måndag 18 januari 2010
Cross Country - 1983
Välkommen till avdelningen bortglömda och framför allt underskattade filmer som bara jag har sett, minns och håller högt. Yes, det är dags för ännu ett besök i min ungdoms videofilmshyrande dagar och då var detta en film som jag mer än gärna återvände till och bittert upptäckte att det var bara jag som uppskattade denna skatt. En skatt som inte bara väckte mitt intresse för Michael Ironside men även visade att en film, med dåtidens mått, kunde visa hårda sexscener utan det blev mjukporr av det hela för mjukporr suger. Hårt.
Evan, en hård och bitter man med smak för sex med tvång som leder till analsex, hårt våld på barer samt ett jäkligt temperament, ger sig ut på en semesterresa till Grand Canyon men inte utan att han först hamnat i bråk på en bar på grund av en nybliven kvinnlig bekant. Resultatet, att Evan får däng och vaknar upp i sin bil med den nya vännen bredvid sig och en okänd person som kör hans bil och sin flickvän mördad, leder till en grym resa med ingen som är oskyldig och som tar många vändningar och turer innan den till sist når sitt mål med ett rafflande resultat.
Filmens svenska titel var just Cross Country - Den Grymma Färden, släppt av VTC ,och grym är precis vad den är. Kanske inte i våldsamheter men väl i spänning som i stämning eftersom filmen svänger hela tiden och man vet aldrig vem som har övertaget. Evan som lämnat sin flickvän i en pöl av blod i hennes lägenhet eller John som följde med bruden han blev uppraggad av i baren?
Michael Ironside spelar snuten här som sätter fart efter Evan för att pressa honom på pengar då han kommer honom på spåren är bra som alltid och även om rollen inte är så stor så minns man honom här. Samma med Richard Beymer som Evan. Maken till sammanbiten och farlig man har jag inte sett på länge på film och han sätter verkligen sin stämpel på filmen med just Ironside då de båda har den karisman som gör att man dras till dem direkt och inte kan släppa dem. Brent Carver förtjänar att omnämnas han med då även han gör bra i från sig som den under Evan hämmade John som får nöja sig med resterna av damen i mitten som spelas av Nina Axelrod som var med i Cobra som Critters 3 innan hon drog sig tillbaka. Mest påminner hon mig om en lite rundare Sandahl Bergman fast hon funkar fint i de trevliga sexscenerna här.
Paul Lynch som regisserad har även No Contest med Shannon Tweed och Prom Night på sitt samvete fast det är lite kul hur en engelsk regissör som honom hamnade i en kanadensisk film som denna fina thriller. För att öka på stämningen så har filmen ett fint soundtrack av Chris Rea och det är bara synd jag inte kan hitta vilka låtar han gjorde här för de vill jag gärna ha tag i på något sätt. Bli nu inte avskräckta av att det förekommer sexscener i denna för den rusning av sådana som kom efter Basic Instinct är inget mot dessa här fast en scen kan allt mäta sig med den Clintan gör i Tightrope, ni som sett den vet vilken jag menar.
En riktigt bra thriller som man inte glömmer, inte minst för det sköna slutet, och den rekommenderas det varmaste till alla som känner att denna vill jag se. Ni andra vet inte vad ni missar. Lysande film!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag kan inte minnas att jag sett denna, men jag kände igen den svenska titeln. Fast oj vad dom svenska översättningarna ställt till det för en i nutid - det kan vara näst intill omöjligt att hitta barndomsklassikerna (med analsex) som man letar efter eftersom de hette typ "Hårt Blås på Mallorca" i videobutiken på den tiden.
Tur den inte hette Hårt Blås i Mellanöstern för då hade du säkert fått SÄPO på dig ;D
Skicka en kommentar