Narc - 2002

Narc är ingen perfekt film ej heller den ultimata snutfilmen. Den bara är. Det är kallt, grått, jävligt och totalt osympatiskt. Tonen sätts direkt med en vansinnesjakt med handhållen kamera där en knarkare med två kanyler fulla med heroin eller vad nu det är, springer i full fart mot en lekpark med Jason Patricks snut efter sig. När sedan knarkaren drar upp en liten unge som skydd och Patrick låter hammaren falla flertalet gånger med resultatet att knarkarens ansikte är borta och en höggravid tjej blöder på marken bredvid så vet man direkt vad som kommer att serveras för då har det bara gått tre minuter av filmen.

Och som för att göra det ännu värre så presenteras Ray Liottas snut endast genom frostat glas där han vandrar fram och tillbaka som ett rastlöst djur bara för att sekunder senare stoppa en biljardkula i en strumpa som han använder för att slå in ansiktet på en misshandlande familjefar storlek större. Och nu vet vi att detta kommer bli hårt och hårt förblir det hela vägen ut med. Hårt, kallt, jävligt och fullständigt osympatiskt.

Filmens styrka förutom dess kalla ton i fotot är Liotta. Han, för att använda grabbens uttryck, äger filmen. Karaktärern han gör heter Oak, och det är precis vad han är i filmen med. Han är en stor jävla ek som inte låter något/någon flytta/röra honom. Ta bara scenen där han misshandlar två småtjyvar med pistol, fullständigt briljant och hård. Jason Patrick som annars i mitt tycke är en rätt monoton skådis med få ansiktsuttryck är faktiskt riktigt bra här med och det tror jag beror hans motstånd från Liotta. För Patrick kan inte låta sig bli överkörd här i agerande utan måste göra sitt yttersta med som plågad snut. Vilket han gör med.

Jag gillar snutfilmer och det är verkligen ont om bra sådana nu för tiden och förutom Street Kings så har det väl inte kommit några förutom denna och den på länge av värde. För det är något med hårda och kalla jävlar snutar som Liottas Oak som gör att man vill tro det finns sådana där ute som ser till så rättvisa, i den mån den fortfarande finns, skipas. Visst, det är film och inget annat men man kan väl få hoppas?

Vill ni bli överkörda av hård och kall stämning, bittra karaktärer och brutalt våld så rekommenderas denna varmt. Det är trots allt skönt med lite avbrott i all julstämning som serveras över allt nu ändå så slå ett getöga på denna!