Guy Ritchie´s film från 1998 som var en frisk fläkt när den kom är inte direkt så värst frisk i dag. Att säga att den åldrats väl är en överdrift och sådant sysslar vi inte med här, såvida det inte gäller hunkar av rang! Dialogen är underhållande och karaktärerna är okej men tempot är nästintill sävligt och man har sett detta många gånger fler nu och bättre med. Snatch och RocknRolla är två av Ritchies egna kreationer som lockats med bedriften att vara bättre. Vilket inte är så värst svårt att tro på nu när man ser om denna i director´s cuten. Något längre och några nya scener men inget som man inte mår bättre av att ha sett.
Ritchie hade en liten formsvacka när han plötsligt blev herr Madonna och fick bära kjolen i familjen med resultatet att vi fick eposet Swept Away. Vilket han sedan följde upp med Revolver för att återuppta lite av sin förlorade glans men den visade sig ju vara omöjligt ännu sämre! Men så kom RocknRolla som jag fann mig gilla även om skepticismen var hög och nu är han visst på väg att göra en Sherlock Holmes-film med Robert Downey Jr. och det kan vara intressant att se det resultatet. Frågan är om de kommer att visa den store detektivens morfinmissbruk med?
Men åter till filmen, det bästa med den är väl att den startade karriärerna för ett par intressanta figurer och det är väl det bästa med den får jag säga. Samt den väckte intresset för brittisk film, åtminstone för mig för där görs det otroligt mycket bra film. Tyvärr är inte detta en av dem. Se Snatch eller RocknRolla i stället!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar