El Hombre Lobo är tillbaka i den 8 filmen i serien och denna gången är det Naschy själv som regisserat samt skrivit manus, iofs inget nytt det, men detta är första gången han regisserar sig själv som el hombre lobo. Och resultatet är bra, riktigt bra till och med.
Det hela börjar med att Waldemar Daninsky avrättas tillsammans med Elisabeth Bathory och dennes tjänare. Daninsky och el hombre lobo har varit hennes slavar och får nu dela hennes öde. Så ett par hundra år fram så släpps båda lösa igen av diverse skumma typer och snart möts de båda igen i en sista sammandrabbning!
Miljöerna är sköna här då det hela utspelar sig mest i ett slott och dess omkringliggande ruiner. Visst bjuds vi på den sedvanliga bilturen genom skog med tillhörande överfall och den efterföljande räddningen, vi får en väldigt skön stämning, mysiga scener med vampyrer som glider runt och till och med en riktigt bra scen med en zombie-liknande typ som kommer upp ur golvet, eller sin grav kanske det var. Men denna bjuder även på den klassiska förvandlingsscen med Naschy där han blir el hombre lobo, vilket tar cirka en kvart och under tiden så hinner han med att riva stället. Givetvis är det grymt underhållande att bevittna.
En Naschy-film är ingen Naschy-film utan en massa vackra kvinnor och här har han verkligen fyllt upp bilden med dem. Silvia Aguilar från Human Beasts är med, Azucena Hernández även hon från Human beasts samt Hundra är med så även Pilar Alcón från Pieces och Conan Barbaren. Men den bästa är Julia Saly från jepp, ni gissade rätt! Human Beasts och The Beast and The Magic Sword, Panic Beats, Inquision, The People Who Own The Dark och Night Of The Seagulls, är bäst av dem alla som Bathory. Snygg är hon med på ett eget litet vis.
Men tyvärr blir det lite småsegt mellan alla sköna scener och vampyr/varulvsraffel inte så det drar ner filmen men det får en att tappa intresset lite och koncentrationen. Tempot blir lite för lågt mellan varven om man säger så. Lite synd men det är smällar man får ta för det är annars en väldigt skön film och en av de bättre Daninsky-filmerna där är. Väl värd att se flera gånger och ett måste i hyllan!
Rekommenderas varmt!
8 kommentarer:
Jag blev lite besviken på den här... Jag blev lite småkär i Julia Saly och den har ju alla rätta ingredienser... men tyvärr lite för lite av dem. Den känns även lite för lik min Daninskyfavvo, Werewolf shadow, La noche de Walpurgis... Men det är iofs inte någon speciellt usel film heller. En mellanrulle helt enkelt. :)
Jag visste väl det var något. Och nu när du för upp det så föll det på plats. De är lika de filmerna, just scenerna med vampyrerna tyckte jag att jag kände igen! Men Werewolf Shadow ska ses om i dag så då lär jag verkligen bli klok på det.
Men denna slår faktiskt de jag skrivit om de senaste dagarna, speciellt Curse då för den var verkligen seg :D
Just Werewolf Shadow lyckas jag alltid somna mitt i. Knall och fall, bara sådär. Även om jag är klarvaken. Så seg film.
Trodde det var Curse.. du somnade i?
Curse of The Devil som du nämnde nedan? Nä, den har jag inte sett. Naschy är inte prio i det här hushållet. Martine Stedil däremot, men det är en annan historia.
Okej, då har jag yrat hahaha
Ingen aning om vem det är så tell me more!
Stedil är en av Francos regulars under Dietrich-eran och hon är hot-hot-hot! Hon gjorde några rullar, sen försvann hon. Googla henne.
Får göra det då!
Skicka en kommentar