La rebelión de las muertas - 1973

Vad kan man säga? Hyrde denna som pågaspoling på vhs vilket aldrig glöms av en viss urmoder pga dess uselhet och trots flertalet omtittningar så är den fortfarande lika usel. Naschy är kul som alltid och här gör han tre olika roller men det hjälper inte för budgeten är lägre än min a-kassa och det är verkligen klipp och klistra som gäller här. Och för er som inte känner igen originaltiteln så är detta Vengeance Of The Zombies som vi pratar om. Eller rättare sagt sågar här.

Omslaget lovar att denna är uncut men se det är den inte. Saken är den att det fattas en scen i denna printen som finns/fanns på det svenska videosläppet under titlen Zombies Blodshämnd och även på bootlegen som fanns tidigare innan denna släpptes på DVD. Klippet är det när vakten på bårhuset dödas av en burk i halsen och han sedan ligger och tittar rakt in i kameran hela tiden som vi ser mördaren gå i väg i bakgrunden. Men på videon så ser vi klart och tydligt den döde blinka med båda ögonen medan i DVD´n det är klippt innan och vi får aldrig se denna skön miss vilket är synd för det var bland det roligaste i filmen.

Men filmen har annars rätt så härligt korkade grejor som gör att ens intresse hänger kvar ett tag som det att alla zombies ler kroniskt och ser skitglada ut, att Naschy ser skitlökig ut som djävulen i sina pälsleggings komplett med klövar och bar överkropp, att samma hus används i fler av hans filmer och att scenen med ceremonin i källaren med de två ruggugglorna som spelar zombier är rätt sketen faktiskt. Här visas det verkligen hur låg budgeten är. Och att slagsmålet med Naschys Krishna och Ti Zachary i källaren är nog den sketnaste fightingscen som gjorts någonsin, man måste se den för att kunna förstå den. Har de haft stuntmännen i den scenen så förtjänar de båda stryk!

Början är skön och det ser lovande ut men det försvinner snabbt och vad fan har de tänkt när de lagt på musiken i filmen? Fri-jazz i skrämselscener är aldrig ett bra val och all annan musik är typisk 70-talsaktig porrfilmsmusik och ingen av de två typerna passar in här det minsta men det ökar bara på lustigheten att se den men till sist skiter man i det för det är bara så tråkigt till slut så man gör något annat. Denna tillsammans med Blue Eyes Of The Broken Doll är nog det sämsta jag sett med Naschy och Leon Klimovsky har gjort avsevärt bättre filmen är denna, det vet jag. Men lik förbannat så har man båda två i samlingen för det är trots allt Naschy vi pratar om här. För även solen har ju sina fläckar.