stort nöje i att bryta leder av de små kottarna och ser till så att ingen lämnar salarna någonsin men när dagen närmar sig för att flytta från sjukhuset så brakar allt loss på en och samma gång.
Detta är en spansk spökhistoria, inget annat. Inget våld direkt eller gore utan mer en kallsvettig story med sköna inslag som ser till så att ens nackhår reser sig med jämna mellanrum. Inte så soft som The Orphanage nu och inte lika mörk som Los sin nombre utan mer en klassisk rysare som tar tag i en direkt och håller en kvar i sitt grepp. Och precis som i Balaguerós andra filmer så är det barn som är mest utsatta här. Jag är en stor fan av nämnda regissör och håller han som en av mina fem favoritregissörer men det som överraskade mig mest i denna var faktiskt det att han valde att ta med Calista Flockhart i leaden. Totalt oväntat och en ännu större överraskning för mig då hon ror hem detta med guldstjärna. Har aldrig tålt henne tidigare och Ally McBeal kan jag inte ens tänka på utan få mörka tankar i sinnet men efter denna så har jag ändrat mig lite gällandes damen i fråga fast den där jäkla tv-serien kommer jag aldrig att ändra mig om, den saken är säker!
Gillar man rysare/skräckisar som int förlitar sig helt på effekter eller slafs så är detta ett fin exempel på hur bra en sådan film kan/ska vara. Själv är jag trött på många av de titlar som kommer upp nu för tiden för det är inget intressant eller spännande i dem alls. Men det problemet löses enklast genom att se en spansk film för de gör sällan eller aldrig en besviken. Visst finns det undantaget men de är få. Så har ni missat denna så är det bara att ge er ut och se den. För spanskt funkar fint vilken dag som helst i veckan!
Rekommenderas det varmaste givetvis.
5 kommentarer:
Ja men när jag såg denna kunde jag inte låta bli att kommentera det, snällt sagt, specialeffekt-tyngda slutet. Den enda spökfilm jag kan minnas där det fortfarande är spännande fastän dom fläskar på är faktiskt Poltergeist. Den här tappade spänningen för mig efterhand. Men helt ok fram tills dess.
Själv gillar jag slutet och dess effekter medan poltergeist, ja... Vi håller oss i från den tror jag.
Mycket bra film, helt enkelt. Temat med benskörhet var läskigt för de flesta sinnen och spöket var i bästa Ringu-tappning. Min fru gillade den med, faktiskt... Men just för att den varken är soft eller mörk ;-)
Trevligt med filmer som lockar hela familjen :D Då är Inside nästa på tapeten då? ;D
Jomen visst ;-D
Skicka en kommentar