Blades Of Glory - 2007

Efter ha bevittnat konståkningen i OS i dag så visste jag det bara var dags för att se denna för att få de hemska bilderna av ur huvudet. För det spelar ingen roll om man är straight, homo, bi, trans eller vad nu det må vara för manliga konståkare är fanimej det fjolligaste som finns. Jag kan inte hjälpa det men det är så jag tycker och denna filmen gör inget annat än bekräftar den teorin. Den till och med får det att se coolt ut fast fjolligt är det lik förbannat.

Will Ferrell är lysande här och detta är efter Step Brothers hans bästa film enligt mig och här får han rätt motspelare i Jon Heder som är en perfekt motpol till hans sexmissbrukande och alkoholiserade konstskridskoåkare. Craig T. Nelson är härlig som deras tränare och uppfinnaren till Järnlotusen som endast blev beprövad bakom bamburidån i Nordkorea. Bara en sådan sak visar nivån på filmen och humorn i den, precis som själva idéen att placera Ferrell och Heder som ett manligt team i paråkning i just konstskridskoåkning. Jepp, de två paråker i konstskridsko och vi får se all slags sexuella situationer på isen med utspelas av dessa två galningar.

Och jämför man denna med det som utspelas för fullt i Kanada just nu så vette fan om inte själva sporten faktiskt är i behov av ett helt manligt team så det blir lite fart i eländet så man får något att se fram emot där än bara vänta på att någon ska stupa i backen med blodigt resultat. Men det lär nog inte ske för jag tror inte världen är redo för det just nu för jag har en bror som vägrar ens se denna för han tycker det är fjolligt som det är. Vad kan man säga egentligen? Vissa har ingen humor.... Men vi andra som är födda med det och inte är rädda för att skratta åt det som är roligt vi njuter av denna höjdare precis som vi njuter av den riktiga varan på tv. För trots all fjollighet så krävs det kulor stora som medicinbollar för att visa upp sig i tv i en sådan spandexkreation och jag vet att jag aldrig hade gjort för någon gräns måste det absolut finnas. Även för mig.