Ibland är det underligt hur man kan se en nyinspelning på en film hur många gånger som helst men aldrig se dess original. Samma med denna filmen men nu så är det ändrat på. Vincent Price har aldrig direkt varit någon som jag sprungit benen av mig för och de filmer med honom som jag sett har varit lätträknade. Men det är en viss känsla av gentleman över honom och så även här.
Storyn här är rätt klassisk vid det här laget och jag hade inga förväntningar utan satte mer på för att slå ihjäl lite tid. Men redan vid de första minuterna och den förvånansvärt blodiga inledningen så väcktes intresset för filmen. Givetvis blev det lite för puttenuttigt i mitten och lite för lite raffel för min smak men samtidigt så får man kolla in när den är gjord. För att vara från 1958 så är den väldigt före sin tid och faktiskt rätt brutal.
Slutet är väl mer känt än storyn och även om jag kände till det så förvånade det mig precis som början i all sin simpla enkelhet men ändå råa framtoning. Slutet är verkligen något som kryper under huden på och stannar där och då spelar det ingen roll hur hård eller tuff man är, detta slutet känns. Effekterna är helt okej här och en lirare i mask är alltid populärt och de håller fortfarande vilket är ett bra betyg.
En helt okej film som fick en faktiskt bättre och våldsammare nyinspelning men dess slut slår däremot inte dennas för detta är ett slut man minns. Och detta är trots allt en klassiker i skräckgenren så har man inte sett den så bör man faktiskt göra det men vänta inte lika länge som jag gjorde bara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar