tisdag 9 juni 2009

The Last House On The Left - 2009



Om turerna kring denna ska vara riktiga så började allt med Bergmans Jungfrukällan som i sin tur Wes Craven och Sean S. Cunningham gjorde sin version av på med The Last House On The Left 1972, Sage Stallone, jepp, Sylvesters grabb, gjorde sin version på deras film, Chaos och nu har turen kommit till denna remake på Cravens bästa film. Och frågan är väl om den har det i sig att spöa den filmen.

Storyn är som så att två tjejpolare hamnar hos en kille och röker lite ganja. Hans kriminelle far och dennes polare kommer dit och de tar med sig tjejerna på en tur till helvetet. Sedan när de lekt klart har de magen att gå hem till den ena tjejens föräldrar för söka skydd för natten och när de väl får veta vad som hänt så går det som det går.

I Bergmans version så ber Max von Sydow frugan hämta slaktarkniven, hos Craven hämtar farsan motorsågen och här hämtar gubben microvågsugnen. Alla har de sina versioner på slutet och på vilket sätt hämnden passar dem. I mitt fall föredrar jag Cravens version. Detta var en okej film men rätt tråkig och seg. Borta var de löjliga buskisinslagen som påminde om Åsa-Nisse i versionen från ´72 tack och lov. Stämningen är rätt rå rätt igenom men det känns mer som att allt leder till hämnden och på bekostnad av terrordelen som var det jobbiga i ´72an. Ingen lesbisk konfrontation mellan de två vännerna och inget Piss your pants! Tyvärr. Det mesta av den ursprungliga terror och hämnden är helt ändrade här vilket jag finner surt för jag vill se om de vågar i dag att göra de scenerna igen och det gjorde dem inte, tråkigt nog men hade detta varit en fransk film så hade de varit med. Så hårda är dem nu för tiden.

Visst blir det blodigt och kladdigt i slutet här, inget snack om saken men det lockade inte mig för jag satt och jagade efter rätt utgåva på Cravens version istället för att titta ordentligt. Så värst intressant fann jag denna. Det bästa var Monica Potter i rollen som mamman för hon var fin som fasiken, de som spelade antagonisterna var väldigt bleka och intetsägande faktiskt. Krug här är en fis ställd mot Hess Krug. Men det värsta var det att dem hade ju tagit bort hans märkning under våldtäkten, jag trodde verkligen den skulle vara med tanke på hur brutal denna skulle vara med allt man läst om den. Och än en gång så hade de fel.

Spara pengarna och köp det fina trippeldisc-släppet på region 2 UK på Cravens version i stället, det ska jag göra.

2 kommentarer:

mamoulian sa...

Bra analys med huvet på spiken när det gäller Last House -72. Jag har inte sett remaken, men turligt nog hann du lägga upp denna bloggen innan jag fick några såna dumma idéer ;-) Trots sin lilla Åsa Nisse-grej är LHOTL-72 en riktigt hård rulle och kanske Cravens enda riktigt bra film... Nyversionen är väl ännu ett litet bidrag i den moderna amerikanska mittfåran... Förresten så är Jungfrukällan ordentligt bra, Sydow är kung!

Weekend Video sa...

Har inte sett Jungfrukällan men funderingarna på det har klart varit där, det känns som att det var du som puttade mig ut för ättestupan nu ;D