Universal Soldier: Regeneration - 2009

Mina förväntningar på denna var allt utom höga och jag blev inte besviken på dem heller för detta var verkligen inget att skriva hem om. Eller ens om här om jag ska vara ärlig. Den första filmen är en klassiker, inget snack om saken och uppföljaren gillar jag utan att skämmas till och med. Men denna däremot kan omöjligt kan vara sämre än de två tv-filmer som gjorde med Burt Reynolds innan han tog steget över till den gula sidan. De filmerna har jag inte sett får jag erkänna för de har faktiskt aldrig lockat mig och hela tanken bakom denna ska vara den att det ska komma en hel ny serie med filmer. Och de kommer verkligen inte att locka mig heller, den saken är säker.

Jean-Claude Van Damme upprepar sin roll från första filmen och till och med Dolphan gör sin paradroll här men problemet är det att ingen av dem är med tillräckligt mycket och framför allt ser de otroligt uttråkade och gamla ut i sina roller. Van Damme ser riktigt skabbig ut och Dolph ser mest ut som en hallick får jag säga. Det som var kul här var att Kerry Shale, dr. Collin i filmen ser ut som en amerikansk version av Pidde Andersson fast med mindre hår. Så ni som vill se gamle Pidde få däng av Dolph kan alltid se denna. Annars var högpunkterna här få, för få för hålla mitt intresse vid liv.

Grabben gick efter 30 minuter och han har inte ens sett originalet och jag som sett det fler gånger än vad som är friskt satt kvar. Varför? jag vill se Van Damme och så var hans tid inte tillräcklig i den. Bäst i filmen är när Van Damme till sist släpps löss i de sista 20 minuterna men det var begränsat med. I stället får vi se en rysk fighter i nästan varje scen och det intresserade mig inte ett dugg för jag ville se lirarna från förr och det blev det inte så mycket av. Nej, trots redan låga förväntningar så blev detta en besvikelse. Visst det pangas rejält och inledningen är cool, squibs får vi och blod med men det räcker inte. Inte för mig i alla fall.