I Come In Peace eller Dark Angel som den är mer känd under här i Svedala är inte Dolphans finaste stund precis. Den är rätt tråkig faktiskt och jag har aldrig direkt varit överväldigad av den och denna gången var till och med grabben uttråkad. Vilket är synd för nu tror han att gubben bara såg tråkiga filmer när han var ung. Vilket dilemma att vara förälder nu för tiden...
Storyn är som följer. Dolph är polis och får Brian Benbens extremt arroganta och enerverande FBI-agent på halsen. Matthias Hues, denna enorma karl, är en illegal alien i New York som roar sig med att sno heroin och pumpa vanliga medborgare på deras sista tripp innan han tömmer deras hjärnor på endorfiner. Man kan dö på ett sämre vis, man kan antingen fastna i en skördetröska eller få pungen avbiten av en same. Jag föredrar nog heroinet där tror jag. Upplägget är väldigt skönt och vi får många sköna explosioner men det är så tråkigt mellan dem, riktigt tråkigt konstigt nog.
Det pangar för fullt när det väl händer men alldeles för länge mellan varven och man sitter mest och stör sig på Benbens karaktär, han är verkligen en pina den jäveln. Dolphan tar i för att göra sitt livs roll och det blir lite väl puttinuttigt mellanåt. Han passar bättre som uttryckslös maskin än en glad skit som dricker vin och har taskig klädsmak.
Nej, inte en av Dolphans finaste stunder och jag rekommenderar Universal Soldier i stället eller varför inte den kvinnotomma Red Scorpion eller till och med Masters of The Universe? Denna ställs tillbaka med förhoppningar om att grabben förlåter mig, så småningom. Kanske efter Universal Soldier?
4 kommentarer:
Jag tycker att den är en av Dolphs bästa tillsammans med Showdown In Little Bjuv ;)
Jo, det skulle vara det ;D
Men denna filmen är verkligen tråkig synd med ett sånt fint upplägg bara.
Såg om denna för en tid sedan, hade för mig att den var väldigt bra men det visade sig i mångt och mkt handla om nostalgi.
Dolph har gjort bättre filmer.
Så rätt så rätt...
Skicka en kommentar