Godzilla-filmer är alltid kul att titta på och den bästa är Godzilla: Final Wars. Men problemet med Godzilla-filmerna är allt det oväsentliga i dem som är så otroligt tråkigt. Och vad jag menar med det är alla sidointriger med rymdvarelser som ska ta över världen, äckliga småbarn som gråter, relationer av alla dess olika slag, galna forskare osv... Jag vill bara se Godzilla-raffel och ett gäng lirare i gummidräkter som spöar skiten ur varandra.
I denna film så börjar det fint med ett härligt slagsmål mellan Godzilla och dennes nemesis Mechagodzilla som varar fina 5 minuter. Sen blir det mänskliga relationer, vetenskapsmän, rymdvarelser, kamratskap, fula kläder och annat innan vi får lite nytt raffel av en ny lirare på plan, Titanosaurus. Efter hans inträde så blir det mer av det tråkiga innan Mechagodzilla kommer i bild, sen återgår det innan det till sist blir sammandrabbningar och förstörande av små modeller och bilar så det ryker om det. Och så gott som de sista 20 minuterna är det bra drag mellan dessa tre giganter.
Tyvärr är det andra så otroligt tråkigt att bevittna så jag nästan somnade mellan varven och så är det i de flesta Godzilla-filmerna jag sett. Förutom i filmen Supermonster som den hette på gammal svensk vhs, där det bara så gott som var ös i men det var ingen Godzilla-film det. Men står man ut med det oväsentliga som är menat att föra storyn fram här så får man fina kollisioner mellan härliga gummimonster att mysa till och det kan det vara värt att göra.
2 kommentarer:
Mänskliga relationer... blärhg! Nonsens.
Stort tack till IT-avdelningen som tagit sitt förnuft till fånga så att jag kan läsa Lizzardking igen.
Framför mina djupaste hälsningar till dem för denna välgärning som helt klart förtjänar Dagens Ros!
Skicka en kommentar