När man är i ett Carpenter-kinda mood så kan man inte släppa taget om karlajävlen. Så därför blev det denna med. Samt det faktumet att grabben behöver lära sig se klassikerna med. Och tillsammans med The Thing och Assault On Precinct 13 så är detta bland hans elit.
New York har aldrig sett bättre ut och en urringning på film har aldrig sett bättre ut än Adrienne Barbeaus här. Hot mama säger jag bara! Carpenter har verkligen varit i ett fint stim när han först spottade ur sig AOP13, Halloween, The Fog, denna och The Thing. Nu är jag ingen större fan av Halloween men visst satte han standarden där och precis som denna blev kopierad in i absurdum så blev Halloween det med. The Fog kommer snart upp här med och det är en klassiker det med samt Adrienne är i leaden där, hubba hubba! Men nu släpper vi urringningen och kör på med filmen det gäller.
Stämningen är fin och tempot är perfekt! De 99 minuterna flyger i väg och det finns inga döda stunder här fanimej. Kurt Russel värmer upp här för The Thing och skägget som vi minns och älskar från den filmen är bara i början av sin storhet här. Hade han nu bara rökat pipa med så hade lyckan varit komplett! Trots alla otaliga gånger man sett denna så var jag förvånad över att den fortfarande håller lika bra samt att den flyter så fint. Har fortfarande inte smält det faktiskt. Rolllistan är guld och jag bara måste dra namnen för att påminna er om dem.
Kurt Russel, Harry Dean Stanton, Donald Pleasence, Tom Atkins, Isaac "Truck Turner" Hayes, Ernest Borgnine, Lee Van Cleef, Adrienne Barbeau, Season Hubbley (Vice Squad) och Charles Cypher. Inte illa med andra ord tycker jag. Iofs så har Russel inte kommit på knepet här med att spöa en shackdator genom att dränka den i whisky men han har allt sina knep för att få som han vill. Russel har verkligen skapat en perfekt anti-hjälte här i Snake och jag minns alla vilda diskussioner man hade med polarna som liten när denna kom på tal. För det är frågan om det finns en coolare karaktär än honom på film egentligen?
Men filmen är inte perfekt och når inte samma höjder som The Thing men sen är The Thing ett monster i sig vilket kanske ändrar läget. Men missen jag syftar på är kanske inte så uppenbar som jag tycker men det är den med spikklubban i nacken som inte ens sitter kvar efter att den har ramlat ur sitt grepp två gånger tidigare i bild. Det kunde faktiskt har gjorts bättre tycker jag. Inget som försämrar filmen för mig men jag tänker på det var gång jag ser eller pratar om filmen. Men det är en obetydlig grej egentligen för detta är så otroligt bra.
Klassiker av rang som man inte kan låta bli att älska. Härlig film!
10 kommentarer:
Härligt Carpenter-initiativ, bror - det tycker vi om! :-D Det första jag kom att tycka riktigt mycket om med Escape är den härligt tuffa musiken, särskilt huvudtemat i creditsen... Sen är ju alltid Carpenter bra när det gäller valet/skapandet av stämnigsfull musik - helst ska det vara kallt och minimalistiskt och tufft! Men till filmen då... Alla karaktärerna är suveräna och filmen håller för evigt. Förresten så är ju farsgubbens gamle favorit (och nu min snart?!) Ernest Borgnine med, men det har han nog ingen aning om ... ;-D
Borgnine är för fan hårdar än granit! Musiken är klassisk den med här, fattar inte hur jag kunde glömma nämna den :(
Får se om det blir The fog i kväll men det blir det nog, kan bero på en viss urrungning det ;D
lizzardking: Du verkligen radar upp de gamla goda klassikerna på rad. Både du och mamoulian uttrycker det så bra så jag har ingenting att tillföra förutom att instämma i hyllningskören.
Vad roligt att höra :D
Håll i hatten för snart kommer The Fog med!
Ja, det är ju onekligen en jävla klassiker det här också, som inte kan ses för många gånger.
När du nu är inne på ett schysst Carpenter-race så kan jag inte låta bli att hålla en diskret tumme för att en av alla tiders festligaste raffel-rullar Big Trouble in litte China får sig en kik. Hur står sig den i ödlekungens ögon?
Den håller inte alls faktiskt. Jag gav den ett försök för något år sedan men jag stängde av den igen. Jag har aldrig tyckt om den kom jag på. Alldeles för fjantig för mig, tyvärr. Låter säkerligen dumt med tanke på all skit här skrivs om i vanliga fall men efter denna svepa med klassiker av just Carpenter så kan jag inte utsätta mig för den. Den kommer nog aldrig mer att ses igen i mitt liv :D
Men tack för tipset och kom gärna med fler förslag!
Oj, det var en sågning som hette duga! Själv håller jag den högt, det är verkligen som en äventyrsmacka med extra allt. Det sparas verkligen inte på krutet, och jag kan förstå att den kanske inte faller alla i smaken. Men Kurt Russels huvudperson, Jack Burton, är ju bara för go.
Visst är handlingen fjantig, inget snack om saken, och jämfört med klassiker som The Thing står den ju sig slätt men personligen tycker jag underhållningsvärdet verkligen är skyhögt.
Nåväl, man kan inte vara överens om allt här i världen =)
Ledsen för jag inte kan tillmötesgå dig på den men kanske kan kompensera dig med The Fog i stället. Blev inget av det i går så ska se den i kväll, garanterat denna gången ;D
Tack för dina synpunkter, kommentarer och framför allt för du läser här!
Snake är hård. Hårdare än hård. Han är så hård att när Season Hubley (Russells flickvän vid tillfället) vill hångla så sitter han bara där som en staty. Och när en annan tjej blir våldtagen rör han inte en min. Det där med kvinnor får vara, liksom.
Detta är nog min absoluta favoritfilm. Ni filmmakare som tror att blå belysning = storstadsbelysning - lär er av denna! Så här ska det se ut på natten i New York!!
Och Snakes kläder är coola som fan (Escape from LA kommer inte nära) och jag hade velat ha såna men när skulle man ha dom på sig?, och Harry Dean Stanton regerar och Adrienne Barbeau är het. Och musikalnumret om att skjuta en snut är festligt. Ja hela filmen är festlig! Hurra!! Och tack för kul recension!
Tack själv :D
Roligt med aktiva läsare, minst sagt!
Skicka en kommentar