Hehehe här har vi verkligen en guilty pleasure av rang för min del. Inte nog med att den innehåller vampyrer och skön humor, den innehåller även Kristy Swanson och Luke Perry. Swanson är het och Perry grymt underskattad. Och vad mer behövs egentligen? Inte den där jäkla tv-serien med samma namn i alla fall den den sög ju om något. Men denna underskattade pärla är verkligen behövd av allt positivt man kan skriva och säga om den. Jag gillar den som fan, den saken är skäggbiff.
Storyn är simpel. Vampyrer kommer till stan och hejarklacksledaren Buffy blir medveten att hon är en gammal själ i en ung kropp och det är hennes öde att stoppa dem och deras ledare. Men det blir inte så värst lätt när det inte är mer än vakuum innanför pannbenet på personen ifråga. Men säg det som är omöjligt i film. Snart nog rustas Buffy för krig och det stora slaget kommer att stå på den stora dansen.
Så vad sägs om vampyrer i form av Rutger Hauer som tillsammans med Donald Sutherland var detsamma i Salems Lot fast här är de på olika sidor. Stephen Root som rektor fast han var senare blodsugare själv i True Blood säsong 1 och en härlig låt i slutet av the Metal God Halford himself. Och en jäkla massa lökig humor som när vampyrerna stormar dansen och rektorn hotar dem med eftersittning om de kommer in eller varför inte Paul Rubens dödsscen och om ni är tillräckligt vakna så kanske ni ser en ung Thomas Jane med i den. Själv missade jag honom...
Hur som helst. En härlig film med perfekt längd och fint tempo och en skönt tramsig humor om man nu är på humör för det varvat med korkade vampyrer och Kristy Swanson i tights. Vad mer kan man egentligen begära? Jag är i alla fall helnöjd med denna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar